• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1070
  • 661
  • 140
  • 89
  • 22
  • 22
  • 17
  • 10
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • Tagged with
  • 2117
  • 947
  • 935
  • 827
  • 800
  • 742
  • 556
  • 440
  • 273
  • 238
  • 186
  • 185
  • 171
  • 156
  • 146
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En dag vaknar världen och inser att alla måste hjälpas åt : En studie om CSR och dess utveckling

Laurin, Patricia, Petersson, Isabell January 2013 (has links)
Vårt syfte med denna uppsats är att se hur begreppet CSR kan skilja sig från olika företag och branscher. Men även hur arbetet om att skapa ett hållbart samhälle har förändrats med tiden. Bakgrund: Hållbarhetsfrågor har funnits sedan länge men har under senare år fått allt större uppmärksamhet. Det finns många olika definitioner för arbetet, vilket även speglar att arbetet skiljer sig åt mellan företag. Aktiviteterna som bidrar till ett hållbart samhälle är frivilligt och sträcker sig utanför vad la-gen skriver. Metodik: Vår undersökning grundar sig i en kvalitativ forskningsme-tod med ett abduktivt angreppssätt. Insamlingen av data ge-nomfört via semi-strukturerade intervjuer med sju företag inom olika branschområden.
2

CSR, det har jag aldrig hört talats om! : En studie om anställdas förhållningssätt till CSR

Sandholm, Henrik, Eklund, Jonathan, Simonsen, Mikael January 2011 (has links)
No description available.
3

“Corporate Social Responsibility”- Ansvarstagande i praktiken : En studie om hur H&M, Lindex & KappAhl säger sig arbeta med socialt ansvar

Andersson, Erica, Svendsen, Malin, Vestman, Sofia January 2013 (has links)
Background: The global responsibility for multinational companies is a current matter of subject. Now when the world increasingly is getting globalized, economic growth is created, which brings a bigger demand of responsibility on companies. The leading companies from every industry is often becoming the frame for how the production process works and is therefore exposed to outer pressure which, for example, is coming from consumers and the media. Since consumers at present are more aware of what they are buying and where it comes from, it is important that the companies take social responsibility. We have therefore studied three big companies within the clothing industry to see in witch way they are taking their social responsibility. Purpose: Our purpose was to explore how companies within the clothing industry describe their work with Corporate Social Responsibility, code of conducts and where the incentive behind this work is coming from. Method: We have, through a qualitative study, examined how three large companies work with Corporate Social Responsibility. In order to examine this, an analysis of the company’s homepages and previous reports was made. Conclusion: Neither Corporate Social Responsibility nor codes of conducts are compulsory to companies, but both are today rather considered as natural parts of an organization. During the work process, we discovered that the companies we studied all works in similar ways with these questions. All studied companies are involved in society engagements of various kinds. At the same time, there are inadequacies regarding for example wages in the production countries. We have reached that the driving forces behind the companies work with CSR originates from both the desire to satisfy their customers and the management’s genuine interest in these questions. Another influencing factor is the pressure of the media, since the companies constantly may be inspected. Whether the companies want to or not, they need to adapt in order to survive in the long term. Further Research: Another interesting angle of approach would have been to examine whether consumers are willing to pay more for products that they know are made under good working conditions or not. If we would have had the time and possibility it would have been interesting to examine the whole production chain more thorough. / Bakgrund: Företagens globala ansvar är ett ämne som det diskuteras mycket kring. Inte minst efter yttre påtryckningar från bland andra konsumenter och media. Då konsumenter i dagens läge är allt mer medvetna om vad de köper och vart varorna kommer ifrån, krävs det att företagen tar sitt sociala ansvar. I en numera globaliserad värld skapas ökad ekonomisk tillväxt, vilket medför ett ökat krav på ansvarstagande för företagen. De ledande företagen inom respektive bransch blir då ofta ramsättare för hur produktionsprocessen ska gå till. Vi har därför studerat tre stora företag inom klädbranschen för att se hur de tar sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt och för vem tre svenska klädföretag utåt sätt vill visa att de arbetar med CSR, med inriktning på deras uppförandekoder. Metod: Genom en kvalitativ studie har vi undersökt hur tre stora företag inom klädbranschen har valt att beskriva hur de arbetar med CSR. För att undersöka detta har vi analyserat företagens hemsidor samt tidigare granskningar. Slutsats: Både CSR och uppförandekoder är frivilligt för företag, men är idag snarare en självklarhet. Under arbetets gång har vi insett att de företag vi studerat arbetar på ett liknande sätt med både CSR-arbetet och med uppförandekoderna. Hos samtliga tre undersökta företag återfinns samhällsengagemang och positiva initiativ i samband8med dessa begrepp. Samtidigt finns brister hos de tre företagen, gällande exempelvis lönefrågan i produktionsländerna. Det vi har kommit fram till är att drivkrafterna bakom företagens arbete med CSR är dels för att tillfredsställa kunderna men även att ledningen måste ha ett genuint intresse av att arbeta med sociala frågor. Vi har även sett att media är en stor påverkande faktor till att företagen satsar på detta, då de ständigt finns möjlighet att företagen kommer bli granskade. Vare sig företagen vill eller inte måste de anpassa sig för att överleva på lång sikt. Vidareforskning: En annan, mycket intressant infallsvinkel hade varit att undersöka betalningsviljan hos konsumenter gällande att köpa produkter som är tillverkade under goda arbetsförhållanden. Hade vi haft mer tid och möjlighet tycker vi även att det hade varit intressant att granska hela produktionskedjan ingående.
4

