De tankar om förbättringsprocesser som tillslut har blivit konceptet Lean härstammar ifrån ”The Toyota Production System” där Kiiro Toyodas vision att alla delar av en bil skall levereras precis ”i rätt tid” står i fokus. Delarna som arbetarna behöver skall alltså vara tillgängliga precis när de behöver dem varken förr eller senare. Det tog tid innan hans vision blev realitet men ett decennium efter hans död använder hela Toyota koncernen sig utav hans idéer över hela världen. Man kan se systemutveckling som en form av produktutveckling. Troligtvis är det mesta av den mjukvara du använder köpt som en produkt. Kunder köper inte mjukvaran som utvecklats de köper en tjänst, någonting som är större än de kodrader som utgör mjukvaran, de köper ett koncept, en produkt. Allt eftersom tiden går blir det svårare och svårare att hantera förändringar i ett informationssystem. Detta på grund utav att komplexiteten växer till dess att det blir omöjligt att ha en överblick över vad som gör vad. Det är därför viktigt att man hela tiden utvecklar med tanke på att det skall vara lätt att utföra förändringar och anpassningar i framtiden. Genom att man anammar goda principer för systemutveckling för att sedan finna sätt att tillämpa dem på kan man komma en bra bit på vägen mot perfektion, men att endast titta på hur Toyota arbetar med Lean, kopiera detta tillvägagångssätt och implementera detta på ens egna företag kommer troligtvis inte att fungera. Man kan däremot lära sig principerna bakom arbetssättet för att sedan hitta egna sätt att arbeta med dessa principer. Dessa principer kallas ”De sju principerna kring Lean mjukvaruutveckling” och genom förståelse för dessa principer och en arbetsmetod som kan implementera dem anser jag med denna undersökning visat på vilken otrolig förbättringspotential ett företag kan ha så länge man är objektiv och strävar efter ständig förbättring. / Uppsatsnivå: D

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ” Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?” har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm. Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete. Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och begrepp som sätts i relation till den konstnärliga arbetsprocessen, reflektion och kunskapsbildning. Den konstnärliga arbetsprocessen sätts i relation till det pedagogiska rummet och den betraktas utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. Mitt gestaltningsarbete presenterar den konstnärliga arbetsprocessen ur en annan vinkel. I installationen ”Embodiment” blir den konstnärliga arbetsprocessen gestaltad med hjälp av den rörliga bilden. Jag låter berättelserna av konstnärliga arbetsprocesser utvecklas till en visuell berättelse, där själva den konstnärliga arbetsprocessen blir personifierad och dess interna monolog blir hörd. Det är berättelser om tillkomst, grobarhet, visshet, och sökande. Den blir en visuell resa som samtidigt utgör en metareflektion över en konstnärlig arbetsprocess.

Slöjdande innebär att befinna sig i olika arbetsområden där man tar till sig kunskaper genom att använda flera olika sinnen medan man bearbetar och formar olika material till slöjdföremål. Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur olika visuella hjälpmedel kunde stödja både slöjdläraren i sina undervisningsmetoder men också eleverna i deras inlärningsprocesser av olika praktiska kunskaper. I dagens skola där digitaliseringen ökar från år till år öppnas även nya möjligheter i slöjden. Olika digitala undervisningsmaterial har blivit tillgängliga, slöjdforum har öppnat upp för samtal slöjdlärare emellan över hela landet. Vi ville förkovra oss inom inkluderande undervisning i slöjdsalen och hur man når ut till hela gruppen med elever i ett ämne där barnen ofta befinner sig på väldigt olika platser i arbetsprocessen med sina slöjdföremål. Med hjälp av intervjuade slöjdlärare från hela landet har vi försökt få en uppfattning om hur visuella stöd används och vilken nytta det har. Ett av de främsta mål en lärare vill uppnå, måste väl vara att skapa en lärmiljö som är tydlig och trygg där slöjdundervisningen är stimulerande och stöttande, lagom utmanande och kommunikativ där eleverna får utvecklas i sin egen takt efter den egna förmågan. Kan något av detta uppnås med hjälp av visualiseringar? Resultatet visar att med hjälp av visuellt stöd kan elever bli mer självständiga i sitt eget lärande och ta större eget ansvar samt att lärarna får en undervisning som når fram till fler elever med hjälp av väl avvägt visuellt stöd.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker.   Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.    Denna studie syftar till att genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda på operativ nivå vid fyra svenska banker skapa insikt i vilket inflytande regleringar, som Basel II, har på motivation i arbetet. Fynden indikerar att regleringar som medför förändring i arbete på operativ nivå kan influera motivationen om de anställda inte förstår syftet. Utifrån de anställdas uppfattningar kan vi påvisa att kommunikation och ledarskap spelar en avgörande roll för hur anställdas kommer uppleva sådana regleringars inverkan. Med avseende på detta resultat görs tolkningen att kommunikation och ledarskap bör anpassas utifrån de anställdas tidigare erfarenheter och kunskaper för att inte förändring i arbetet ska ge upphov till otillfredsställelse på grund av bristande förståelse. / The Basel Accords are a collection of recommendations and regulations aimed to establish a global financial stability. Basel II is directed towards credit institution and investment firms in those countries that have chosen to incorporate the regulations in national law. In Sweden the Basel II was incorporated in the Swedish law at the beginning of 2007, and since then the Basel II has became binding for the Swedish banks.   