<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen.</p><p>Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen.</p><p>I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning. Kravet på ökad jämförelse mellan olika länders årsredovisningar samt kravet på en rättvisande och korrekt värdering har lett till att EU har försökt att harmonisera de internationella redovisningsreglerna.</p><p>I vårt empiriavsnitt valde vi att presentera de Engelska fotbollsklubbarnas (Newcastle United, Sheffield United, Tottenham Hotspur samt Manchester United) årsredovisningar. Dessa består av utdrag ur resultaträkningen, balansräkningen samt avslutningsvis beröra vissa noter i deras notsystem.</p><p>I analyskapitlet jämförde vi klubbarnas årsredovisningar och deras sätt att redovisa samtidigt som vi kopplade samman teoriavsnittet med empiri delen. I detta kapitel fick vi fram de svar vi efterfrågat i vår problemformulering.</p><p>Utifrån ovan nämnda resonemang så redovisade vi de slutsatser vi har kommit fram till. En av dessa slutsatser var att klubbarna inte visar upp en rättvisande bild över sin årsredovisning då de exempelvis endast får ta upp vissa spelare som en tillgång i klubben. Dessutom skiljer sig informationen i årsredovisningen klubbarna emellan, vilket får till följd att det blir svårt att jämföra klubbarna med varandra.</p>

<p>Årsredovisningen är den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehåller förutom den lagstadgade delen även i många fall frivillig information. Vår uppsats behandlar den frivilliga informationen i årsredovisningen. Syftet med vår uppsats är att förklara varför företag väljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag väljer att ta med frivillig information. Beslutsanvändbarhetssynsättet behandlar den information en investerare behöver för att kunna ta adekvata beslut. Agentteorin behandlar om aktieägarna kan lita på informationen då den inte är granskad av någon oberoende part. Vidare behandlar intressentteorin att när intressenterna förväntar sig olika information kommer aktieägarna få sitt behov tillfredställt bäst. Enligt legitimitetsteorin kommer företag att ge information för att leva upp till samhällets förväntningar. Dessutom presenteras tidigare forskning om varför företag väljer att ge ut frivillig information. Vi har i denna uppsats gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med nyckelpersoner på tre svenska noterade företag för att få fram relevant information om uppsatsens syfte. Vår teori och empiri ledde bland annat fram till följande slutsatser. Anledningen till att företag lämnar frivillig information är främst för att ge aktieägarna den information de behöver och efterfrågar. Visserligen har företagen fler intressenter, dock anses aktiemarknaden vara den viktigaste gruppen. Vidare har vi kommit fram till att den främsta anledningen varför företag lämnar frivillig information är i marknadsföringssyfte, företagen anser att den har väger tyngre än övriga reklambroschyrer. Företagen väljer själva vilken frivillig information som tas med vilket leder till att informationen inte är objektiv.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen. Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen. I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning. Kravet på ökad jämförelse mellan olika länders årsredovisningar samt kravet på en rättvisande och korrekt värdering har lett till att EU har försökt att harmonisera de internationella redovisningsreglerna. I vårt empiriavsnitt valde vi att presentera de Engelska fotbollsklubbarnas (Newcastle United, Sheffield United, Tottenham Hotspur samt Manchester United) årsredovisningar. Dessa består av utdrag ur resultaträkningen, balansräkningen samt avslutningsvis beröra vissa noter i deras notsystem. I analyskapitlet jämförde vi klubbarnas årsredovisningar och deras sätt att redovisa samtidigt som vi kopplade samman teoriavsnittet med empiri delen. I detta kapitel fick vi fram de svar vi efterfrågat i vår problemformulering. Utifrån ovan nämnda resonemang så redovisade vi de slutsatser vi har kommit fram till. En av dessa slutsatser var att klubbarna inte visar upp en rättvisande bild över sin årsredovisning då de exempelvis endast får ta upp vissa spelare som en tillgång i klubben. Dessutom skiljer sig informationen i årsredovisningen klubbarna emellan, vilket får till följd att det blir svårt att jämföra klubbarna med varandra.

No description available.

Årsredovisningen är den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehåller förutom den lagstadgade delen även i många fall frivillig information. Vår uppsats behandlar den frivilliga informationen i årsredovisningen. Syftet med vår uppsats är att förklara varför företag väljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag väljer att ta med frivillig information. Beslutsanvändbarhetssynsättet behandlar den information en investerare behöver för att kunna ta adekvata beslut. Agentteorin behandlar om aktieägarna kan lita på informationen då den inte är granskad av någon oberoende part. Vidare behandlar intressentteorin att när intressenterna förväntar sig olika information kommer aktieägarna få sitt behov tillfredställt bäst. Enligt legitimitetsteorin kommer företag att ge information för att leva upp till samhällets förväntningar. Dessutom presenteras tidigare forskning om varför företag väljer att ge ut frivillig information. Vi har i denna uppsats gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med nyckelpersoner på tre svenska noterade företag för att få fram relevant information om uppsatsens syfte. Vår teori och empiri ledde bland annat fram till följande slutsatser. Anledningen till att företag lämnar frivillig information är främst för att ge aktieägarna den information de behöver och efterfrågar. Visserligen har företagen fler intressenter, dock anses aktiemarknaden vara den viktigaste gruppen. Vidare har vi kommit fram till att den främsta anledningen varför företag lämnar frivillig information är i marknadsföringssyfte, företagen anser att den har väger tyngre än övriga reklambroschyrer. Företagen väljer själva vilken frivillig information som tas med vilket leder till att informationen inte är objektiv.