Společenská odpovědnost firem - spolupráce ziskových a neziskových organizací / Corporate Social Responsibility - Nonprofit and Business Sector Collaboration

Procházková, Zuzana January 2011 (has links)
T-Mobile Czech Republic a.s. Document1 1/1 Abstract: This study focuses on the collaboration between profit and nonprofit sector in the Czech Republic. The primary objective is to find specific elements in collaboration between nonprofit organizations and profit organizations, and answer the main research questions concerning the relationship characteristics. This study consists basically of two parts. The first one is a theoretical part and focuses on corporate social responsibility, business philanthropy, social marketing, sponsoring and other business activities concerning corporate social responsibility and philanthropy. The second research part is aimed at SWOT analysis of the collaboration between profit and nonprofit sector and research of nonprofit sector designed as a questionnaire research. The research of this study is based on data retrieved from particular nonprofit organizations, which have received a donation from Ceskoslovenska obchodni banka, a. s., Komercni banka a.s. or T-Mobile CZ a.s. While the collaboration between profit and nonprofit sector is not mapped yet in the Czech Republic, the main sources for my study were international, mainly U.S. theoretical and research studies.
5

CSR inom den svenska klädesindustrin : Problem vid revisionen av leverantörer i utvecklingsländer / CSR within the Swedish clothing industry : Problems with the audit of suppliers in developing countries

