Slöjdande innebär att befinna sig i olika arbetsområden där man tar till sig kunskaper genom att använda flera olika sinnen medan man bearbetar och formar olika material till slöjdföremål. Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur olika visuella hjälpmedel kunde stödja både slöjdläraren i sina undervisningsmetoder men också eleverna i deras inlärningsprocesser av olika praktiska kunskaper. I dagens skola där digitaliseringen ökar från år till år öppnas även nya möjligheter i slöjden. Olika digitala undervisningsmaterial har blivit tillgängliga, slöjdforum har öppnat upp för samtal slöjdlärare emellan över hela landet. Vi ville förkovra oss inom inkluderande undervisning i slöjdsalen och hur man når ut till hela gruppen med elever i ett ämne där barnen ofta befinner sig på väldigt olika platser i arbetsprocessen med sina slöjdföremål. Med hjälp av intervjuade slöjdlärare från hela landet har vi försökt få en uppfattning om hur visuella stöd används och vilken nytta det har. Ett av de främsta mål en lärare vill uppnå, måste väl vara att skapa en lärmiljö som är tydlig och trygg där slöjdundervisningen är stimulerande och stöttande, lagom utmanande och kommunikativ där eleverna får utvecklas i sin egen takt efter den egna förmågan. Kan något av detta uppnås med hjälp av visualiseringar? Resultatet visar att med hjälp av visuellt stöd kan elever bli mer självständiga i sitt eget lärande och ta större eget ansvar samt att lärarna får en undervisning som når fram till fler elever med hjälp av väl avvägt visuellt stöd.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka uppfattningen av osäkerhetsrepresentationer implementerade i 3D-visualiseringar av kulbanor utifrån olika metoder för osäkerhetsvisualisering. Detta baserat på antagandet att 3D kommer att bli vanligare inom brottsplatsvisualiseringar i framtiden, samt att kulbanevisualiseringar kommer bli vanligare som bevisföring. I och med detta är det av stor vikt för både aktörer som skapar visualiseringar och som kommer att använda dem i rättegångar att veta hur dessa tolkas och förstås av mottagare. Arbetet inleddes med en litteraturstudie då osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor studerats ytterst lite tidigare. Med hänsyn till detta ansågs det även relevant att arbetet tog avstamp från en basal nivå gällande hur människor uppfattar och värderar visualiseringar, samt att undersöka hur osäkerhet tidigare visualiserats inom domäner utöver forensik och skjutincidentrekonstruktion. Detta för att kunna ta fram vetenskapligt motiverade varianter av osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor. Vidare undersöktes även skillnaden mellan visualiseringar som innehöll enbart en kulbana och visualiseringar av flera kulbanor, samt animeringar av kulbanevisualiseringarna. För att uppnå studiens syfte utfördes semi-strukturerade intervjuer samt en enkät som samlade in både kvantitativa och kvalitativa data. Målgruppen för studien var personer inom polis- och rättsväsendet som på något sätt kommer i kontakt med rättslig bevisföring i sitt arbete. Resultaten av tematiska och statistiska analyser visade att 3D-visualiseringar- och animeringar verkar vara uppskattade metoder för ökad förståelse av denna typ av bevisföring. Ingen av de framtagna alternativen ansågs vara dåliga för osäkerhetsvisualisering, men deltagarna verkade i huvudsak uppskatta visualiseringar som var transparenta samt hade tillräckligt hög kontrast gentemot sin omgivning och relativt varandra. Vidare hittades skillnader i generell attityd kring osäkerhetsvisualiseringarna mellan deltagare beroende på tidigare erfarenhet av 3D-visualiseringar samt om personen arbetade inom polis– eller rättsväsendet. Dessa resultat bedömdes som intressanta men då de enbart var baserade på skillnader i en variabel krävs det att framtida studier utförs för att vidare undersöka ett potentiellt samband. Framtida arbete bör också undersöka osäkerhetsrepresentationer som implementerats i riktiga laserskannade 3D-modeller samt i varierande miljöer.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka uppfattningen av osäkerhetsrepresentationer implementerade i 3D-visualiseringar av kulbanor utifrån olika metoder för osäkerhetsvisualisering. Detta baserat på antagandet att 3D kommer att bli vanligare inom brottsplatsvisualiseringar i framtiden, samt att kulbanevisualiseringar kommer bli vanligare som bevisföring. I och med detta är det av stor vikt för både aktörer som skapar visualiseringar och som kommer att använda dem i rättegångar att veta hur dessa tolkas och förstås av mottagare. Arbetet inleddes med en litteraturstudie då osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor studerats ytterst lite tidigare. Med hänsyn till detta ansågs det även relevant att arbetet tog avstamp från en basal nivå gällande hur människor uppfattar och värderar visualiseringar, samt att undersöka hur osäkerhet tidigare visualiserats inom domäner utöver forensik och skjutincidentrekonstruktion. Detta för att kunna ta fram vetenskapligt motiverade varianter av osäkerhetsvisualiseringar av kulbanor. Vidare undersöktes även skillnaden mellan visualiseringar som innehöll enbart en kulbana och visualiseringar av flera kulbanor, samt animeringar av kulbanevisualiseringarna. För att uppnå studiens syfte utfördes semi-strukturerade intervjuer samt en enkät som samlade in både kvantitativa och kvalitativa data. Målgruppen för studien var personer inom polis- och rättsväsendet som på något sätt kommer i kontakt med rättslig bevisföring i sitt arbete. Resultaten av tematiska och statistiska analyser visade att 3D-visualiseringar- och animeringar verkar vara uppskattade metoder för ökad förståelse av denna typ av bevisföring. Ingen av de framtagna alternativen ansågs vara dåliga för osäkerhetsvisualisering, men deltagarna verkade i huvudsak uppskatta visualiseringar som var transparenta samt hade tillräckligt hög kontrast gentemot sin omgivning och relativt varandra. Vidare hittades skillnader i generell attityd kring osäkerhetsvisualiseringarna mellan deltagare beroende på tidigare erfarenhet av 3D-visualiseringar samt om personen arbetade inom polis– eller rättsväsendet. Dessa resultat bedömdes som intressanta men då de enbart var baserade på skillnader i en variabel krävs det att framtida studier utförs för att vidare undersöka ett potentiellt samband. Framtida arbete bör också undersöka osäkerhetsrepresentationer som implementerats i riktiga laserskannade 3D-modeller samt i varierande miljöer.

