Ibland påstås snabba förändringar i omvärlden utmana storföretagens överlevnad mer än någonsin tidigare. I studien undersöks hur stora teknikbaserade företag förnyas genom utveckling av nya affärsområden. Sådana förnyelseprocesser har aktualiserats av informationsteknologiers snabba utveckling, en utveckling som fått till följd att etablerade handlingsmönster i affärsutveckling behöver omprövas. I snabbföränderliga miljöer utvecklas spänningar i organisationer, något som tongivande teori antar behöver ellimineras för att tillväxt ska uppstå. Antagandet är dock problematiskt. Utan spänningar i förnyelseprocesser begränsas tillväxten till ett nollsummespel. Teori som ska kunna förklara tillväxt i företag med förnyelseprocesser behöver adressera spänningarnas egenskaper, hur dessa kan hanteras och utnyttjas som drivkraft i skapandet av tillväxt. Hur upprätthålls förnyelseprocesser i teknikbaserade koncerner som möter snabbföränderliga miljöer? Utifrån tongivande strategiteori om dynamiska förmågor undersöks framväxten av nya affärsområden i tre företag, ABB, Ericsson, och Saab, och hur de förnyade sig i mötet med snabbföränderliga miljöer av teknikskiften, kriser och andra spänningsrelaterade förändringar under 2000-talets första decennium. Studien av företagen visar att det finns spänningar som i sig själva utgör drivkraft till att förnyelseprocesser upprätthålls över tid. Sådana spänningar benämns paradoxala eftersom dess sociala dimensioner framstår som oförenliga i kombination med teknologisk förändring för att skapa tillväxt.  När paradoxal spänning förbises i företagsledning fortplantar sig diffusa spänningar i förnyelseprocessen. Som en följd av detta förtvinar ekonomiska värden när omorganisationer används som motmedel för att återskapa tillväxt. I avhandlingen utvecklas en teori som förklarar hur aktörer i evolutionära system av dynamiska förmågor utnyttjar olika typer av paradoxal spänning i förnyelseprocesser. Teorin bidrar till vår kunskap om huruvida adekvat kapacitet i företagsledning finns för att generera tillväxt med nya affärer som kontinuerlig förnyelse av företaget. Studien visar att paradoxal spänning är en realitet som påverkar handlingsutrymmet för att skapa tillväxt med innovation i företag, något som strategiteoretiker och företagsledningar behöver förhålla sig till. / As information technologies evolve quickly, the convergence between the technology platform of the firm and changes in business ecosystems raises the need for continuous renewal. This study explores how technology-based corporations’ drives renewal with new business areas, coping with organizational tensions invited by rapid change. Prominent theories assume that renewal-associated tension obstructs the renewal process and should consequently be eliminated. This assumption, however, is problematic since tension is also a source of firm growth, and eliminating it reduces strategic renewal to a zero-sum game. Therefore, a theory of strategic renewal needs to stress the properties of tensions and how these can drive growth. The dissertation approaches the problem of theory development, asking how the renewal process is sustained in technology-based corporations exposed to rapidly changing environments. Using the extended case method, the study addresses prominent theorizing about dynamic capabilities and examines new business development in three firms, ABB, Ericsson, and Saab, considering how they sustained the renewal process in the face of technological change, crises, and other tension-laden events in the first decade of the 21st century. The empirical study reveals how properties of tension constitute an inherent, socially constructed force that becomes a latent impetus underlying the renewal process. This feature can be termed paradoxical tension because its social dimensions appear irrational and absurd when juxtaposed to technological change and growth creation in the firm. Because paradoxical tension may develop as imperceptibly latent it challenges those who manage renewal across changeable environment. However, too frequent reorganizations of the division of units between existing and new businesses can be devastating for innovation and growth throughout the renewal process. In sum, a theory is developed that explains how actors in evolutionary systems of dynamic capabilities handle various types of paradoxical tension that ensures a firms prosperity and continuous renewal. This theory improves our knowledge of whether the firm possesses adequate entrepreneurial management capacity to generate new business areas that continuously renew the firm. Paradoxical tension is a reality that affects firm growth, and strategy theorists as well as executives need to address this problem of learning.

No description available.

No description available.