No description available.

No description available.

<p>Det finns olika sätt för företag att kommunicera med sin omvärld. Årsredovisningarna, som länge främst har varit till för att på ett överskådligt sätt visa aktiebolagens finansiella resultat det föregående året, är ett av dem. Dessa har tidigare främst riktat sig till aktieägare och andra finansiella intressenter, men de senaste åren har de även börjat rikta sig mot andra intressentgrupper, som exempelvis kunder. Detta har medfört att kraven på hur årsredovisningarna skall se ut och vad de skall innehålla har ökat. Årsredovisningarna är därför nu mer som en påkostad broschyr och har blivit en del av marknadsföringen av företaget.</p><p>Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera hur den frivilliga information, som stora svenska börsbolag förmedlar till intressenter via innehållet i årsredovisningar, har förändrats sedan tiden för löntagarfonddebatten, det vill säga i mitten av 1980-talet. För att se om denna utveckling är specifik för enskilda företag eller allmän för stora företag i helhet har en jämförelse av utvecklingen mellan de olika företagen också gjorts. För att kunna uppfylla detta syfte valde vi att göra en analys av fem stora svenska börsbolags årsredovisningar för åren 1985, 1995 och 2006. Denna analys kompletterades sedan med intervjuer med två kunniga personer som länge arbetat med årsredovisningar på två av de undersökta företagen. Det slutsatser vi drog av denna undersökning var följande:</p><p>Årsredovisningarnas innehåll, framsida och bilder speglar tillsammans ett förändrat perspektiv från produktorienterat till kundorienterat för alla företag. Dessa speglar också de samhällsfrågor som är aktuella under de år de skrevs. Den utveckling vi har kunnat se när det gäller samhällsfrågor är en övergång från utbildning och olika personalfrågor till allt mer information miljöfrågor och de anställdas rättigheter. De skillnader som finns mellan företagen när det gäller dessa samhällfrågor beror i stort på vad företagen producerar för varor och tjänster. Antal bilder i årsredovisningarna har ökat för de flesta företagen och motiven för dessa har också de förändrats och även årsredovisningarnas omfång har ökat. Andelen bilder per sida och andelen frivillig information har dock inte förändrats nämnvärt. Årsredovisningarna har dessutom blivit bättre strukturerade och mer pedagogiska och kan används mer för att kommunicera med hela marknaden och inte enbart med vissa intressentgrupper.</p>

<p>Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU – kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att undersöka vilket segment som orsakar bankernas kreditförluster.</p><p>Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilket kundsegment och hur bankernas kreditförluster kan identifieras utifrån årsredovisningarna under den pågående finanskrisen.</p><p>Avgränsningar: Denna studie omfattar enbart bankerna; Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, Skandia banken, Länsförsäkringar Bank och Ica banken. De år som studeras är 2006 till 2008.</p><p>Metod: Denna studie är av hermeneutisk karaktär, där vi studerar och tolkar bankernas årsredovisningar för att få en helhetsförståelse för bankernas sätt att redovisa information om kreditförluster till intressenterna.</p><p>Resultat och slutsatser: Analysen visar att bankerna tonar ner negativ information om banken och dess resultat. Bankernas redovisning till intressenterna ändrar fokus beroende på faktorer i omvärlden. Informationen av var kreditförlusterna uppstår är bristfällig, vilket medför att intressenterna inte får information som uppfyller de kvalitativa egenskaper som bankerna bör redovisa. Utöver detta gör vi bedömningen att det troligtvis inte är kundsegmentet hushåll som orsakar bankernas osäkra fordringar. Detta medför att EU - kommissionens förslag kommer att slå mot fel kundsegment samt inte reglerar bankernas kreditbedömningar på ett effektivt sätt.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie under en längre tids period för att se om det finns ett system i bankernas sätt att redovisa kreditförluster. Det hade även varit intressant att genomföra en liknande studie med djupintervjuer eller observation som forskningsmetod för att få mer detaljerad information. Ett annat förslag är att undersöka hur finanskrisen utvecklas och om kreditförlusterna fortsätter att öka i de geografiska segment som vi har sett under denna studie.</p>