Visualiseringar kan vara ett viktigt sätt att stödja elevers lärande inom många ämnen vilket har påvisats genom forskning. Biologin är ett av de ämnena där fokus ligger på läran om livet och livsprocesser vilka är komplexa detaljer som förklaras med hjälp av abstrakta begrepp. Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar i biologiundervisningen. Det sociokulturella perspektivet om medierande redskap genomsyrar arbetet. Fyra lärare intervjuades och delade med sig av sina tidigare erfarenheter kring användning av visualiseringar med tanke på begreppsförståelse och ämnesspecifika språk. Genom en fenomenografisk analysmetod framhävdes variationen i lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar. Studiens resultat visade att visuella representationer är viktiga redskap för elevernas inlärning av begrepp och ämnesspecifika språk.

Det finns ett flertal studier som på påvisar hur kommunicerande mellan designers, både experter och noviser, och hur de förhåller sig till visualiseringar Arvola & Artman, 2006; Segelström., 2009 & Tholander, Karlgen, Ramberg, & Sökjer, 2008). Det finns även studier som jämför designutförande mellan expertdesigners och designnoviser Ahmed, Wallace, & Blessing, 2003; Ball, Ormerod, & Morley, 2004; Ho, 2001 & Kavalki & Gero, 2002), men någon uttalad standard för designers beteende och kommunicerande vid visualsieringsskapande finns inte och i nya studier observeras hela tiden nya fenomen. Det finns även få studier som undersöker hur individer helt ovana vid design förhåller sig till visualiseringar och hur de kommunicerar kunskap mellan varandra vid visualiseringsskapande. Denna studie utfördes som en fallstudie på Migrationsverket i Norrköping. Syftet med arbetet var dels att utforska hur individer som är ovana vid designarbete kommunicerar kunskap mellan varandra vid skapandet av visualiseringar inom tjänstedesign. Studien syftade även till att undersöka hur individer ovana vid designarbete förhåller sig till visualiseringarna de skapar vid kommunicerade med resterande gruppmedlemmar. För att studera detta hölls två workshops där fyra individer som aldrig hade hört talas om tjänstedesign, två individer ifrån medborgarskapsenheten och två individer ifrån kundtjänst, tillsammans fick skapa customer jouney maps och service system maps. Workshoptillfällena spelades in med videokamera och det inspelade materialet användes för att analysera konversation och interaktion mellan deltagarna och deras förhållningssätt till visualiseringarna. Resultaten ifrån studien visar att deltagarna använde sig av två huvudsakliga metoder för att kommunicera kunskap. Aningen genom yttranden eller genom frågor och svar. Deltagarnas yttranden var korta och nämndes vid tillfällen i diskussioner där deltagare ansåg att de hade kunskap som kunde bidra till utvecklingen av visualiseringarna. Vid kommunicerande av kunskap genom frågor och svar var det vanligast att deltagare ifrån den ena enheten frågar deltagare ifrån den andra enheten hur de förhåller sig till de sökande och hur deras arbetsuppgifter ser ut. Resultaten visar även att deltagarna använde sig av visualiseringarna för att referera till händelser i tjänsteförloppet eller för att uppmärksamma resterande deltagare om felaktigheter som hade uppstått i visualiseringen. Deltagarna arbetade iterativt i sitt visualiseringsskapande och alla designbeslut kring utvecklingen av visualiseringarna fattades gemensamt. I studiens slutsatser påpekas visualiseringars kommunikativa förmågor inom designgrupper och hur deltagarna använder sig av visualiseringarna för att effektivt kommunicerande med varandra. Ytterligare påvisas effekten visualiseringar kan ha på strukturen för kommunicerande och informationsutbyte och att deltagarnas strävan efter att fatta gemensamma beslut ledde till att de utbildade varandra kring de ämnen och processer som visualiserades.