Dynamic Capabilities of a firm bundle all the processes that enable it to sustain competitive advantage in today’s volatile markets. Study of the microfoundations of dynamic capabilities is a fairly new framework. Even so, it is a widely researched one. Customer co-creation has armored firms with a new level of customer knowledge and mature firms are taking to customer co-creation for designing better value propositions to sustain their competitive advantage in the market. This thesis aims at examining how customer co-creation is contributing to the dynamic capabilities of a mature firm. Through the case study of a mature firm, this research analyses the connection between customer co-creation and microfoundations of dynamic capabilities of a mature firm. Relevant literature of co-creation and dynamic capabilities has been used to analyze the data collected through semi structured interviews, other research work and official information shared online by the firm under study. The findings suggest that customer cocreation has improved the microfoundations of the dynamic capabilities of the firm in focus. The fact that customer co-creation has emerged as a promising innovation strategy for mature firms makes this study important for firms evaluating the use of customer co-creation to improve their dynamic capabilities and sustain their competitive advantage. / Ett företags dynamiska förmågor samlar de processer som gör det möjligt att upprätthålla konkurrensfördelar på dagens volatila marknader. Trotsa att det teoretiska ramverket gällande byggstenar för dynamiska förmågor är relativt nytt, har många studier genomförts inom ämnet. Samskapande med kunder har bidragit till ny viktig kunskap för företag. Väletablerade företag arbetar tillsammans med sina kunder för att utforma bättre förslag och öka kundvärdet för att upprätthålla konkurrensfördelar på marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur samskapande med kunder bidrar till väletablerade företags dynamiska kapacitet. Genom en fallstudie av ett väletablerat företag analyseras sambandet mellan samskapande med kunder och byggstenar för dynamiskt kapacitet. Relevant litteratur om samskapande och dynamiska förmågor har använts för att analysera de svar som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning och officiell information som delas online om företaget har också använts. Resultaten tyder på att samskapande med kunder har förbättrat byggstenarna för företagets dynamiska kapacitet för det undersökta företaget. Det faktum att samskapande med kunder har framkommit som en lovande innovationsstrategi för etablerade företag gör denna studie viktig för företag som utvärderar användningen av samskapande med kunder för att förbättra deras dynamiska kapacitet och upprätthålla deras konkurrensfördel.

Öppen innovation är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och industrin. Då teorin saknar ett strategiskt tillvägagångssätt, kan ramverket dynamiska förmågor bidra med ett nödvändigt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur dynamiska förmågor skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med öppen innovation och hur öppen innovation förstärker dynamiska förmågor. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där ett fallföretag studerats. Sju semistrukturerade djupintervjuer har genomförts som tillsammans med annan dokumentation legat till grund för studiens resultat och analys. Studiens resultat visar på en ömsesidig relation mellan företagets avläsning samt fånga-förmågor och dess arbete med öppen innovation. Vidare indikerar studiens resultat på att fallföretaget besitter en transformeringsförmåga och att denna är nödvändig i arbetet med öppen innovation. Slutligen identifieras ett gap mellan teorin och den empiriska undersökningen, där både teorier om öppen innovation och dynamiska förmågor understryker vikten av juridiskt skydd. I den empiriska undersökningen framkom att juridiskt skydd kan hämma arbetet med öppen innovation.

Many organizations are looking to implement data-driven technologies such as big data analytics, artificial intelligence and machine learning in their operations due to their rapid development and increased usefulness in recent years. With technology changing fast, it is difficult for managers to determine which sources of data are relevant in the context of these technologies. This paper aims to explore opportunities to implement data-driven technologies in the Stockholm metro. The technologies are assessed based on their usefulness and feasibility. The assessment is also done in regards to the current state of the organization in charge of the Stockholm metro, Trafikförvaltningen, and its internal capabilities. The study has been conducted through interviews aimed at understanding Trafikförvaltningen as an organization, as well as literary reviews of state-of-the-art technologies aimed at understanding what is technically possible. By aligning the state of the organization with current technologies, it was concluded that big data for preventive maintenance and smart grids for minimizing energy consumption were the most relevant data-driven technologies to implement. / Många organisationer vill implementera datadrivna teknologier som stordataanalys, artificiell intelligens och maskininlärning i sina verksamheter på grund av de senaste årens dess snabba utvecklingstakt och ökade användbarhet. I och med den snabba teknologiska utvecklingstakten är det svårt för beslutsfattare att avgöra vilka datakällor som är relevanta för dessa teknologier. Den här uppsatsen syftar till att undersöka möjligheterna att implementera datadrivna teknologier i Stockholms tunnelbanesystem. Dessa teknologier är bedömda efter användbarhet och möjlighet för lyckad implementation. Bedömningen tar även hänsyn till det nuvarande tillståndet av organisationen som är ansvarig för Stockholm tunnelbana, Trafikförvaltningen, och dess interna färdigheter. Studien har genomförts via intervjuer som syftat till att förstå Trafikförvaltningen som organisation, tillsammans med en litteraturstudie av den senaste tekniken som syftat till att förstå vad som är tekniskt möjligt. Genom en analys av organisationens nuvarande tillstånd och nuvarande teknologier drogs slutsatsen att stordataanalys för preventivt underhåll och smarta elnät för minskad energikonsumtion är de mest relevanta datadrivna teknologierna att implementera.

