Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt. Syftet med denna studie är att förklara hur VD-relaterade faktorer påverkar företags CSR-redovisning. En deduktiv ansats och en kvantitativ metod har valts. Med hjälp av befintlig teori har tolv hypoteser tagits fram för att testas empiriskt. Hypoteserna berör hur VD-variablerna ålder, besittningstid, branscherfarenhet, ägande, bonus och kön påverkar CSR-redovisningen i ett företag. Studien slår fast att det finns ett negativt samband mellan VD-ägande och CSR-redovisning men att det inte finns något stöd för att VD-besittningstid, VD-branscherfarenhet, VD-ålder, VD-bonus eller VD-kön påverkar CSR-redovisningen. Faktumet att VD-ägande och CSR-redovisning var negativt korrelerade var inte i linje med de teorier som användes i studien vilka föreslog att sambandet skulle vara positivt. Studien har således uppdagat att befintliga teorier behöver utvecklas ytterligare för att förklara hur VD-ägande påverkar CSR-redovisning. / The industrialization of the society the last centuries has led to a great increase of wealth in many countries. However, the progress has also brought damage upon ecosystems, land, air and water. Organizations that become big and powerful enough can also damage their social environment by ignoring issues concerning labor practices, human rights, society and product responsibility. Demands have risen for the companies to minimize their bad influence on the environment and the society. Because of this, CSR-disclosure has become a hot topic. The purpose of this study is to explain how the CEO affects CSR-disclosure. A deductive approach and a quantitative method has been used. Twelve hypothesis were developed from existing theory and then tested empirically. The hypothesis consider how the CEO-variables age, tenure, experience of the industry, ownership, bonus and gender affects CSR-disclosure. The study concludes that CEO-ownership is negatively correlated with CSR-disclosure and that CEO-tenure, CEO´s experience of the industry, age of CEO, CEO-bonus and CEO-gender does not affect CSR-disclosure. Even though theory proposed that CEO-ownership would be positively correlated with CSR-disclosure, the study finds that the correlation is negative. The study has discovered that the existing theories have to be further developed in order to explain how the CEO affects CSR-disclosure.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport

Idag är hållbarhetsstrategier inte en konkurrenskraftig fördel, utan en nödvändighet. Trots dettatenderar studier om hållbarhet att fokusera på dess positiva effekter gällande externaintressenter och marknadsföring. Den här studien ämnar jämföra hållbarhet och effektivitet hosbörsnoterade bolag i Finland och Sverige samt utföra en jämförelse mellan länderna, vilketkommer att göras genom att besvara följande frågeställningar: Finns det ett samband mellanföretags hållbarhetsarbete och företags effektivitet i börsnoterade bolag i Finland och Sverige?Är det någon skillnad på ovan nämnda samband i börsnoterade bolag i Sverige i jämförelsemed Finland? Studien kommer fram till att hållbarhetsarbete har ett positivt samband medföretagens effektivitet och att detta samband är starkare i de svenska bolagen än i de finska.För denna slutsats finns det även empiriskt stöd. Studien innehar en kvantitativ forskningsmetod med en positivistisk vetenskapssyn och enobjektiv verklighetssyn samt ett deduktivt angreppssätt. Studien presenterar ett antal teoriermed koppling till hållbarhetsfrågor såsom hållbarhetspyramiden, intressentteorin,arbetsgivarvarumärkes-strategin samt begreppen kring interna och externahållbarhetsaktiviteter. Idag säger sig Sverige och Finland följa EU:s direktiv gällandehållbarhet men länderna har historiska skillnader i hantering och implementering av hållbarhet.I en undersökning av redovisningsbyrån KPMG (2017) framkommer det att Sverige och Finland ligger bland de tio främsta länderna i världen på att implementera ett hållbarhetsarbetei enlighet med FN:s sjutton globala mål. Då både Finland och Sverige ligger rankade ivärldstoppen gällande hållbarhetsarbete, trots markanta historiska skillnader itillvägagångssätt, anses en jämförelse mellan dessa nationer intressant. Studien är baserad på sekundärdata tillhandahållen av databasen Thomson Reuters, vilket letttill en del avgränsningar i studien där företag som Thomson Reuters inte innehar informationkring har uteslutits ur studien. De variabler som använt för att besvara studiens frågeställningarär: responsvariabeln tillgångsomsättning, förklaringsvariabeln ESG-poäng samtkontrollvariablerna; börsvärde, pris genom bokfört värde, kapitalstruktur ochindikatorvariabeln land. Studien har utfört ett korrelationstest och en multipel linjär regressionvilket gett ett resultat där det finns ett positivt samband mellan hållbarhetsarbete ochorganisationens effektivitet.