Basel II stipulates that banks must use in-house developed models to evaluate risks and capital requirement, and defines that the evaluations must be used in decision making in the daily work. The requirements defined by the regulations increase the corporate governance since the development of strategies and control systems for such risk models is done on a high organizational level, at the bank’s head office. The dilemma in this is that the implementation of the regulation, which influences the organizational structure of the bank, becomes a difficult question to manage, and it delivers a huge impact on the employees with operative tasks.   Through eight semi-structured interviews with employees with operative tasks at four Swedish banks, it is the purpose of this study to create an insight into what influence regulations, such as Basel II, have on the motivation at work. The findings indicate that regulations, which bring changes to work on operative level, can affect the motivation if the employees do not understand the purpose. Based on the views of the employees we can show that communication and leadership play a decisive role for how the employees will experience the influence of such regulations. Regarding this result the interpretation is that communication and leadership should be based on the employees’ previously experiences and knowledge, to prevent that change in work will cause dissatisfaction because of defective understanding.

No description available.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka vikten av standardisering hos växande små till medelstora (SMF) tillverkande företag. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats.  1. Vilka svårigheter finns det i att följa en process inom växande SMF? 2. Vilka utmaningar har växande SMF kring att standardisera sina processer? Metod – Frågeställningarna besvarades genom att kvalitativt samla in data i ett triangulerande tillvägagångssätt. Datainsamlingen bestod av observationer, intervjuer, dokumentstudier, ostrukturerade möten samt litteraturstudier. Deltagande observationer har genomförts för att studera urvalet på nära håll. Vidare genomfördes tre intervjuer med personer som hade erfarenhet av den studerade aktiviteten där bland annat händelser, beteenden och attityder samlades in. Dokumentstudien utfördes för att validera sådant som talades om på intervjuerna och som observerades. Under de ostrukturerade mötena samlades det allmän information. Litteraturstudier inom relevanta ämnen utfördes genomgående under studien för att ta fram ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket och empirin samlades in parallellt för att stödja varandra. Studien har bestått av en abduktiv ansats och analysen har grundats på den empiriska datan i koppling till det teoretiska ramverket.  Resultat – Den studerade aktiviteten var demontering av automationsutrustning - en maskin. Undersökningen visar att det har identifierats icke-värdeskapande aktiviteter inom Leans 7+1 slöserier, vilket skapar svårigheter i processer och hindrar att en standardisering kan utformas. Växande SMF behöver gå från en adhocratisk konfiguration till en maskinbyråkratisk konfiguration för att kunna standardisera sina processer. Vidare visade studien att det fanns utmaningar hos den operativa kärnan och hos den strategiska toppen. Hos den operativa kärnan upptäcktes motstånd till följd av ”vanans makt”, det vill säga att arbeta som man alltid gjort. Hos den strategiska ledningen upptäcktes däremot utmaningar i att använda sig av forum för att ta emot feedback hos de anställda.  Implikationer – Det teoretiska bidraget för studien är att den ökat kunskap inom standardisering av arbetsprocesser och de tillhörande utmaningarna som finns på växande SMF, samt utveckling av redan existerande organisationsteori. Det praktiska bidraget för studien är att företag kan använda sig av studien för underlag till implementering av standardiserade arbetsprocesser. Begränsningar – Studiens begränsningar utgörs av att endast ett fallföretag ingick i undersökningen. Hade fler företag undersökts hade resultatet bidragit till större generaliserbarhet och därmed hade resultatet varit tillämpbart i fler verksamheter. Ytterligare begränsning skedde i form av antal observationer av maskiner - endast demontering av en maskin observerades.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:               Merna Naomi                                 Zaid Waleed                                  98/05/27                                         89/04/11         Titel:  Utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter - En kvalitativ studie om utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsspecialister, komfortteorin, legitimitets teori, bedömning och arbetsprocesser.  