Global food prices are currently rising at a rapid pace. The current supply chain involves a number of different steps, where each step involves a price surcharge that is ultimately paid by the consumer. Modern technology, such as machine learning and smart logistics, enables alternative supply chains. This report examines the possibility of designing a model that, with the help of scenarios of change based on previous studies and the taskmaster’s vision, can make predictions for future food prices. The report was based on the supply chain and current prices for potatoes. The models used are ARIMA, SVR with different cores, linear regression, Ridge regression and Lasso regression. The models are evaluated with the error measurements Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error and R2. The best-performing models, with which the prediction was then performed, were ARIMA and SVR with a linear core. The predictions and calculations showed drastically reduced food prices and a large reduction in unnecessary food waste, especially in the scenario that involves an overall change of the supply chain. This has major macroeconomic effects, as food prices affect inflation. The analysis also shows the importance of the industry’s players working with analysis and strategy to handle a future shift that entails higher uncertainty in the market. There are uncertainties about the effect on other supply chains, as well as the net effect of a shift as the costs for this are unknown. / I dagsläget stiger livsmedelspriserna globalt i hög takt. Den nuvarande försörjningskedjan innebär många olika steg, där varje steg innebär prispåslag som till slut betalas av konsumenten. Modern teknik, som maskininlärning och smart logistik ger upphov till alternativa försörjningskedjor. Denna rapport undersöker möjligheten att utforma en modell som, med hjälp av omställningsscenarion baserade på tidigare studier och uppdragsgivarens vision, kan göra prediktioner för framtida livsmedelspriser. Rapporten baserades på försörjningskedjan och aktuella priser för matpotatis. De använda modellerna är ARIMA, SVR med olika kärnor, linjär regression, Ridge regression samt Lasso regression. Modellerna utvärderas med felmåtten Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error samt R2. De bäst presterande modellerna, som prediktionen sedan utfördes med, var ARIMA och SVR med linjär kärna. Prediktionerna och uträkningarna visade på drastiskt sänkta matpriser och en stor sänkning av onödigt matsvinn, framför allt vid det scenario som innebär en övergripande omställning av försörjningskedjan. Detta för med sig stora makroekonomiska effekter, då livsmedelspriset påverkar inflationen. Analysen visar även på vikten av att branschens aktörer arbetar med analys och strategi för att hantera ett kommande skifte som innebär en högre osäkerhet på marknaden. Osäkerheter finns kring effekten på andra försörjningskedjor, samt nettoeffekten av en omställning då kostnaderna för denna är okända.

