• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 140
  • Tagged with
  • 140
  • 49
  • 41
  • 36
  • 35
  • 30
  • 23
  • 22
  • 21
  • 16
  • 13
  • 12
  • 10
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur undervisar man elever med språkstörning i åk F-3 på bästa sätt?

Lindgren, Carina January 2016 (has links)
Språket har en stor betydelse för elevens utveckling och lärande i skolan. Syftet med studien är att ge ökade kunskaper i undervisningen av elever med språkstörning. Därför undersökte och analyserade jag vilka kunskaper förskollärare, lärare, specialpedagoger och rektor har vid en F-3 skola. Hur man undervisar elever med språkstörning, vilka arbetssätt och anpassningar använder man sig av. Vilka möjligheter och svårigheter lärarna ser i sitt arbete med elever med språkstörning. Jag vill också med studien belysa forskning inom området språkstörning och undervisning i tidigare år som påvisar vilka metoder som är betydelsefulla för en god undervisning av elever med språkstörning. Data samlades in i form av enkätfrågor från berörd personal samt litteratur bearbetning av relevant litteratur och forskning. Resultaten av enkäten visar att lärare och förskollärare inte upplever att de har tillräckliga kunskaper om språkstörning, specialpedagoger upplever sig ha den kunskapen. De olika arbetssätten och anpassningar man trots allt gjort visar sig vara helt i linje med vad forskningen påvisar som viktigt för vad elever med språkstörning behöver i sin undervisning. Det efterfrågas dock fortbildning inom området språkstörning. Resultatet av enkäten och uppsamlad data resulterade i några viktiga pedagogiska verktyg och arbetsmetoder som man bör använda sig av i undervisningen av elever med språkstörning för att underlätta för eleverna att tillgodogöra sig kunskaperna.
2

Beteendehantering och dess konsekvenser för elevernas motivation i matematikämnet : En studie kring ”behaviour management” utifrån en Primary School i Australien / Behaviour management and its impact on students motivation in mathematics : A study of "behavior management" on a Primary School in Australia

Bölling, Kim January 2015 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på några lärares och elevers inställning till användandet av beteendehantering, i matematikundervisningen. Studien genomförs i en grundskola i Australien. Metoderna som används är observation av två matematiklektioner och intervjuer med två lärare och  sex elever. Resultatet visar  att eleverna och lärarna har olika åsikter och tankar kring användandet av beteendehantering i undervisningen. Eleverna anser att beteendehanteringen leder till ett nervöst och aggressivt klimat i klassrummet, men de blir dock motiverade av att veta att de blir belönade om de beter sig korrekt och gör sitt bästa. Lärarna anser att beteendehanteringen är en nödvändighet för att lärande ska ske.
3

Läraren som skapare av en lärandemiljö

Woksepp Åleheim, Elin January 2010 (has links)
Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning.  Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll. Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten.
4

Barns uppfattningar om fritidshemmet som en lärandemiljö

Andersson, Stina January 2013 (has links)
The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns uppfattningar av fritidshemmet som lärandemiljö. Studien kan alltså ses som ett försök i att lyfta fram ett eventuellt lärande i fritidshemmet, formellt eller informellt.Studien bygger på två gruppintervjuer med sammanlagt 11 barn och genomfördes utifrån en intervjuguide med frågeområden att diskuteras fritt så att barnen kunde ge så uttömmande svar som möjligt.Huvudsakliga resultat i arbetet visar att barn upplever att de vistas på fritids för att få omsorg när deras föräldrar arbetar och att de främst förknippar fritidhemmets med lek. Resultatet visar dock att barn upplever att de lär sig saker när de deltar i personalstyrda aktiviteter.Det går att dra slutsatser kring att barn faktiskt upplever fritidshemmet som en lärandemiljö men att det kan vara svårt att uppfatta när och hur lärandet egentligen sker. Dock upplever barn inte att det sker ett lärande när de leker.
5

