Bakgrund Av företag som omfattas av frivillig revision har en stor majoritet valt att avstå revision. Bolagsverket menar att avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i en kraftig ökning av antalet för sent inlämnade årsredovisningar. Samtidigt pågår en debatt där det argumenteras för att tidigarelägga tidsgränsen för att lämna in årsredovisningen, med argumentet att intressenterna bör ha tillgång till mer aktuell information. Syftet med att avskaffa revisionsplikten var att minska mindre företags administrativa och ekonomiska börda, men resursberoendeteorin menar att revision är en nödvändig resurs för företags förmåga att lämna in årsredovisningen i tid. Därtill föreslår en kombination av rationell beslutsteori och inlärningskurvan att företag endast efter en viss tid kan hantera de uppgifter revisorn tidigare hanterade. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Metod Denna kvantitativa uppsats utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori, rationell beslutsteori samt inlärningskurvan. Eftersom studien syftar till att förklara ett samband vid en viss tidpunkt har en tvärsnittsdesign tillämpats. Det empiriska materialet utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett positivt samband mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Det finns ett negativt samband mellan tid utan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. / Introduction Most Swedish SMEs have chosen to refrain from voluntary audit. Bolagsverket argue that the abolition of mandatory audit has resulted in an increase in late filed annual reports. Meanwhile, some argue that the time permitted for corporations to file their annual report should be reduced to benefit the stakeholders’ ability to use the information. The purpose of the abolition of mandatory audit was to reduce costs for SMEs, yet Resource Dependence Theory suggests that the audit is required for corporations to be able to file annual reports on time. In addition, a combination of Rational Choice Theory and the Learning Curve implies that a certain experience is required before SMEs can manage the tasks previously performed by the auditor. Purpose This study seeks to explain the relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated based on Resource Dependence Theory, Rational Choice Theory and the Learning Curve. A cross- sectional design is used, since the study aims to explain a relationship at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a positive relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs. There is a negative relationship between time without audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs.

Bakground: Performance management has, for a long time, been a part of the public administration in Sweden. Arguments such as more transparency and efficiency has guided the implementation of this model, particularly at the beginning of the 21st century. One particular part of the performance management-model is the production of annual performance reports from government agencies. The framework stipulating the rules for producing such reports is broadly defined and vague with the purpose to promote local adaption for each agency. The theory of organizational translation stipulates that no idea can move from one context to another without adapting in some way to the new context.  Aim: With guidance from translation theory this master thesis aims to explore why government agencies’ annual reports differ from one another and why performance is disclosed in different ways. Both translation theory and boundary objects-theory where used to explore the difference in producing annual reports.  Method: This thesis uses semi-structured interviews with public officials in four different agencies and annual reports for 2019 from the same agencies to gather empirical material for the study. The empirical material where analyzed by using a narrative analysis to break down the annual reports as stories told by the government agencies.  Conclusion: This study shows how result as a concept has been institutionalized in the writing of annual reports but been given different meaning in comparison between the selected agencies. Further, the study identified two examples of how result as a concept can be re-contextualized to a local context of particular agencies. This study also found that key actors in the production of annual reports, the process managers, act as institutional translators for the organizations, as in translating the institutional requirements and expectations. Finally, the concept of results also can be given different meanings between public organization as well as within such organizations.

Titel: Finansiella målsättningar inom årsredovisningar – En kvantitativ studie av svenska börsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Andreas Hamrén och Nils Ryngmark Handledare: Arne Fagerström Datum: 2016 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra skillnader angående finansiella målsättningar i årsredovisningar samt hur förutbestämda faktorer påverkar dessa skillnader.   Metod: Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Insamlingen av data har skett från årsredovisningar, som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Dokumenten har granskats med en innehållsanalys för att sedan undersökas genom korrelationsanalyser som presenteras tillsammans med resultatet. De oberoende variablerna som studien utgått ifrån är bransch, storlek, antal styrelseledamöter, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Resultat och slutsats: Studiens resultat tydliggör flertalet skillnader och likheter gällande finansiella målsättningar. De slutsatser som dras utifrån de statistiska testerna är att storlek och skuldsättningsgrad hade signifikanta samband med antalet finansiella målsättningar. Styrelseledamöter visade ett svagare samband, medan lönsamhet inte hade någon korrelation. Den deskriptiva variabeln bransch åskådliggjorde stora skillnader mellan segmenten och gav en bild av tillhörighetens betydelse för differensen. Uppsatsen bidrag: Det praktiska bidraget ger en bild över förekomsten av finansiella målsättningar på Stockholmsbörsen samt vilka typer av mål som är vanligast förekommande. Bidraget kan ge ett förslag till nynoterade bolag i uppbyggnadsfasen angående i vilken utsträckning marknaden presenterar målsättningar. Det teoretiska bidraget kan stärka intressent- och signaleringsteorins betydelse gällande frekvensen av målsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att komplimentera studien med intervjuer, detta för att få en uppfattning av de bakomliggande faktorerna till utformandet av målsättningarna. Ett ytterligare förslag är att inkludera exempelvis den danska börsen som är liknande den svenska för att finna avvikelser mellan företagskulturerna. Nyckelord: Finansiella målsättningar, frivillig information, framåtblickande information, årsredovisningar, asymmetrisk information, intressentteorin, signaleringsteorin / Title: Financial targets in annual reports – a quantitative study of swedish listed companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Hamrén and Nils Ryngmark Supervisor: Arne Fagerström Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to describe and compare differences regarding the financial objectives in the annual reports and how predetermined factors influence the differences. Method: This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data have been collected from annual reports, which are then set against previous research and theories. The documents were reviewed by a content analysis then examined by correlation analysis and presented along with the results. The independent variables of the study were industry, company size, number of board members, profitability and debt ratio. Result and conclusion: The result of the study make clear majority of the differences and similarities regarding financial objectives. The conclusions drawn on the basis of the statistical tests are that the size and debt ratio have a significant correlation with the number of financial objectives. Board members showed a weaker correlation, while profitability had no correlation at all. The descriptive variable industry illustrated the large differences between the segments and gave a picture of the importance of industry affiliation. Contribution of the thesis: The practical contribution illustrates the occurrence of financial targets on the Stockholm Stock Exchange and the types of goals that are most common. The contribution may give proposals to new listed companies in the construction phase regarding the extent to which the market presents the objectives. The theoretical contribution can give strength to the importance of stakeholder and signaling theory regarding the frequency of objectives. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to implement studies with interviews, in order to gain an understanding of the underlying incentives of the financial objectives. A further proposal is to include, for example, the Danish stock exchange that is similar to the Swedish in order to find similarities and differences between corporate cultures. Key words: Financial objectives, goals, voluntary information, forward-looking information, annual reports, asymmetric information, stakeholder theory, signaling theory