Malm, Eric January 2012 (has links)
Idag sker merparten av den svenska klädesindustrins produktion hos leverantörer i tredje världen. De betydligt lägre arbetskraftskostnaderna där är huvudskälet till att denna mycket arbetsintensiva bransch utlokaliserat tillverkningen till främst olika länder i Asien. Länge kunde produktionen i utvecklingsländerna bedrivas utan insyn och kritisk granskning. Respekten för de mänskliga rättigheterna var ofta bristfällig. Arbetsförhållandena i många fabriker var dåliga, med långa arbetstider, låga löner och bristande säkerhet. Olika frivilliga icke vinstdrivande organisationer började rapportera om dessa missförhållanden och detta uppmärksammades av media. Det ökande intresset för situationen i utvecklingsländerna ledde till en insikt hos företagen om att kärnverksamheten inte längre var det enda betydelsefulla området. Det blev allt viktigare för företagen att tillsammans med leverantörerna visa på ett socialt ansvar gentemot sina intressenter och på detta sätt värna om ryktet på marknaden. Samtliga intervjuade svenska klädesföretag tar idag ett socialt ansvar och arbetar med skyddet av mänskliga rättigheter gentemot sina leverantörer genom kontinuerliga revisioner av verksamheten. De strävar efter att bygga upp nära och långsiktiga relationer och hoppas därigenom kunna påverka leverantörerna att ta ett större socialt ansvar och förbättra arbetsförhållandena i fabrikerna. Skillnaderna är dock stora. Några företag kom igång tidigt med CSR-arbetet och vissa har definitivt kommit längre än andra. Företagens storlek och tillgång på resurser har betydelse och den tid samarbetet med leverantörerna pågått spelar också en roll i sammanhanget. För mycket övertidsarbete, låga löner och bristande säkerhet i fabrikerna framhålls som de allvarligaste problemen vid revisionerna. De företag som arbetat längst med CSR-frågorna upplever minst problem vid revisionerna, medan de som arbetat kortare tid med CSR verkar ha sämre kontroll över situationen. Revisionerna genomförs alltför sällan och ofta heller inte i egen regi. Inget av företagen tycks heller ha någon granskning av förhållandena och arbetsvillkoren hos underleverantörerna. Socialt ansvarstagande har blivit viktigt för företagen, inte minst för att behålla ett gott rykte på marknaden. Flera företag presenterar också sitt sociala arbete i hållbarhetsrapporter. CSR är dock fortfarande långt ifrån en huvudfråga för klädesföretagen. Svårigheter att definiera CSR och dess påverkan på verksamheten innebär också problem med redovisningen. Det finns en konflikt mellan de finansiella målen, som är mät- och redovisningsbara, och de sociala, som är betydligt svårare att redovisa i siffror. Den främsta anledningen till CSR-redovisningen och revisionerna av leverantörerna i utvecklingsländerna verkar vara för att reagera på kritik och för att visa på ett socialt engagemang. Statusen för det sociala ansvaret måste därför höjas och lyftas till en ledningsfråga i företagen, så att mer resurser allokeras till området. För att möjliggöra detta behövs sannolikt ett enklare och mera öppet redovisnings- och revisionssystem för CSR-arbetet. Kanske borde någon form av CSA införas, så att CSR kan redovisas i siffror. Ett enklare och mindre resurskrävande system borde öka förståelsen av det sociala ansvarets betydelse, även hos leverantörerna och underleverantörerna i utvecklingsländerna, och därmed bidra till en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. / Today most of the production for the Swedish clothing industry lies with suppliers in third world countries. Considerably lower labour costs are the main reason why this very labour intensive industry has been outsourcing production, primarily to Asia. For a long time the production in the developing countries could go on without much scrutiny. The respect for human rights was often poor. Working conditions in many factories were bad, with long working hours, low wages and poor safety conditions. Various NGO’s began reporting about these conditions and this got media’s attention. The increasing interest for the situation in the developing countries made the companies realize that their core business was not the only area of importance anymore. It gradually became more important for the companies together with suppliers to show social responsibility towards their stakeholders and in this way protect market reputation. All Swedish clothing companies interviewed are today showing social responsibility and are working with human rights protection towards their suppliers through continuous audits. They are pursuing establishing close and long-term relations through which they hope to be able to persuade their suppliers to take an increased social responsibility and to improve working conditions in their factories. The differences between the companies are, however, quite big. Some companies started with their CSR work early and some have definitely reached further than others. Company size and access to resources are important and how long the cooperation with the suppliers has been going on also plays a role in this context. Too much overtime, low wages and poor safety conditions are reported as the most serious problems in the audits. Those companies who have worked the longest time with CSR are the ones experiencing the least problems in the audits, while those companies who have been involved with CSR during a shorter time seem to have a poorer control of the situation. The audits are carried out too seldom and often not by the companies themselves. None of the interviewed companies seem to review the working conditions with their subcontractors. CSR has become important for the companies, not the least to maintain a good reputation in the market. Several companies are also publishing sustainability reports. CSR are, however, still far from a main issue for the clothing companies. Difficulties to define CSR and its’ effect on business also pose problems with accounting. There is a conflict between the financial goals, which are measurable and accountable, and social goals, which are much harder to include in the accounting. The main reasons for CSR reporting and auditing of suppliers in the developing countries seem to be a response to criticism and to show social commitment. For more resources to be allocated to CSR, the status of CSR must be raised and lifted to a management issue. To make this possible a simpler and more open accounting and auditing system for the CSR work is needed. Maybe some form of CSA can be introduced to include CSR in normal accounting. A simpler and less demanding accounting system ought to increase the understanding of the importance of CSR, also with suppliers and subcontractors in the developing countries, and therefore contribute to increased respect for human rights.
6

CSR implementering i små och medelstora företag : En studie på en utvecklingsmarknad

Helmer, Louise, Da Silva, Malin January 2014 (has links)
Syftet med studien är att söka förståelse för hur svenska små och medelstora företag arbetar med CSR implementering på en utvecklingsmarknad och vilka problem och möjligheter de möter i arbetet med detta. / The aim with this thesis is to seek understanding on how Swedish small and medium enterprises work with CSR implementation in a developing market and what problems and opportunities they face in dealing with this.
7