Forskningsfråga: Vilka utmaningar finns det vid granskning av hållbarhetsrapportering? Hur kan hållbarhetsspecialister känna sig bekväma vid granskning av hållbarhetsrapporter? Syfte:  Uppsatsen ämnar till att beskriva och analysera de utmaningar som hållbarhetsspecialister ställs inför vid granskning av hållbarhetsrapporter. Metod: Den kvalitativa forskningsmetoden har använts i denna studie, semistrukturerade intervjuer har genomförts med hållbarhetsspecialister.  Slutsats: Slutsatserna i denna studie är att det finns flertal utmaningar vid granskning av hållbarhetsrapportering, bland annat påtryck från intressenter och högre efterfrågan av företag som vill behålla sin legitimitet. Vidare kan slutsatser även dras gällande arbetsprocesser, allt flera hållbarhetsspecialister känner sig obekväma vid granskning av hållbarhetsrapportering. Detta på grund av tunna riktlinjer som medför svårigheter i standardisering av arbetsprocesser. För att åstadkomma bekvämlighet i arbetsprocesser krävs erfarenhet och kunskap.

No description available.

Problem: Digitization has contributed to an impact that is not just about technological evolution but rather a social and industrial revolution driven by consumers, where technological innovations are happening at a rapid pace. This means that companies need to “change” and keep up with the digital trend by daring to invest in new digital tools and develop the skills of their employees in order to primarily be able to remain competitive and contribute to efficiency. According to previous research, changes within companies are challenging and difficult to handle. Many companies invest in digitization only to "keep up with the market" without knowing exactly how a digital tool delivers value and ultimately only becomes costly. Aim: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the impact of digitalization on the business areas of some selected companies in general. Method: In this study, a qualitative research method was used, where semi-structured interviews with a total of five respondents were conducted. The interviews took place with five different companies, active in completely different industries and all interviewees hold managerial positions and are familiar with all business areas within each company. Conclusion: New digital tools lead to success in companies' business areas regarding efficiency from different perspectives. Business areas such as sales, customer service and administrative within the case companies have become more efficiency thanks to digitalization, which has given more time to provide the customers, which in turn has generated increased revenue streams. Success occurs if managers and employees understand and can identify how a digital tool generates added value. It can be stated that digital tools often result in challenges at the implementation stage, which based on the analysis is mainly due to the negative attitude from employees, more specifically senior employees who are not prone to change and are also linked to a lack of understanding of digitization. Finally, it can be stated that digital competence and digital maturity internally lead to better communication, which in turn means increased understanding and identification of how work processes can be made more efficient. / Problem: Digitalisering har bidragit till en inverkan som inte enbart handlar om en teknisk evolution utan snarare en social och industriell revolution som drivs av konsumenter, där de teknologiska innovationerna sker i en snabb hastighet. Detta gör att företag behöver ”förändras” och hänga med den digitala trenden genom att våga investera i nya digitala verktyg och kompetensutveckla sina medarbetare i syfte att primärt kunna förbli konkurrenskraftiga och bidra till effektivitet. Förändringar inom företag är enligt tidigare forskning mycket utmanade och svåra att hantera. Många företag investerar i digitalisering enbart för att ”hänga med marknaden” utan att veta exakt hur ett digitalt verktyg levererar värde och i slutändan bara blir kostsamt. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring digitaliseringens inverkan på några utvalda företags affärsområden i största allmänhet. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts, där semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter genomfördes. Intervjuerna har ägt rum med fem olika företag, verksamma inom helt olika branscher och samtliga intervjuade besitter chefspositioner och är insatta inom samtliga affärsområden inom respektive företag. Slutsats: Nya digitala verktyg leder till framgångar inom företagens affärsområden i form av effektivisering ur olika perspektiv. Affärsområden såsom sälj, kundservice och administrativt inom fallföretagen har effektiviserats tack vare digitaliseringen vilket har gett mer tid till att tillhandahålla och serva kunderna vilket i sin tur har genererat ökade intäktströmmar. Framgångarna sker om ledarna och medarbetarna förstår och kan identifiera hur ett digitalt verktyg genererar ett mervärde. Det kan konstateras att digitala verktyg oftast resulterar i utmaningar vid införandestadiet vilket utifrån analysen främst beror på den negativa inställningen från medarbetarna, mer specifikt seniora medarbetare som inte är benägna till förändring och kopplas även till avsaknad av förståelse för digitalisering. Slutligen går det att konstatera att digital kompetens och digital mognad internt leder till bättre kommunikation som i sin tur innebär ökad förståelse och identifiering av hur arbetsprocesser kan effektiviseras.