Syftet med denna studie är att skapa en insikt över tillgängligheten, under fred och kris, hos de olika personalkategorierna; värnpliktiga, kontinuerligt- och tidvis anställa gruppchefer och soldater, samt att föreslå åtgärder för att öka tillgängligheten.  Det saknas idag vetenskapligt grundad kunskap om personell tillgänglighet inom Försvarsmakten.  I vår studie har vi observerat att det finns utmaningar med hur de personella kategorierna används inom krigsförbanden för att kunna ha god tillgänglighet i fred och kris. Det finns även begräsningar i hur de olika personalkategorierna får användas enligt lagar och regler.  Studien genomfördes med ett hermeneutiskt paradigm, en induktiv ansats och med kvalitativa metoder i form av intervjuer och workshops. Analysen skedde genom en anpassad Grounded Theory metod.  Den vetenskapliga referensramen som nyttjades var Rescourse Based View (RBV) och Dynamic Capabilites.  Under studien genomfördes intervjuer med personal inom Försvarsmakten som har varit delaktiga i att utveckla krigsförband, samt att vi har genomfört en workshop med personal ur Försvarsmakten som arbetar med personal, planerar och genomför insatser med krigsförband.  Hur de olika personalkategorierna kan nyttjas utgår ifrån gällande regelverk. Med stöd av tidigare studier, har vi sammankopplat ett resursbaserat synsätt, med teorier om humankapital och studier om militär tillgänglighet och beredskap.  Utifrån detta har vi kunnat analysera Försvarsmaktens olika personalkategoriers för- och nackdelar utifrån begreppet tillgänglighet.  Utfallet av detta blev att Försvarsmakten skulle uppnå bättre tillgänglighet genom att kraftsamla sina kontinuerligt anställda soldater, koordinera användningen av personalkategorierna för att möjliggöra att värnpliktiga kan anställas med minimal befattningsutbildning. Vidare behöver Försvarsmakten säkerställa att de anställda har en tillräcklig motivation för att tjänstgöra tillräckligt länge, då hög personalomsättning påverkar tillgängligheten. Regelverken som styr nyttjandet av personalen behöver överses då de i dagsläget inte medger ett dynamiskt nyttjande av tillgänglig personal.

TV- och mediabranschen drivs på av teknikutveckling och är under förändring där allt fler konsumenter väljer att konsumera video via internet vilket ställer krav på aktörerna i TV-branschen. Traditionella TV-operatörer försöker förändra sina affärsmodeller, branschgränser blir mer otydliga där bolag som tidigare ansvarat för it-infrastrukturen försöker ta större del av värdekedjan, nystartade företag ser sin chans att konkurrera samt globala aktörer som Google och Apple blir allt större hot. För konsultbolag finns det i TV-branschen därför möjligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik rådgivning och resurser för att hjälpa TV- aktörerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som försöker etablera sig inom TV- och mediamarknaden behöver ta ställning till frågeställningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppnår en stark marknadsposition. Eftersom den framtida utvecklingen av den övergripande marknadskonfigurationen är oklar så skapar det också behov för sådana konsultbolag att förstå hur de skapar förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft. Denna undersökning syftar därför till att undersöka positioneringsstrategier för långsiktig konkurrenskraft i konsultbolag inriktade mot branschen av media- och TV- lösningar. Studien har genomförts på företaget Eyevinn med hjälp av en kvalitativ fallstudie. Undersökningens metodik följer det Wahlbinska U:et och har haft ett explorativt angreppssätt för att skapa en bred förståelse för deras positioneringssituation. Den insamlade empiriska datan för studien baseras främst på intervjuer som är genomförda med anställda på fallföretaget Eyevinn och deras kunder. Analysen har utförts med ett holistiskt tillvägagångssätt och är uppdelad i två huvudsakliga områden. Det ena området har sin grund i affärsmodellssynsättet kompletterat med dynamiska förmågor. Det andra området har en bas i generell litteratur inriktat på positioneringsstrategi kompletterat med litteratur för positioneringsstrategi som är specifikt inriktat för konsultbolag. De underliggande analyserna har således blivit Utvärdering av långsiktig konkurrenskraft med grund i företagets förmågor och resurser, Matchning mellan fallföretaget och dess önskade position, Position relativt konkurrenter, Värdeerbjudandets konkurrenskraft, Position i värdekedjan och Utnyttjande av företagets marknadsroll. Resultatet av undersökningen visar att det är relevant för konsultbolag inom branschen av media- och TV-lösningar att förstå vilka mekanismer som finns tillgängliga i deras befintliga och eftersträvda marknadsroll för att förstärka deras konkurrenskraft. Vidare så visas att en differentieringsstrategi som specialist ställer höga krav på värdeerbjudandets substantiering men också att en sådan differentiering i sig själv kan användas för att förstärka substantieringen samt resonansen av värdeerbjudandet. Det visas även betydelsefullt att det internt, bland konsultbolagets personal, säkerställs att det finns en gemensam och enhetlig syn för konsultföretagets positioneringsstrategi och marknadsinriktning. ii Resultatet av affärsmodellsanalysen visar med hjälp av logiken i fallföretagets aktivitetssystem att det finns ett cyklist och självförstärkande samband (virtuos cycle) i aktiviteterna som leder till konsultföretagets förmåga att skapa legitimitet på marknaden för sin expertkunskap. Denna aktivitetscykel identifieras som kritisk för fallföretagets möjlighet att ta ut premiumarvoden och att förflytta sig närmre sin önskade marknadsposition som kunskapsledande. För att skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft i ett konsultbolag med en specialistdifferentiering så visar undersökningen att strukturer för hantering av kunskap blir betydelsefulla. Kunskapsstrukturerna bör stödja införskaffande, bevarande samt utvärderande för dess möjlighet att kommersialiseras med anledning att stärka en marknadsposition som kunskapsledande. Rekommendationerna som framtagits är riktade till fallföretaget Eyevinn för att hjälpa de att förstärka sin befintliga marknadsposition och förflytta dem närmre sin önskade position med långsiktig konkurrenskraft. Dessa är att på sikt ersätta deras interna befintliga kommunikationsverktyg och etablera en struktur för kunskapshantering, kunskapsbevarande och kunskapsdelning. I deras marknadsroll