Den här studien undersöker hur olika element i visualiseringsbilder kan justeras för att bättre vägleda kunden vid köp av nyproducerade lägenheter. I dagsläget finns bristande förståelse för hur sinnesstämningar kan användas för att skapa visualiseringar bättre anpassade för ändamålet. Denna undersökning studerar hur människans olika sinnen samarbetar med varandra och hur dessa kan kopplas  till upplevelsen av arkitektur, rent fysiskt men även genom tredimensionella digitala miljöer. Genom sinnesstämningar skapar vi miljöer som tydligare behagar intresserade spekulanter formade av vår samtid.  Genom metoder som litteraturforskning, observationer och tester med fokusgrupper har vi fått en klarare bild kring sinnenas påverkan över hur saker hänger ihopmen framför allt hur vi upplever vår värld. Vi har studerat samtidens marknad och användandet av färg och andra detaljer för att skapa en specifik stämning. Genom dessa marknadsundersökningar har nyttig kunskap upptäckts vilket lett fram till en djupare förståelse inom området. I samarbete med fokusgrupper har visionsbildens betydelsen för valda målgruppen: den unga vuxna människan klarnat, en inblick i marknaden för dem samt givande respons i utbyte.  Resultatet visar att det går att dirigera ögats fokus och utifrån den hela upplevelsen av en visualiserad bild. Ögat reagerar på specifika element så som färg, dock inte riktigt så tydligt som först uppskattat. Det är även svårt att dra slutsatser inom området då en stor del av resultatet beror på upplevelsen. För varje individ skiljer sig upplevelsen och därav resultatet. Det finns dock övergripande kopplingar över vad människor tycker om och dessa element kan användas. Bostadsmarknaden är anpassad efter ett svenskt ideal vilket beskriver dess enkelhet, funktionalitet samt tydliga minimalistiska stil. Detta är attribut som förstärker dess sterila uppbyggnad, både fysiskt men även i digital marknadsföring. Flera olika sinnesstämningar kan skapa flera olika scenarier, trots detta faller det ideala resultatet tillbaka på varma soliga sommardagar. / This study investigates how different elements in visualization images can be adjusted to better guide the customer when buying newly constructed apartments. At present, there is a lack of understanding of how moods can be used to create more appropriate visualizations. This research studies how the different human senses cooperate with each other and how these can be linked to the experience of architecture, physically but also through three-dimensional digital environments. Through sensory moods, we create environments that more clearly appeal to interested speculators shaped by our time.  Through methods such as literature research, observations and tests with focus groups, we have gained a clearer picture of the influence of the senses on how things are connected, but above all how we experience our world. We have studied the contemporary market and the use of colour and other details to create a specific mood. Through this market research, useful knowledge has been discovered, leading to a deeper understanding of the field. In collaboration with focus groups, the significance of the vision image for the chosen target group: the young adult has been clarified, an insight into the market for them and rewarding feedback in return.  The results show that it is possible to direct the eye’s focus and from there the whole experience of a visualized image. The eye reacts to specific elements such as colour, but not quite as clearly as first estimated. It is also difficult to draw conclusionsin this area because a large part of the result depends on the experience. For each individual, the experience differs and hence the result. However, there are general links to what people like and these elements can be used. The housing market is adapted to a Swedish ideal which describes its simplicity, functionality and clear minimalist style. These are attributes that reinforce its sterile structure, both physically and in digital marketing. Several different moods can create several different scenarios, yet the ideal outcome falls back on warm sunny summer days.