Bakgrund och problemdiskussion: Allt fler företag redovisar information kring CSR i sina årsredovisningar. Där en stor del av tidigare studier utgått från att företag använder CSR-redovisningen på ett standardiserat sätt. Vilket kan förklaras av att CSR-standarders framväxt utgör en ram för hur företagen ska rapportera denna information. Samtidigt kan en ökad konkurrens leda till att företagen blir mer benägna att differentiera sig för att uppnå olika fördelar. Studier har även funnit att företagen använder sin CSR-redovisning på ett differentierat sätt. Därför kan det vara intressant att gå i en motsatt riktning gentemot merparten av tidigare studier och undersöka hur företagen kan använda CSR- redovisningen som en strategi. Där företagen kan implementera en viss strategi, genom att utmärka sig i sin CSR-redovisning och förmedla sitt CSR-arbete för sina intressenter på ett visst sätt. Det kan även vara intressant att undersöka hur karaktärsdragen hos företagets beslutsorgan (bolagsstämma, styrelse & Vd) påverkar hur företaget utmärker sig. Då tidigare studier visat att karaktärsdragen har en inverkan till vilka strategiska val ett företag fattar. Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur de svenska börsnoterade bolagen väljer att utmärka sig i sin CSR-redovisning och undersöka vilka karaktärsdrag hos företagets beslutsorgan som kan tänkas ligga bakom detta strategiska val. Metod: Studien utgick från en abduktiv forskningsansats, där vi växelvis använt teori och empiri. Detta då dominerande bolagsstyrningsteorier tillsammans med subjektiva bedömningar från företagens årsredovisningar använts för att skapa en förståelse för hur företagen kan utmärka sig med sin CSR-redovisning. Därefter har en statistisk undersökning utförts, där datainsamlingen hämtats ifrån 183 företags årsredovisningar. Detta för att undersöka hur beslutsorganens karaktärsdrag kan kopplas till företagens sätt att utmärka sig i CSR-redovisningen. Resultat och slutsatser: Studien fann att företagen kan utmärka sig i sin CSR-redovisning enligt två olika kategorier, det vinstmaximerande och ansvarsfulla företaget. Det fanns å ena sidan företag som ville framstå mer lönsamt och i större grad fokusera på att tillfredsställa sina aktieägare. Å andra sidan fanns det företag som ville framstå som mer ansvarsfulla, med fokus på att skapa mervärde längs hela värdekedjan. Det visade sig även att karaktärsdragen ägarkoncentration, könsfördelning i styrelse, styrelsestorlek och Vd varaktighet har en inverkan för vilken strategi företagen väljer att utmärka sig enligt. / Background and problem: More and more companies report information about CSR in their annual reports. Where a large part of previous studies assumed that companies use CSR-reporting in a standardized way. Which can be explained by the emergence of CSR- standards which provides a framework for how companies should report this information. At the same time, increased competition may lead companies to become more prone to differentiate themselves, to obtain various benefits. Studies have also found that companies use their CSR-reports in a differentiated manner. Therefore, it might be interesting to go in an opposite direction and examine how companies can use the CSR- report as a strategy. Where companies through CSR-reporting can differentiate by using a certain strategy to communicate its CSR-work. It may also be interesting to investigate how the characteristics of the company's decision-making bodies (General Meeting, Board of directors & CEO) affect how the company differentiate. As previous studies have shown, characteristics have an impact to the strategic choices a company makes. Purpose: The purpose of the study is to identify how the Swedish listed companies choose to differentiate in their CSR-reporting and investigate the characteristics of the company's decision-making bodies who might be behind this strategic choice. Method: The study was based on an abductive research approach, where we alternately used theory and empirics. This is because the dominant corporate governance theories along with subjective assessments of the company's financial statements where used to create an understanding of how companies can differentiate within its CSR-reporting. A statistical study has also been made, where the data collection was gathered from 183 companies’ financial statements. To examine how the decision-making bodies characteristics can be linked to the way companies differentiate in their CSR-reporting. Result and conclusion: The study found that companies can differentiate in their CSR- reporting according to two different categories, the profit maximizing and responsible company. There was, on the one hand, companies that wanted to appear more profitable with a greater degree of focus on satisfying their shareholders. On the other hand, there were companies that wanted to seem more responsible, with a focus on creating added value along the entire value chain. It was also found that the characteristics of ownership concentration, gender distribution within the board, board size and duration of the CEO has an impact on what strategy the companies choose to differentiate in accordance with.

Bakgrund: CSR-redovisning skiljer sig åt mellan olika länder. Tidigare studier har funnit tvetydiga resultat huruvida kultur är en bidragande faktor till detta. Få studier har dock inkluderat ett jämställdhetsperspektiv i dessa typer av analyser. Syfte: Syftet med studien är att jämföra och förklara hur kultur och jämställdhet påverkar CSR-redovisningen i olika länder. Metod: Studien har använt en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Datan består av sekundärdata från börsnoterade företag i Sverige, Norge, Kina, Indien, Tyskland och USA. Resultat: Resultatet tyder på att kulturen i landet påverkar hur företag CSRredovisar. Däremot kan vissa kulturdimensioner påverka CSRredovisningen mer än andra. Dessutom indikerar resultatet att ett lands grad av jämställdhet kan påverka CSR-redovisningen. Kunskapsbidrag: Genom att analysera vad kultur och jämställdhet har för effekt på CSR-redovisning, belyser denna studie vikten av att beakta dessa faktorer. Studien bidrar genom detta till befintlig forskning kring kultur, jämställdhet och CSR-redovisning.