Syfte: I ett flertal tidigare studier har positiva samband mellan hållbarhetsprestationer (CRP) och finansiella resultat (CFP) hittats och försökt förklaras. Dock har endast ett fåtal antagit synsättet att immateriella resurser fungerar som medlare för dessa samband. Vi menar att de immateriella resurserna har en betydande roll, för sambandet. Med hjälp av de immateriella resurserna formas en positiv spiral som ökar hållbarhetsprestationer och finansiellt resultat i båda kausala riktningarna. Vi vill belysa huruvida detta positiva, medlande samband existerar samt om tillväxt stärker sambandet mellan CRP och CFP, genom de immateriella resurserna. Metod: Studien har antagit en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. En kvantitativ metod har använts genom att sekundärdata samlats in från databasen Thomson Reuters Eikon. I en longitudinell design har fem års observationer använts för ett urval av 113 publika industriföretag där inhämtat data har analyserats statistiskt. Resultat & slutsats: Denna studie fann övervägande negativa samband och kan inte visa att de immateriella resurserna medlar kopplingen mellan CRP och CFP i en positiv spiral. Studiens resultat visar dock att immateriella resurser har betydelse för uppbyggnaden av CRP och CFP men de fungerar inte som verktyg som påverkar prestationsmåtten i båda kausala riktningarna. De har en egen effekt på CRP och CFP direkt vars verkan skiljer sig mellan de olika immateriella resurserna. Endast i tillväxt har studiens resultat visat på en positiv påverkan av CRP på CFP och tvärt om. Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till insikter om att immateriella resurser och satsningar på CRP är vägar att öka finansiella prestationer hos industriföretag i tillväxt. Praktiskt kan detta vara användbar kunskap för företagsledare i beslut om satsningar på immateriella resurser. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie bygger på mätdata från en femårsperiod som sträcker sig över en tidsperiod då det råder lågkonjunktur. Studien bygger också på ett relativt litet urval som försvårar möjligheten att dra slutsatser med precision. Studien undersöker också endast fyra immateriella resurser. En studie med ett större urval under en längre tidsperiod där fler immateriella resurser tas med i beräkningsmodellen kan kasta ljus över hur de immateriella resurserna bidrar till förändringar i CRP och CFP. Nyckelord: CRP, CFP, immateriella resurser, tillväxt, positiv spiral

I början av 2000-talet finansierade regeringen ett projekt, det kommunala hälsobokslutsprojektet, som primärt syftade till att ge erfarenheter och kunskap om olika verksamhetsstyrningsmodellers användbarhet som underlag för det som kallades hälsobokslut. Vidare förväntades projektet ge erfarenheter och kunskap om vilka stödprocesser som var väsentliga för en lyckosam användning av de valda verksamhetsstyrningsmodellerna. Från Näringsdepartementet, som var uppdragsgivare, fanns det även en förväntan att projektet skulle leda till att en gemensam hälsobokslutsmodell skulle kunna användas inom den kommunala sektorn. Underlaget för denna avhandling utgörs av en longitudinell fallstudie där arbetet med hälsobokslutsprojektet har studerats i tre av de kommuner som deltog i projektet. Undersökningen har gjort det möjligt att få fyra forskningsfrågor besvarade: Hur förändrades verksamhetsstyrningen av införandet av hälsobokslut i respektive kommun? Vad initierade denna förändring? Hur genomfördes förändringen av verksamhetsstyrningen? Vad fick förändringen av verksamhetsstyrningen för resultat i de tre kommunerna? Genom att få dessa forskningsfrågor besvarade har det varit möjligt att få kunskap om hur verksamhetsstyrningsmodeller påverkats under en förändringsprocess. Empirin består i huvudsak av fokusgruppsintervjuer vilka har kompletterats med personliga intervjuer och sekundärdata från tre av de kommuner som deltog i hälsobokslutsprojektet. Avhandlingens resultat kan noteras inom fler områden. En organisations syn på sig själv i förhållande till liknande organisationer kan avgöra om ett förändringsarbete kan initieras.  Individuella drivkrafter, och speciellt stabiliserande drivkrafter, är viktiga att beakta, och påverka, om ett förändringsarbete ska genomföras. Vidare noteras att institutionella drivkrafter inte enbart kan knytas till existerande strukturer och att individuella drivkrafter inte enbart kan knytas till individers handlingar. Båda typerna av drivkrafter påverkas av och påverka de modaliteter som existerar som förbindelselänk mellan strukturer och handlingar enligt struktureringsteorin. Stödprocesser är viktiga att beakta i anslutning till organisatoriskt lärande och individers handlingar. Särskilt mobiliserande stödprocesser har varit de kommunikations- och motivationsprocesser som synliggjorts med hjälp av de analyser som genomförts. / In the early 2000s the Swedish government financed a health statement project. This project aimed primarily to provide experience and knowledge of the usability of various management control models to function as health statement models. Furthermore, the project was expected to provide experience and knowledge of the supporting processes that was essential for the successful use of the selected management control models. The Ministry of Enterprise, Energy and Communications, which was the principal of the project, expected that the project would lead to the presentation of a common health statement model that could be used within the municipal sector. The basis for this thesis consists of a longitudinal case study in which the health statement project has