Lärandemiljö och didaktik : - en fallstudie om en lärares didaktiska val ochh dess betydelse för lärandemiljön

Landström, Marie January 2012 (has links)
Sammanfattning Specialpedagogens uppdrag är bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lärares strategier med att skapa en stimulerande lärandemiljö, med fokus på lärarens didaktiska val. Undersökningen bygger på en fallstudie där jag samlat data genom deltagande observation i lärarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kännetecknar den här lärarens lärandemiljö och didaktiska val är att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frågor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och läraren har förmåga att se varje individ men med tydligt fokus på hela gruppen. Resultatet visar också att av de didaktiska val som läraren har att förhålla sig till var det hur läraren väljer att undervisa som här tycks ha större betydelse för lärandemiljön än valet av ämnesinnehåll. I diskussionen problematiseras bland annat specialpedagogens uppdrag med att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön i relation till mitt resultat.
6

Lärandemiljöer för praktiskt lärande : Var anser eleverna att de lär sig sitt yrke bäst?

Castenbrandt, Mia, Pettersson, Christer January 2011 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst. Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning. Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.
7

Den fysiska lärandemiljön i förskolan : En kvalitativ studie kring förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska lärandemiljö

Hälleberg, Rosaline, Larsson, Ann - Sofie January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska lärandemiljön i förskolan. Samt hur förskollärare ser på sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lärandemiljöer. I studien användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollärare på två olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollärarna uppfattade att den fysiska lärandemiljön i förskolan påverkar barns utveckling och lärande, antingen genom att främja eller hindra barns utveckling och lärande. Den egna rollen såg förskollärarna som viktig då det är de själva i egenskap av förskollärare som skapar möjligheter eller begränsningar för vad som blir möjligt för barnen i förskolans fysiska lärandemiljöer. Utifrån detta blev slutsatserna att den fysiska lärandemiljön i förskolan är av betydelse för barns utveckling och lärande, särskilt i relation till huruvida den fysiska lärandemiljön är tillgänglig eller inte och vilket material barnen har tillgång till.
8

Lärarens förmåga i klassrummet : En kvalitativ intervjustudie av förstelärares och gymnasieelevers erfarenhet av lärarens yrkesskicklighet och god undervisning

El-Hage, Natalie, Bergström, Linda January 2014 (has links)
Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas. I studien diskuterades det ökade elevantalet i undervisningsgrupperna, skolledningen, ombyggnationer, lokala regler, elever med särskilda behov, lärarens privatliv och lärarens ämnes-och ledarkompetens som påverkansfaktorer på lärandemiljön i skolan. Ur resultatet kan uttydas att läraren har en avgörande påverkanskraft på lärandemiljön, där läraren behöver inneha förmåga att skapa ett gott klassrumsklimat, samtidigt som hen ska äga förmågan att bygga goda relationer, skapa lust, delaktighet och möjligheter för eleverna. Slutligen diskuteras och fastslår studien lärarens komplexa uppgifter och roll.
9

Läraren som skapare av en lärandemiljö

Woksepp Åleheim, Elin January 2010 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning. </p><p>Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll.</p><p>Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten.</p>
10

Förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön och dess utformning : En kvalitativ studie om förskollärararens syn på den fyiska inomhusmiljön och dess utformning

Lewza, Rebwar, Akalin, Ayse January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring utformandet och organiserandet av den fysiska inomhusmiljön i förskolan och till vilken grad barnen kan utöva inflytande över den fysiska miljöns utformning. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. I resultatet blev det tydligt att barns intresse och lek påverkar hur miljön förändras och vilket material som finns tillgängligt. En av slutsatser som drog var att förskollärarna baserade förändringar av miljön på observationer och intervjuer med barn och att ett rikt och stimulerande material sågs som viktigt för barnens lärande i miljön. Den andra slutsatsen var att den pedagogiska grundsynen i förskolan påverkar hur miljön utformas samtpåverkar vilka förutsättningar som finns för barns lärande och utforskande.

Page generated in 0.0761 seconds