Background and problem The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits. There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public. Purpose The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject. Methodology We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach. Theory Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance. Conclusion Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness. / Problembakgrund Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare. Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området. Metod Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen. Teori I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått. Slutsats Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering:   Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012?   Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning. Delsyftet är även att beskriva hur denna redovisning har förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012 för att se hur engagemanget i frågan utvecklats. Metod: Års- och hållbarhetsredovisningar från de fyra största revisionsbyråerna i Sverige studerades från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012. Den metod som användes för att samla in informationen var en kvalitativ innehållsanalys där en undersökningsmall som följde Weberprotokollet utformades. Resultat och slutsatser: Endast ett av företagen redovisade ett uppsatt mål om jämställdhet i sina rapporter men företagen uttryckte istället jämställdhet som en strävan eller utmaning. Företagen redovisade lagstadgad könsuppdelad statistik och frivilliga upplysningar om jämställdhet. Däremot var redovisningen om jämställdhet bristfällig hos några av företagen vilket gjorde att det var svårt att identifiera tydliga förändringar. De redovisade frivilliga upplysningar vilket skulle kunna förklaras med att de redovisar detta i syfte att skapa legitimitet gentemot sina intressenter. Nyckelord: Jämställdhet, legitimitet, intressenter, redovisning, årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar / Background and problem: Gender equality is a current topic discussed among researchers and the media. The audit industry is considered as an equal branch while surveys show that women in the larger companies do not perceive it as equal as gender balance appears to be. Researchers believe that it is important to monitor how information about women and men is reported in the company's annual and sustainability reports to see how perceptions change over time. Research has been carried out to see how companies report on social factors such as gender, but these studies are underrepresented in Sweden, which leads to the study´s question: What do major Swedish auditing firms report about gender equality in their annual and sustainability reports and how has this reporting changed between 2007/2008 – 2011/2012?   Purpose: The purpose of this study is to identify and describe what the major auditing firms in Sweden report on gender equality in their annual and sustainability reports to gain a better understanding of this reporting. Another purpose is to describe how this report has changed between 2007/2008 – 2011/2012 to see how the involvement has developed. Method: Annual and sustainability reports from the four largest auditing firms in Sweden were studied between 2007/2008 – 2011/2012. The method used to collect the information was a qualitative content analysis where a list that followed the Weber protocol was created. Results and conclusions: Only one company reported a goal of equality in its reports, but all companies expressed equality as an ambition or challenge. The companies reported statutory gender statistics and voluntary disclosures. The results showed, however, that the reporting of equality was deficient in some of the companies that made it difficult to identify changes. They reported voluntary disclosures, which could be explained by that they report this in order to create legitimacy to their stakeholders. Keywords: Gender equality, legitimacy, stakeholders, accounting, annual reports, sustainability reports

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen. Resultatet påvisar att antalet kommunicerade värderingar har minskat i antal efter avregleringen. Dock är det andra kommunicerade värderingar som kommuniceras före och efter avregleringen. Studien indikerar att Apoteket AB redan innan avregleringen arbetade för att nå regerings syfte och mål med avregleringen i sin kommunikation, samt att det finns andra faktorer som kan ha påverkat utfallet av de marginella skillnaderna.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information. Årsredovisningarna är ett effektivt verktyg där företagen kan kommunicera med omvärlden, och förklara hur företagen arbetar med dessa frågor. Syfte: Syftet med studien var att förklara vilka faktorer som påverkar företag att redovisa frivillig information om hållbarhet och om kvaliteten på denna information hade ökat efter att företagen utstått negativ publicitet i media. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats med syfte att söka förståelse för varför dessa företag valde att redovisa frivillig information om hållbarhet. Tre av Sveriges största klädföretag studerades. En flerfallstudie med fokus på dokumentundersökning, utgjorde grunden för detta arbete. Slutsats: Kvaliteten på hållbarhetsinformationen ökade i samtliga fallföretag efter den negativa publiciteten i media. Det kan vidare inte bekräftas att ökningen av kvaliteten berodde på den aktuella händelsen.

Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka identitetsskapande i fyra svenska myndigheters årsredovisningar. Materialet består av förorden i årsredovisningar från åren 2000 till 2015 skrivna av myndigheternas chefer. Den kvantitativa texttema-analysen är baserad på Jämtelids avhandling från 2002 Efter en närläsning av samtliga texter delades teman in i kategorier och instanserna av varje tema räknades. Resultatet visar vissa trender i text- och identitetsskapandet. De två nyare myndigheterna väljer att explicit introducera vilka de är och pekar ut delar av verksamheten och specifika arbetsuppgifter. De två mer etablerade myndigheterna väljer att istället identifiera sig sjäva kring utomstånde påverkan på verksamheten. Trenderna kan bero på ökad längd på texterna där både intern och extern kommunikation får utrymme såväl som en ökning av marknadsförande diskurs. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundtexter

Företag deltar i en ständig process av legitimitet som tillåter dem att konkurrera inom sinmarknad. Legitimitet hjälper företag att bibehålla sin marknadsställning och baseras påföretags beteende. Uppsatsen syftar till att undersöka hur årsredovisningar används av företagför att behålla sin legitimitet genom företagsvärderingar. I sökandet inom ämnet hittades liteeller ingen tidigare forskning som undersöker hur svenska företag behåller legitimitet genomföretagsvärderingar i årsredovisningar. Intresset för ämnet kom från hur svenska företag kananvända årsredovisningar. Detta formade syftet för uppsatsen, dvs. för att få en bättre bildöver hur svenska företag kan använda årsredovisningar för att behålla sin legitimitet genomföretagsvärderingar. Uppsatsen har använt sig av nyinstitutionell teori för att analysera ochtolka den data som samlades in från aktiebolag. Uppsatsen kommer fram till att företag kananvända årsredovisningar som en form av strategi för att behålla sin legitimitet.Årsredovisningar användas för att visa de mål, värderingar, syften och utveckling som företaghar för att behålla legitimitet. Företag kan även visa upp de åtgärder de vidtar för att förbättrasin verksamhet och samhället i stort, något som kan ge företag trovärdighet om dessa åtgärderstämmer överens med de normer och värderingar samhället i stort har. Årsredovisningaranvänds på ett sätt som skapar tilltro till företaget. Om företag har hög legitimitet litarallmänheten mer på det som företaget visar och står för vilket skulle även kunna hjälpa attattrahera arbetskraft. / Businesses participate in an ongoing legitimization process that allows them to competewithin their markets. Legitimization helps companies maintain their business and marketposition and stems from corporate behaviour. This essay examines how annual reports areused by businesses to maintain their legitimacy through organization values. There is little orno research regarding how Swedish organizations maintain legitimization throughorganization values in annual reports. The interest for the subject comes from how Swedishcompanies use annual reports. This formed the purpose of the essay, to get a betterunderstanding over how companies can maintain legitimization. This essay uses neoinstitutional theory to analyse and interpret how companies utilize annual reports to maintainlegitimacy. The essay concludes the strategies that companies can use annual reports to showtheir companies’ goals, values, purpose, and developments that can maintain legitimacy.Companies can also show measures taken to improve themselves and society at large,something that could give companies trustworthiness if their actions are consistent with thenorms and values of society. Annual reports are used in a way that creates trust in thecompany. If the company have high legitimization then the public will trust them more andcould also help attract employees to the company.