been studied in three of the municipalities involved in the project. The investigation has made it possible to get four research questions answered: How were the management control systems within the municipalities changed by the introduction of health statements in each municipality? What initiated this change? How was the change in the management control systems achieved? What was the result of the changes of the management control systems within the three municipalities? By answering these research questions it has been possible to gain insight into how management control models have been affected in a change process. The empirical material consists mainly of focus group interviews which have been supplemented by personal interviews and secondary data from three of the municipalities that participated in health statement project. The findings from the research can be observed in several areas. An organization's vision of itself in relation to similar organizations can determine whether a change process can be initiated. Individual forces, and especially stabilizing forces, are important to consider, and influence, if a change program shall be implemented. Institutional forces are linked not only to existing structures and individual drivers are not only linked to individuals' actions. Both types of forces are affected by and affect modalities that exist as interfaces between structures and actions according to the structuring theory. Supporting processes are important to consider in relation to organizational learning and individuals' actions. The communication and motivational processes has been important as mobilizing supporting processes.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

Big Data analytics är en fascinerande process som lyfter fram möjligheten att utvinna djupgående insikter och dra slutsatser från omfattande datamängder, och dess tillämpningsområden sträcker sig över flera branscher och områden inklusive köksbranschen och marknadsföring som denna studie fokuserar på. Utmaningen att dra nytta av Big Data analytics för att förstå konsumentbeteenden och preferenser kan dock vara betydande, men när företag tillhandahåller de rätta resurserna, kan de på ett effektivt sätt optimera sina marknadsföringsstrategier. Denna studie syftade till att utforska vilka specifika kompetenser och förmågor företag behöver för att framgångsrikt hantera stora datamängder, samt hur Big Data analytics kan bidra till en effektivare marknadsföring inom köksbranschen. Genom att använda en induktiv forskningsansats och genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra företag inom den svenska köksbranschen, kopplades svaren till ett teoretiskt ramverk för att analysera datan och identifiera kompetenser, förmågor och effekter inom Big Data analytics. Resultaten visade på vikten av olika kompetenser såsom teknisk kunskap, datavisualisering, machine learning, marknadsföringskunskaper, kreativt tänkande, ledarskap och kommunikation för att uppnå framgång inom Big Data analytics. Studien betonade också den avgörande betydelsen av att samla in högkvalitativ data, integrera verktyg och använda insikterna för att optimera marknadsföringsstrategier inom köksbranschen. Som förslag till framtida forskning framhåller denna studie behovet av att undersöka organisatoriska och kulturella faktorer som påverkar potentialen inom Big Data analytics. Det föreslås även att framtida forskning bör utforska andra branscher och deras specifika behov när det gäller Big Data analytics, vilket kan bredda förståelsen inom detta område. Nyckelord: Big Data analytics, effektivare marknadsföring, kompetenser, Big Data analytics förmågor, dynamiska förmågor, marknadsrelaterade förmågor, materiella resurser, immateriella resurser, mänskliga förmågor / Summary Big Data analytics is a fascinating process that highlights the ability to extract profound insights and draw conclusions from large amounts of data. Its applications span across various industries and domains, including the kitchen industry and marketing, which this study focuses on. However, harnessing the power of Big Data analytics to understand consumer behavior and preferences can be challenging. Nevertheless, when companies provide the right resources, they can effectively optimize their marketing strategies. This study aimed to explore the specific competencies and skills that companies need to successfully handle large volumes of data, as well as how Big Data analytics can contribute to more efficient marketing in the kitchen industry. Employing an inductive research approach and conducting semi-structured interviews with four companies in the Swedish kitchen industry, the findings were linked to a theoretical framework to analyze the data and identify competencies, skills, and effects within Big Data analytics. The results underscored the importance of various competencies such as technical knowledge, data visualization, machine learning, marketing expertise, creative thinking, leadership, and communication in achieving success in Big Data analytics. The study also emphasized the crucial significance of collecting high-quality data, integrating tools, and utilizing insights to optimize marketing strategies within the kitchen industry. As a suggestion for future research, this study highlights the need to examine organizational and cultural factors that impact the potential of Big Data analytics. Additionally, it is proposed that future research should explore other industries and their specific requirements regarding Big Data analytics, thereby broadening the understanding in this field.