Įmonių socialinės atsakomybės įtakos įmonės vertei tyrimas / Impact of social responsibility on the company’s market value

Vaičiukėnas, Marius 26 June 2014 (has links)
Šiuolaikinės įmonės, suvokdamos, kad negali toliau vykdyti savo veiklos neatsižvelgdamos į aplinkosauginius, etinius bei socialinius klausimus, vis dažniau deklaruoja socialiai atsakingo verslo idėjas. Tačiau vien to nepakanka, nes socialiai atsakingos įmonės savanoriškai privalo prisidėti sprendžiant opias aplinkosaugines, socialines problemas. 1. Remiantis mokslinės literatūros analize, pateikti tiksliausią įmonių socialinės atsakomybės (ĮSA) termino reikšmę. 2. Supažindinti su ĮSA padėtimi Lietuvoje; 3. Sukurti ĮSA įtakos įmonei vertinimo modelį. 4. Pasirinkti ir ištirti Lietuvos įmones, sugebėjusias sėkmingai įdiegti ĮSA principus savo veiklos srityse. / Modern companies, awaring of disability to carry out their activities without taking into account environmental, ethical and social issues, increasingly declare some socially responsible business ideas. However, this is not enough, because socially responsible companies should voluntarily contribute trying to resolve outstanding environmental, social problems.
8

Dålig kunskap hos kunderna om företags CSR-arbete : En studie av Max Hamburgerrestauranger ABs arbete med miljö- och hälsofrågor

Granskog, Kristoffer, Nilsson, Lisa January 2012 (has links)
CSR har bara blivit mer och mer populärt under åren. Idag engagerar sig många fler företag på något sätt i CSR än för 10 år sedan. CSR brukar sägas bestå av tre delar - miljöansvar, socialt ansvar, där hälsa ingår, och ekonomiskt ansvar. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på miljö- och hälsoansvar. Ett stort fokus i dagens samhällsdebatt är just CSR och att företag måste ta mer ansvar även för miljö och hälsa. Om företagen inte gör det kommer det få negativa konsekvenser då CSR är allt viktigare för konsumenterna. Men stämmer detta? Eftersom att företagens satsningar på CSR ökat och fortsätter att öka undersöker vi i denna uppsats om företagen lyckats kommunicera ut detta till sina kunder. Har kunderna vetskap om hur företagen arbetar med CSR? För att avgränsa oss har vi i denna uppsats valt att fokusera på Max Hamburgerrestauranger AB, vilket är ett av de ledande företagen inom sin bransch. För att få bättre förståelse om vad som kan påverka om kunderna har kunskap eller inte om hur Max arbetar med miljö och hälsa har vi använt oss av forskning inom kommunikation och marknadsföring. Vi kom fram till att en enkätstudie var det bästa sättet att kartlägga kundernas syn på Max sociala ansvar. Genom att stå utanför Max restauranger i Umeå och Stockholm samlade vi in 103 enkätsvar från Max kunder. Resultaten av vår studie visade att få kunder kände till hur Max arbetade med miljö och hälsa och därmed var kunskapen om detta låg. Majoriteten ansåg att de själva var miljö- och hälsomedvetna men intresset för Max arbete var nästintill obefintligt. Miljö- och hälsoansvar låg långt ner på listan av faktorer som påverkar valet av snabbmatsrestaurang och istället var det smak och pris som var avgörande. Vår studie säger egentligen att kunderna inte har kunskap om Max sociala ansvarstagande vilket kan bero på dåliga marknadsföringsstrategier eller ett lågt intresse från kundernas sida när det gäller miljö- och hälsofrågor. Om Max genom satsning på miljö och hälsa har haft som avsikt positionera sig som ett ansvarsfullt företag och därigenom nå ut till fler kunder är denna satsning misslyckad. Max borde istället fokusera på andra faktorer som smaken och priset på maten ifall de vill öka sin kundbas eftersom dessa faktorer var viktigare för kunderna.
9

Corporate Social Responsibility inom banksektorn : En fallstudie av Nordeas CSR-strategier