Till följd av ökad medvetenhet hos företagens intressenter förväntas företagoffentliggöra så kallad frivillig information i sina årsredovisningar för atttillfredsställa det ökade informationsbehovet. I bakgrund av detta har syftet medstudien varit att få en bättre inblick i utvecklingen av företags frivilligainformation i sina årsredovisningar. Vi har undersökt om mängden frivilliginformation i årsredovisningar har ökat från år 2015 till år 2019 och hurvariationen av den frivilliga informationen sett ut samt vad som kan förklara denvariationen. Vi har även undersökt om det förekommer skillnader mellan de tvåobserverade branscherna sjukvård- och teknikbranschen på Nasdaq OMXStockholm. Studien tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Utifrånteorier och tidigare studier har vi utformat fem hypoteser som testats där urvaletbestod av totalt 66 företag. Datamaterialet har samlats in från årsredovisningarutifrån en checklista som består av fem inriktningar som tillsammans innehåller 27upplysningar. Vår studie identifierar en ökning av frivillig information iårsredovisningar med 6–10 procentenheter under en femårsperiod.Sjukvårdsbranschen tenderar att offentliggöra mer frivillig information änteknikbranschen inom samtliga inriktningar med undantag från inriktningenframtidsutsikter. Studien påvisar att frivillig information i årsredovisningartenderar att öka över tid samt att företagen generellt lämnar minst informationinom inriktningarna forskning och utveckling samt framtidsutsikter. / As a result of increased awareness among their stakeholders, companies areexpected to publish so-called voluntary information in their annual reports tosatisfy the increased need for information. The purpose of the study has been togain a better insight into the development of companies' voluntary information intheir annual reports. We investigate whether the amount of voluntary informationin annual reports has increased from 2015 to 2019 and how different the voluntaryinformation is and the explanation of the difference. We also investigate whetherthere are differences between the two observed industries, healthcare andtechnology on Nasdaq OMX Stockholm. The study applies a quantitative methodwith a deductive approach. Based on theories and previous studies, we havedesigned five hypotheses that are tested when the sample consists of a total of 66companies. The data was collected from annual reports based on a checklistconsisting of five specializations that together contain 27 pieces of information.Our study identifies an increase in voluntary information in annual reports by 6–10percentage points over a five-year period. The healthcare industry tends to publishmore voluntary information than the technology industry in all areas except forfuture prospects. The study confirms that voluntary information in annual reportstends to increase over time and that companies generally provide the leastinformation in the categories of research and development and prospects.

No description available.

Background: Sweden and the rest of the world went through the biggest financial crisis at the end of 2008 since the 1930s. The major Swedish banks have goodwill related to their acquisitions inside and outside Scandinavia. Swedbank, SEB and Nordea has acquired in the Baltic countries and Russia, however Handelsbanken has established itself in Great Britain. The crisis in the Baltic countries led that real wages fell, unemployment rose, real estate prices collapsed and the number of borrowers who had trouble repaying their loans increased rapidly. All this led to the problem of impairment of goodwill in the Swedish banks that had expanded rapidly in the Baltic countries. Aim: The aim of this study is to investigate the application of IFRS 3 in Swedish banks before, during and after the financial crisis, and to investigate the low-downs in the four majorSwedish banks in 2006-2010. Completion: The study is primarily based on the case studies by the examination of the annual reports from all banks as well as evaluation of the interviews.The authors have chosen to makea strategic choice of a small number of cases through the concentration on the impairment of goodwill in the bank sector of Sweden. Results: The result of this study is that there are problems for banks in implementation of IFRS 3 in practice because of insufficient information in the banks' financial statements.Generous estimates used in the calculation of impairment testing. All these led the banks tothe situation that they did not obtain the requirement of the new framework. The authors determine that the banks would have done more substantial work in calculating of the goodwill value than before. The authors also noted that the Swedish banks did not affected as hard by the financial crisis as the banks in the U.S., which led to the low impairment charges in Sweden.

Syfte: Studien har två syften: Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR). Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda.  Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser.  Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin.  Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning. En kvalitativ kartläggning av kategorierna kan därför vara ett förslag till fortsatt forskning.  Uppsatsens bidrag: Mycket av tidigare forskning när det gäller frivillig redovisning har haft ett generellt fokus, där flera olika kategorier information som berör socialt ansvar (CSR) har använts och mycket av den har berört miljö eller finansiell information. Denna studie däremot har fokus på vad bolag specifikt frivilligt redovisar om anställda och detta specifika fokus har inte tidigare utförts på stora bolag på Stockholmsbörsen.