ska de för att stärka och skydda sin position hos sina kunder utnyttja mekanismer som förstärker kundernas switching costs. För att hantera interna skillnader i uppfattningen om Eyevinns positioneringsstrategi så föreslås fem grundläggande frågeställningar som de gemensamt bör gå genom. Uppsättning av rutiner för snabb kommersialisering av ny kunskap rekommenderas för att förflytta företaget närmre en position som kunskapsledande. Förbättrad redundans av företagets tillgängliga kompetenser föreslås göras genom ett tillvägagångssätt som innebär att kunduppdrag även stödjs “back office”. Eyevinns säljkommunikation rekommenderas anpassas för att främja deras möjlighet att samla på sig mer erfarenheter och därmed förstärka deras substantiering. Eyevinn rekommenderas att förstärka förtroendet från kunderna genom att fokusera på de aktiviteterna som är inkluderade i den virtuos cycle som skapar legitimitet i att besitta expertkunskap. / The TV and media market is affected by the modern development in technology which is transforming the industry and making it easier for consumers to consume video through the web which in turn puts new requirements and demands on the companies active in that market. Traditional TV-operators are trying to change their business models, market boundaries are becoming more unclear, firms that were previously responsible for the IT-infrastructure are now trying to expand their grasp on the value chain, new start-ups see their chance to compete and global actors such as Google and Apple are becoming an increasing threat. Consulting firms that are active in this market therefore have the opportunity to fulfill customers’ needs of market specific consulting and resources to help companies adapt to the digitalization. Consulting firms trying to establish themselves in the TV and media market needs to ask themselves questions such as what spread their offering should have, what competencies and roles they should offer, and how they should act to attain a strong market position. Since the future development of the marketplace is unclear, there is also a need for such consulting firms to understand how they create foundations for sustainable competitive advantages. This study therefore has the objective to examine positioning strategies that achieves sustainable competitive advantages for consulting firms in the TV and media market. The study has been conducted as a qualitative case study at the consulting firm Eyevinn. The research methods used for the study were based on the principles of Lekvall & Wahlbin and had an exploratory approach to create a genuine understanding of the problem. The collected data was primarily based on interviews conducted with employees at the company Eyevinn and their customers. The analysis has been performed with a holistic approach and is separated into two main areas. The first area has its basis in the business model approach complemented with dynamic capabilities. The second area has a basis in general management literature focused on positioning strategies complemented with literature for positioning strategies that is specifically targeted to consulting firms. The underlying analyses are Evaluation of sustainable competitive advantages with a basis in the company’s capabilities and resources, The fit between the case company and its wanted position, Position in relation to competitors, The value propositions competitive advantages, Position in the value chain and exploiting the company’s market role. The results of the study shows that it is relevant for consulting firms within the TV and media market to understand the mechanisms available in their current and desired market role to strengthen their competitive advantages. It’s also shown that a differentiating strategy as a specialist puts high demands on the value proposition’s substantiation however such a differentiation strategy in itself can also be used to strengthen the substantiation together with the resonance of the value proposition. It’s also of importance that the firm internally, amongst the company’s personnel, makes sure that there is a common and unified view of the consulting firms’ positioning strategy and market direction. iv The result of the business model analysis shows through the logic of the case company’s activity system that there is a cyclic and reinforcing connection (virtuous cycle) in the activities that lead to the consulting firms ability to create legitimacy on the market for their expertise and knowledge. This activity cycle is identified as critical for the case company’s ability to receive a premium price and to move closer to their wanted position as a knowledge leader. To create conditions for sustainable competitive advantages in a consulting firm with a specialist differentiation the study shows that structures for handling of knowledge are important. The knowledge structures should support acquiring, preserving and evaluating its possibility to be commercialized with the reason to strengthen the market position as a knowledge leader. The recommendations that have been formulated are aimed to help the case company Eyevinn with strengthening their current market position and to move them closer to their wanted position with sustainable competitive advantages. In a long term perspective Eyevinn should replace their current internal communication tool and establish a structure for knowledge gathering, knowledge preservation and knowledge sharing. Eyevinn should exploit switching costs-mechanisms available in their current market role to protect and strengthen the position they have. To handle the internal discrepancies in the understanding of Eyevinns positioning strategy we suggest that they should go through five basic questions together to address the situation. Eyevinn should establish processes to support quick commercialization of new knowledge in order to move Eyevinn closer to its wanted position of knowledge leaders in their market. An improvement of the redundancy of the firm’s available competencies is recommended by a process which includes back office support to its customer assignments. Eyevinn’s sales communication is recommended to be adapted to support their ability to gather more experiences which strengthens their substantiation. Eyevinn is recommended to strengthen the trust perceived by their customers by focusing on the activities included in the virtuos cycle that creates legitimacy for their expert knowledge.