Lindfors, Sam, Ghaddab, Samir, Jonsson, Josefine January 2013 (has links)
Abstract Title: Corporate Social Responsibility within the banking-sector – A case study of the CSR-strategies of Nordea. Seminar date: 130108State University: Mälardalen University – Västerås Institution: School of Sustainable Development of Society and Technology Level: Bachelor Thesis in Business Administration – FÖA300Authors: Samir Ghaddab, Josefine Jonsson, Sam Lindfors Examinor: Cecilia Lindh Thillenius Supervisor: Magnus Linderström Pages: 35 Attachments: 1 Key words: CSR, bank, sustainability, communication, awareness Research questions:- What is the nature of CSR-related work in Nordea, and how do they practice CSR? - How can Nordea raise awareness about CSR among employees and other stakeholders? Purpose: The purpose with this thesis was to get an increased understanding about how Nordea interprets CSR and how they work with CSR. Finally with relevant theories in mind, this thesis presents suggestions on possible changes and opportunities within Nordea’s CSR-activities and how they can co-operate with NGO’s like CSR Sweden. Methodology: A qualitative study with deductive methods. A case study has been done with semi-structured interviews at a company and a nonprofit organization. Conclusion: The reality in which Nordea operates conforms to the theories presented in the thesis when we look at the driving forces behind working with CSR and the demands on the company that stakeholders have. Nordea meets the requirements for “totally liable business” in the theory provided by Carroll, and thus they are working with an extended CSR-programme which includes actively supplying services that takes the stakeholders’ demands and needs into consideration. Since Nordea is active in multiple countries, their CSR-initiatives become complex which means taking multiple factors into consideration when working with those initiatives. This, among other things, means following standardized guidelines which helps clarifying their business values. Since the demands vary depending on the market and country in which they operate, their adaptability has to be high. The identification of these needs should be done through cooperation with national interest groups that carries members from different trades, which could lead to a higher rate of knowledge. There is also lack of awareness about the CSR-initiatives. This awareness needs tending to. Nordea should communicate more with their stakeholders about CSR and also host workshops and other means of education for the employees. This should result in a higher rate of awareness about CSR within the whole organization which leads to all parts of the company being able to help with communicating and spreading awareness to a greater span of stakeholders.
10

Hur påverkar VD:n företagets CSR-redovisning?

Svensson, Jimmy January 2013 (has links)
Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt. Syftet med denna studie är att förklara hur VD-relaterade faktorer påverkar företags CSR-redovisning. En deduktiv ansats och en kvantitativ metod har valts. Med hjälp av befintlig teori har tolv hypoteser tagits fram för att testas empiriskt. Hypoteserna berör hur VD-variablerna ålder, besittningstid, branscherfarenhet, ägande, bonus och kön påverkar CSR-redovisningen i ett företag. Studien slår fast att det finns ett negativt samband mellan VD-ägande och CSR-redovisning men att det inte finns något stöd för att VD-besittningstid, VD-branscherfarenhet, VD-ålder, VD-bonus eller VD-kön påverkar CSR-redovisningen. Faktumet att VD-ägande och CSR-redovisning var negativt korrelerade var inte i linje med de teorier som användes i studien vilka föreslog att sambandet skulle vara positivt. Studien har således uppdagat att befintliga teorier behöver utvecklas ytterligare för att förklara hur VD-ägande påverkar CSR-redovisning. / The industrialization of the society the last centuries has led to a great increase of wealth in many countries. However, the progress has also brought damage upon ecosystems, land, air and water. Organizations that become big and powerful enough can also damage their social environment by ignoring issues concerning labor practices, human rights, society and product responsibility. Demands have risen for the companies to minimize their bad influence on the environment and the society. Because of this, CSR-disclosure has become a hot topic. The purpose of this study is to explain how the CEO affects CSR-disclosure. A deductive approach and a quantitative method has been used. Twelve hypothesis were developed from existing theory and then tested empirically. The hypothesis consider how the CEO-variables age, tenure, experience of the industry, ownership, bonus and gender affects CSR-disclosure. The study concludes that CEO-ownership is negatively correlated with CSR-disclosure and that CEO-tenure, CEO´s experience of the industry, age of CEO, CEO-bonus and CEO-gender does not affect CSR-disclosure. Even though theory proposed that CEO-ownership would be positively correlated with CSR-disclosure, the study finds that the correlation is negative. The study has discovered that the existing theories have to be further developed in order to explain how the CEO affects CSR-disclosure.

Page generated in 0.0544 seconds