Skapande och användande av byggnadsinformationsmodeller (BIM) har fått ökat intresse från byggbranschen på grund av dess förmåga att lagra och hantera information. Med detta ökade intresse har även nya användningsområden utvecklats, bland annat tillämpning inom fastighetsförvaltning. Detta ställer dock krav på att informationen är strukturerad, vilket har hanterats genom utveckling av flertalet internationella standarder och nationellt anpassade klassifikationssystem, bland annat CoClass i Sverige. Tidigare presenterad litteratur visar att fastighetsförvaltning kan effektiviseras då förvaltningspersonal har informationsbehov som måste uppfyllas och att en tillämpning av BIM i fastighetsförvaltning kan möta dessa behov. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka informationsbehov och nuvarande arbetsprocesser hos förvaltningspersonal för att förstå hur ett strukturerat BIManvändande kan stödja förvaltningspersonal och vad CoClass kan bidra med vid en sådan tillämpning. Denna studie har genomförts som en fallstudie hos det statligt ägda företaget Specialfastigheter Sverige AB där empiri insamlats primärt genom semistrukturerade intervjuer för att sedan jämföras med befintlig litteratur och teori inom ämnet. Den insamlade empirin analyserades med en tematisk analys som utgjorde grund för examensarbetets slutsatser. Dessa slutsatser visar att förvaltningspersonal verksam inom offentlig fastighetsförvaltning har informationsbehov som kan delas i grupper för lokalisering, tidsmässiga egenskaper och tillvägagångssätt vilka sedan kan levereras på olika nivåer och jämförs med en generisk lista över information för fastighetsägare. Vad gäller stöd från ett strukturerat BIM-användande kunde tidigare potentiella fördelar exemplifieras och möjliga processer för informationshantering mot det identifierade behovet presenteras. Vidare har CoClass i ett BIM-användande en stor möjlighet till gemensamt språk och entydig struktur på flera nivåer för byggbranschen men det finns tydliga hinder för ett utökat användande, bland annat brist på programvarustöd och svårkvantifierade värden kopplat till användning. / The creation and use of building information models (BIM) has received increased interest from the construction industry due to its ability to store and manage information. With this increased interest, new application areas have been developed, including application in facility management. However, this requires that the information is structured, which has been handled through development of several international standards and nationally adapted classification systems, including CoClass in Sweden. Previously presented literature shows that facility management can be streamlined since operation and management personnel have information needs that must be fulfilled and that an application of BIM in facility management can meet these needs. The purpose of this thesis is therefore to investigate the information needs and current working processes of operation and management personnel to understand how a structured use of BIM can support operation and management personnel and what CoClass can contribute with to such an application. This study has been conducted as a case study at the public facility owners Specialfastigheter Sverige AB where empirical data was collected primarily through semistructured interviews and compared with existing literature and theory within the subject. The collected empirical data was then analyzed with a thematic analysis which formed the foundation for the conclusions of this study. These conclusions show that operation and management personnel active in public facility management have information needs that can be divided into groups of location, timely properties and approach which can be delivered at different levels and was compared with a generic list of information for property owners. Regarding the support from a structured use of BIM, previous potential benefits could be exemplified and possible processes for information management against the identified need was presented. Furthermore, within an application of BIM in public facility management, the use of CoClass creates a possibility for common language and unambiguous structure at several levels for the construction industry, but there are clear obstacles for increased use, including a lack of software support and different values which are difficult to quantify linked to the use.