I årsredovisningar kan företag frivilligt ge ut information utöver det som krävs av regler, principer och praxis. En vanlig typ av sådan frivillig information är målsättningar av olika slag. Men varför olika företag väljer att presentera olika antal målsättningar finns det dock inget tydligt svar på. I tidigare forskning har främst finansiella mål studerats, men då dagens informationssamhälle inte bara fokuserar på finansiella resultat finns en stor del övriga mål som företags intressenter kan komma att efterfråga. Syftet med denna studie är att förklara hur många och vilka målsättningar som börsnoterade företag väljer att redovisa samt förklara vilka samband som föreligger mellan antal målsättningar och variablerna: företagsstorlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, Tobins q och bransch. Denna studie är utförd genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Data samlades in från årsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys. För att mäta sambanden mellan studiens beroende och oberoende variabler utfördes regressions- och korrelationsanalyser. Resultatet visade att 94 % av företagen redovisade någon målsättning, 88 % redovisade finansiella mål och 66 % icke-finansiella mål. Medelantalet för finansiella mål respektive icke-finansiella var 3 per företag. Antal totala målsättningar uppvisade ett positivt samband med företagsstorlek och lönsamhet. För finansiella målsättningar fanns ett positivt samband med skuldsättningsgrad medan icke-finansiella målsättningar inte uppvisade något signifikant samband med någon av variablerna. Även skillnader mellan olika branscher uppvisades, där konsumentvaror hade högst medelvärden, medan energi hade lägst. Dessa förhållanden gällde för målsättningar totalt samt uppdelat på finansiella och icke-finansiella. / In annual reports, companies can voluntarily disclose information that go beyond what rules, guidelines and praxis require. One kind of voluntary disclosure that is commonly occurring is different targets. But there is no distinct explanation to why different companies disclose different number of targets. The subject of earlier studies has mainly been financial targets, but in today’s information society financial results isn’t the only focus. Therefore, stakeholders may also be demanding non-financial information and targets. The aim of this study is to explain the number of and which targets listed companies choose to disclose. The aim is also to explain if the number of targets correlates with the variables: company size, profitability, leverage, Tobin’s q and industry. This study was executed through a quantitative method with a deductive approach. Data was collected from annual reports using a quantitative content analysis. To measure the correlation between the study’s dependent and independent variables, both regression and correlation analysis were performed. The result showed that 94 % of the companies disclosed some kind of target, 88 % disclosed financial targets and 66 % non-financial targets. The average number of financial targets was three per company, likewise for the non-financial targets. The number of targets in total proved to be positively correlated with company size and profitability. The financial targets proved to be positively correlated with leverage, while the non-financial targets didn’t show any significant correlation with any of the variables. Differences between industries were also shown, where consumer goods had the highest mean values, while energy had the lowest. These conditions did apply for the number of targets in total, financial targets and non-financial targets.

Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna. / Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

Årsredovisningar är ett ofta förekommande objekt inom redovisningsforskningen. Årsredovisningarna är en viktig kommunikationskanal mellan företaget och dess olika intressenter. Rapportens ändamål är primärt att ge intressenterna information om företagets resultat och finansiella ställning. Årsredovisningarnas karaktär har genom åren utvecklats och berikats med bland annat bilder och kompletterande textuella avsnitt. I denna studie har den narrativa delen av årsredovisningar ’VD:n har ordet’ studerats. Avsnittet utgör en viktig del av årsredovisningens frivilliga element, och är en av de mest lästa delarna. Samtidigt är ’VD:n har ordet’, till skillnad från flertalet andra delar i årsredovisningen, oreglerad. Detta ger företaget och den verkställande direktören stora möjligheter att kommunicera ut legitimitetskapande budskap till dess intressenter. Tidigare forskning visar att aktiviteter kopplade till CSR har en positiv påverkan på intressenternas inställning gentemot företaget. CSR är ett rymligt begrepp som innefattar relationen och ansvarstagandet mellan företag och samhälle. Det har visat sig ha stor betydelse för företagen att lyckas signalera dessa aktiviteter till intressenterna. Denna studie syftar till att ge en bättre inblick i hur svenska företag använder ’VD:n har ordet’ för att lyfta fram CSR. Vidare undersöks om det har skett en ökning av CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Studien uppvisar att det inte finns något samband mellan företagens vinstmarginal och andel CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Det går inte heller att urskilja ett samband mellan andel CSR-begrepp och andelen begrepp kopplade till resultat. Däremot kunde vi bevisa att det skett en linjär ökning av CSR-begrepp mellan år 2006 och 2015. Begrepp kopplade till resultat har minskat, om än inte linjärt. / Annual reports are a frequently used item in the accounting research. The annual reports are an important communication channel between the company and its various stakeholders. The purpose of the report is to give the stakeholders information about the company's earnings and financial position. The character of the annual reports has evolved over the years and has been enriched with, among other things, pictures and additional textual sections. In this study, the narrative part of the annual reports ‘CEO-letter’ has been studied. The section constitutes an important part of the annual report's optional elements, and is one of the most read sections. At the same time, the ‘CEO-letter’, unlike most other part of the annual report, is unregulated. This fact gives the company and the CEO a great opportunity to communicate legitimacy-creating messages to its stakeholders. Previous research shows that activities related to CSR have a positive impact on stakeholders' attitude towards the company. CSR is a spacious concept that includes the relationship and responsivities between the company and its society. It has been found to be of great importance for companies to successfully signal these activities to stakeholders. This study aims at giving a better insight into how Swedish companies use the 'CEO-letter' to highlight CSR. Further investigations are made if there has been an increase in the use of words related to CSR in the 'CEO-letters’. This study shows that there is no correlation between the company's profit margin and the share of CSR concepts in the ‘CEO-letter’. In addition, we could not discern a relationship between the share of CSR concepts and the proportion of concepts linked to results in the ‘CEO-letters’. On the other hand, we could prove that there has been a linear increase in CSR concepts over the past ten years. Furthermore, concepts linked to results have decreased, albeit not in a linear manner. Please note that the thesis language is in Swedish.

Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital. / Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.

Denna uppsats jämför årsredovisningar från ett svenskt och bulgariskt börsnoterat bolag och undersöker om det finns några skillnader och likheter knutna till upprättandet av dem. Primärt ligger fokus på hur redovisningsprinciperna har förändrats och hur dessa implementerats av företagen. Uppsatsen har som syfte att besvara frågeställningen som handlar om likheter och skillnader i årsredovisningar mellan börsnoterade bolag som upprättar sina årsredovisningar i enlighet med IFRS. Uppsatsen har använt en metod som utgår från dokumentgranskning i enlighet med CONI-modellen. De två företagen som använts i uppsatsen är verksamma inom byggvarubranschen. Data består av årsredovisningar från Toplivo AB samt Byggmax AB för åren 2011, 2016 samt 2021.  Likheterna i årsredovisningarna går att förklaras med hjälp av den tvingande och normativa isomorfismen samt formella enforcementmekanismer inom EU. Skillnaderna kan inte förklaras utifrån målkonflikter inom finansiell rapportering, nationsspecifika miljöer, eller informella enforcementmekanismer. Inga bevis går heller att identifiera om att tolkningen och presentationen av IFRS standarder är annorlunda. Skillnaden i att Toplivo inte upplyser om goodwill går att förklaras med att det inte finns några sådana poster eftersom de under åren hunnit skrivas av i sin helhet. / This essay compares annual reports from a Swedish and a Bulgarian listed company and examines whether there are any differences and similarities linked to their preparation. The objective is primarily on how the accounting principles have changed and how these have been implemented by the companies. The purpose of this essay is to answer the question that deals with similarities and differences in annual reports between listed companies that prepare their annual reports in accordance with IFRS. The study has used a method based on document analysis in accordance with the CONI-model. The two companies used in this essay are active in the hardware supply chain. The data consists of annual reports from Toplivo AB and Byggmax AB for the years 2011, 2016 and 2021.  The similarities in the annual reports can be explained by the mandatory and normative isomorphism and by formal enforcementmechanisms within the EU. The differences cannot be explained based on the goal conflicts within financial reporting, nation-specific environments, or informal enforcementmechanisms. Nor can any evidence be identified stating the differences of interpretation and presentation of IFRS standards between the companies. The difference in that Toplivo does not disclose goodwill can be explained by the fact that there are no such items because they have been written off in their entirety over the years.