Digitalization is transforming business operations and forcing organizations to formulate strategic responses. Changing environments, emerging technology, and disruptive competitors forces industries to embark on the digital era and digitalize. An industry identified as lagging in internal digitalization is the private equity sector. Private equity firms operate in a traditional industry with established business processes and core competencies far from digitalization. The purpose of this study is to identify dynamic capabilities for digitalization efforts in transactional processes. The literature review resulted in a dynamic capabilities framework applicable for transactional processes in general and later studied in the context of the investment process in the Nordic private equity industry. Trans-disciplinary research was conducted by combining theories of business process management, digitalization, and dynamic capabilities. The study derived from the belief that organization’s dynamic capabilities are interconnected to digitalization. An exploratory approach and qualitative methods was used to collect data and gain deeper insight about the investment process and its challenges in terms of digitalization. The findings resulted in a revised framework containing twelve dynamic capabilities, essential for driving digitalization in the investment process. To leverage the full potential of digitalization, organizations need to possess dynamic capabilities within digital strategy, culture and people, and business processes and structure. The study concludes that all interviewed firms deploy dynamic capabilities for streamlining the investment process. However, by understanding and seeking to digitalize, additional outcomes may be achieved such as increased competitive advantage, employee motivation and organizational growth. / Digitalisering transformerar affärsverksamheter och kräver ofta strategisk omorganisering. Föränderliga miljöer, ny teknik och ökad konkurrens resulterar i digitalisering av industrier. Private equity sektorn har identifierats som en bransch med stor digitaliseringspotential och en avsaknad av intern digitalisering. Private equity företag är verksamma i en traditionell bransch med etablerade affärsprocesser och avsaknad av kärnkompetenser inom digitalisering. Syftet med denna studie är att identifiera dynamiska förmågor för digitalisering i processer bestående av informationsflöden. Den genomförda litteraturstudien resulterade i ett ramverk med dynamiska förmågor, lämpliga för digitalisering av informationsprocesser. Ramverket har sedan applicerats på investeringsprocessen i private equity företag som är verksamma i den nordiska marknaden för att identifiera branschspecifika förmågor. Tvärvetenskaplig forskning genomfördes i syfte att kombinera teorier om business processmanagement, digitalisering och dynamiska förmågor. Studien grundar sig i tron att organisationers dynamiska förmågor är starkt sammankopplade med digitalisering. Kvalitativa metoder användes för datainsamling och för att få en djupare insikt i investeringsprocessen och dess utmaningar. När det gäller digitalisering tillämpades också ett utforskande tillvägagångssätt. Forskningen resulterade i ett reviderat ramverk som består av tolv dynamiska förmågor som visat sig vara nödvändiga för att driva digitalisering i investeringsprocessen. För att uppnå digitaliseringens fulla potential måste organisationer besitta dynamiska förmågor inom digital strategi, organisationskultur samt affärsprocesser och struktur. Studien visar att alla intervjuade företag använder dynamiska förmågor för att effektivisera investeringsporcessen. Vidare kan en fortsatt lyckad digitalisering leda till ytterligare resultat, såsom ökad konkurrenskraft, förbättrade motivation hos de anställda och organisatorisk tillväxt.