<p>På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. </p><p>För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. </p><p>Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. </p><p>Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. </p><p>För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.</p>

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.

Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Uppdraget kommer från Husmuttern AB som arbetar med huskoncept som sedan ska leda till produktion av modulhus. Syftet med arbetet har varit att studera hur en 3D-modell bör utformas för att kommunicera ett rums varierande funktion. Detta för att veta hur jag ska visualisera en undervisningssal i ett modulhus. För att arbeta fram en 3D-modell som uppfyller dessa krav krävs det att studera kommunikation mellan parter, bildens egenskaper, rummets form och färg, detta med stöd i litteratur, forskning och användartester. Därefter kunde en modell arbetas fram som kunde kommunicera en undervisningssal i ett modulhus. Genom användartesterna visade det sig att det är bra med en modell som fokuserar på modulhusets grund men också att ha med inredning för att visa funktionen. Det resulterade i en modell som innehöll husgrunden på en halva och realistisk inredning på den andra halvan men i samma modell. Genom litteratur och tidigare forskning blev resultatet för visualiseringar att det är ofta som 3D-modeller används. I utformningen bör detaljer uteslutas och verklighetstrogna vyer undvikas. Fokus bör ligga på det väsentliga då det annars blir för mycket att ta in för betraktaren och budskapet går förlorat, samt att verklighetstrogna skisser upplevs som färdigutvecklade. Det resulterade i en skissartad modell med avskalad inredning för att visa rummets funktion. / Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar is a thesis in information design with orientation in spatial design. The assignment comes from the company Husmuttern AB who work with house concept that will lead to production of module housing. The purpose has been to study how a 3D- visualisation should be formed to communicate rooms varying functions. All this so that I will know how to visualize a classroom in a module housing. To be able to come up with a 3D-model that have this quality it was requires to study communication between two parties, properties of the image, shape and color of the room, with the help of literature, previous research and user tests. Then it was possible to come up with a model that could communicate a classroom constructed in module. Through the user tests it was shown to be preferable with a model that focuses on the basic units of the module housing but that also has some realistic decor to show some function. All this resulted in a model which includes the basic units of the module on one half and realistic décor on the other half in the same model. Thanks to literature and previous research the result for visualization was that it is common to use 3D-modells. In the modeling details and realistic views should be avoid. The focus should be on the essential or it will be too much for the viewer to take in and the message gets lost, but also that to realistic models were considered to be fully complete. All this resulted in a sketchy model with a small amount of décor to show the rooms function

Eson Pac is a company that develops pharmaceutical packaging. One problem that thecompany currently has is that they do not have a basis for showing their products andthe information about them. This report presents the development of this to the company,through a degree project. The important focus of the work has been to developan information design that informs and visualizes their products in a user-friendly way.By following well-founded theory and research-based methods, the iterative work hastaken shape. This is partly by following an IDEO based process method called the threeI method which contains the three phases Inspire, generate Ideas and Implement. Inaccordance with Eson Pac’s wishes, certain restrictions have been placed on the productionof the result, such as colors and containing information, in addition to whichthe focus has been on producing a result that benefits the users. The work resulted in aninteractive information design with produced animations and illustrations of the company’sproducts together with information about them. / Eson Pac är ett företag som utvecklar läkemedelsförpackningar. Ett problem som företagethar i dagsläget är att de inte har ett underlag för att visa sina produkter ochinformation kring dem. Denna rapport presenterar utvecklingen av detta till företaget,genom ett examensarbete. Det viktiga fokuset i arbetet har varit att ta fram en informationsdesignsom informerar och visualiserar deras produkter på ett användarvänligtsätt.Genom att följa välgrundad teori och forksningsbaserade metoder har det itterativa arbetettagit form. Detta dels genom att följa en IDEO baserad processmetod som kallasthree I method som innehåller de tre faserna Inspirera, idegenerera och implementera.Utefter Eson Pac’s önskemål har vissa begränsningar gjorts vid framtagnignen avresultatet såsom färger och innehållande information, utöver dethar fokus legat på attta fram ett resultat som gynnar användarna. Arbetet resulterade i en interaktiv informationsdesignmed framtagna animeringar och illustrationr av företagets produktertilsammans med information kring dem.