Titel: Integrerad rapportering – Ett nytt sätt att rapportera  Datum: 2014-06-03 Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås  Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik  Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Dalida Kalifa & Awat Safari  Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, hållbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporter Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: - Vad innebär begreppet integrerad rapportering? - Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i så fall vad ligger bakom behovet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad begreppet integrerad rapportering innebär och vilka fördelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medför. Vidare är syftet att undersöka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov. Metod: Metoden i studien är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter. Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till är att en integrerad rapportering är ett förändrat synsätt där företag ska sätta lika stort värde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa. Fördelen med den integrerade rapporteringen är att den ger en tydlig och fullständig bild av ett företags verksamhet. Nackdelen med den integrerade rapporteringen är att den kan leda till omfattande rapporter. Företag och intressenter är i behov av en rapport som integrerar och visar en tydlig koppling mellan de ekonomiska frågorna med de sociala samt miljömässiga frågorna så att en helhetsbild av verksamheten skapas.

Det blir allt vanligare att organisationer ger ut en hållbarhetsredovisning, men då upprättandet av en hållbarhetsredovisning är relativt kostsamt är det därför viktigt att hållbarhetsredovisningen faktiskt blir användbar. Men vad är det egentligen som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar? Syftet med denna studie är att utifrån ekonomstudenters erfarenheter och moraliska värderingar förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Genom en kombination av begrepp från Global Reporting Initiative och International Financial Reporting Standards har en modell utvecklats för att förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Vidare analyseras ekonomstudenternas moraliska värderingar genom att dela in ekonomstudenterna i etiska profiler. För att testa modellen empiriskt har en webbenkät skickats ut till ekonomstudenter på tre lärosäten, som totalt genererade 96 fullständiga svar. Resultatet av studien påvisar att användbarhet till viss del påverkas av etisk profil, årskurs och ålder. Utifrån detta kan det konstateras att användbarhet även kan förklaras av andra faktorer än de oberoende variabler som testats i studien. Studien har bidragit till att nyansera uppfattningen av användbarhet genom att ta hänsyn till att ekonomstudenterna har olika moraliska värderingar och på så vis även olika syn på användbarhet. Genom en bättre förståelse för vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar skulle både organisationens externa och interna intressenter få mer nytta av hållbarhetsredovisningen. Då denna studie endast identifierat en liten del av de faktorer som påverkar uppfattningen av användbarhet, skulle det kunna tänkas att vidare forskning behövs för att kunna identifiera fler faktorer som påverkar användbarheten.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om hållbarhetsrapporter används som ett kommunikationsverktyg i lika stor utsträckning vid mediala företagsskandaler som det görs i allmänhet genom att kommunicera ut såväl positiv som negativ information till företagets intressenter. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på insamlad sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från fyra företag. Empiri: Av empirin framgår en presentation av de fyra granskade bolagen. Där redogörs en djupgående och detaljerad beskrivning av företagens åtaganden och strategier innan och efter skandalen uppmärksammats i media samt en presentation av varje enskild skandal.Slutsats: Majoriteten av de granskade företagen använder sina icke-finansiella rapporter som ett kommunikationsverktyg vid bolagsskandaler för att kunna bemöta de anklagelser som riktats mot dem genom att presentera vidtagna handlingar efter inträffad medial skandal för att på så vis informera sina intressenter och genom detta bevisa sin legitimitet. / Purpose: The purpose of the study is to examine if the sustainability reports are used as a communication tool to the same extent in connection with medial corporate scandals as in general by communicate both positive and negative information to the company’s stakeholders.Method: The study has been conducted with a qualitative research approach where qualitative content analysis has been used to analyze the collected data in the form of the companies sustainability reports.Empiricism: The empiricism shows a presentation of the four audited companies. It outlines a profound and detailed description of the companies commitments and strategies before and after the scandals attention in media and a presentation of each individual scandal.Conclusion: The majority of the audited companies use their non-financial reports as a communication tool in conjunction with corporate scandals to respond at the allegations directed against them by presenting actions taken after the medial scandal to inform their stakeholders and prove their legitimacy.