Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring utformandet och organiserandet av den fysiska inomhusmiljön i förskolan och till vilken grad barnen kan utöva inflytande över den fysiska miljöns utformning. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. I resultatet blev det tydligt att barns intresse och lek påverkar hur miljön förändras och vilket material som finns tillgängligt. En av slutsatser som drog var att förskollärarna baserade förändringar av miljön på observationer och intervjuer med barn och att ett rikt och stimulerande material sågs som viktigt för barnens lärande i miljön. Den andra slutsatsen var att den pedagogiska grundsynen i förskolan påverkar hur miljön utformas samtpåverkar vilka förutsättningar som finns för barns lärande och utforskande.

I denna studie där vi granskat rådgivningsmötet på en bank har vi kommit fram till att kundvärdet är en av de viktigaste delarna. Runt kundvärdet sker det en rad olika aktiviteter för att mötet ska bli värdeskapande både för kunden och rådgivaren. Den fysiska miljön och kommunikationen är två viktiga delar som vi anser påverkar kundmötena. Den fysiska miljön är det som kunden ser först och banken bör därför noggrant fundera vad de vill förmedla med den fysiska miljön. För att kommunikationen ska fungera och vara effektiv under ett möte kan det vara bra om det läggs ett större fokus på inventering innan mötet.   Detta har tagit oss fram till en modell där kundvärdet är den centrala delen som sedan påverkas av kommunikationen och den fysiska miljön.

I föreliggande studie fanns viljan att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av att jobba genusmedvetet i förskolan när det kom till att planera och utforma förskolans fysiska miljö.  Tanken bakom studien var att undersöka och att synliggöra för hur ämnet arbetas med och även hur det skulle kunna arbetas med. Samt synliggöra problematik och önskemål i arbetet med genusmedvetenhet ute i verksamheterna.     Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares erfarenheter av att arbeta, planera och utforma förskolans pedagogiska miljö. Studien genomfördes med intervjuer som undersökningsmetod. Pedagoger intervjuades för att få fram resultatet av studien. Den insamlade empirin redovisas som en jämförelse där det synliggjordes skillnader och likheter bakom svaren på frågorna som ställts. Avslutningsvis drevs en diskussion utifrån den forskningen som det utgåtts ifrån gentemot det som framkommit under studien. Slutresultatet av studien visar på att informationen om genusfrågor finns hos samtliga pedagoger men att engagemanget fallerar i brist på intresse eller tidsbrist. Resultatet tyder på att man är medveten om ämnet ute i verksamheterna men att det inte jobbas aktivt med frågan. Däremot har många av de intervjuade pedagogerna uttryck att de skulle vilja ha mer kunskap om hur man skulle kunna jobba med genusmedvetenhet, de har även uttryckt att de önskar det hade funnits mer tid, om tiden funnits hade intresset ökat.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer samarbetar och resonerar kring utformningen av den fysiska miljön i förskolors ateljéer. De forskningsfrågor som berörs i studien är: Hur resonerar förskollärare och rektorer kring materialets tillgänglighet i utformningen av den fysiska miljön i ateljén? Och Hur ser förskollärarna och rektorerna på samarbetet kring utformningen av den fysiska miljön i ateljén? I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och studiens teoretiska ramverk är ett sociokulturellt perspektiv och rummet som den tredje pedagogen inom Reggio Emilia. Det mest framträdande resultatet är att tillgängligt material har en betydelsefull roll i att möjliggöra för barn att självständigt kunna använda rummet utan en vuxen närvarande. Resultatet visar även att i samarbetet mellan rektorer och förskollärare sätts fokus på barnens lärande och utveckling, vilket bidrar till att de tar hjälp av varandra för att utforma en miljö som främjar barnens lärande. Studiens slutsats visar att genom att skapa en tillgänglig miljö och tillhandahålla tillgängligt material kan man skapa förutsättningar för barns självständighet. Dessa möjligheter spelar en viktig roll för barnens lärande då de ges möjlighet att undersöka och uttrycka sig genom olika uttrycksformer. / The purpose of the study is to investigate how preschool teachers andprincipals collaborate and reason about the design of the physicalenvironment in preschool studios. The research questions addressed in thestudy are: How do preschool teachers and principals reason about materialaccessibility in the design of the physical environment in the studio? Andhow do preschool teachers and principals view the collaboration on thedesign of the physical environment in the studio? The study used qualitativesemi-structured interviews as a method and the study's theoreticalframework is a sociocultural perspective and the third educator withinReggio Emilia. The most prominent result is that available material has asignificant role in enabling children to independently use the room withoutan adult present. The result also shows that in the collaboration betweenprincipals and preschool teachers, the focus is on children's learning anddevelopment, which helps them to help each other to design an environmentthat promotes children's learning. The conclusion of the study shows thatcreating an accessible environment and providing accessible materials cancreate conditions for children's independence. These opportunities play animportant role in children's learning as they are given the opportunity toexplore and express themselves through different forms of expression.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

Creating safe environments is a necessity within urban planning. In each element of the urban planning process, it is essential to reflect upon how the proposed plans can affect safety within the chosen environment. The purpose of the thesis is therefore to develop an analysis tool based on scientific research, to assess the perceived safety that is mediated through environmental design. The report aims to answer the following research questions, Which theoretical perspectives and scientific research can be used as a research basis, to develop a analysis tool that seek to increase perceived safety through environmental design? How can the perceived safety through the environmental design be assessed using the analysis tool? The method consists of a literature study, to give a broad and global insight on data as well as results that have been in previous research on safety. International studies and articles have been primarily used with few elements from the Swedish context, with the aim of obtaining a broad mapping of different contexts where safety in the physical environment has been investigated. The used search engines consist of the Royal Institute of Technology's Primo, Google and Google Scholar. Through these, the theoretical perspectives and the scientific research that underlies the work were found.  The analysis tool consists of a checklist that includes six different categories; Lighting and mobility, Maintenance of the physical environment, Technical monitoring, Natural monitoring, Physical design and orientation as well as Vegetation in the physical environment. Within each category there are various claims that the user of the tool will rate in an assessment scale from 1 to 5. To take position to the presented claims, the user must perform a site visit to observe the surroundings. / Skapandet av trygga miljöer är en grundpelare inom samhällsplanering. I varje element av samhällsbyggnadsprocessen är det essentiellt samt nödvändigt att reflektera hur de planerade åtgärderna kan påverka tryggheten inom den valda miljön. Syftet med avhandlingen är därav att ta fram ett analysverktyg utifrån vetenskaplig forskning, för att bedöma den upplevda tryggheten som förmedlas genom utformningen av den fysiska miljön. Rapporten riktar sig till att besvara följande frågeställningar, Vilka teoretiska perspektiv och vetenskaplig forskning kan användas som forskningsunderlag, för att utveckla analysverktyg som eftersträvar att öka upplevd trygghet genom fysisk utformning? Hur kan den upplevda tryggheten genom utformningen av den fysiska miljön bedömas med hjälp av analysverktyget? Metoden utgörs av en litteraturstudie, för att ge en bred samt global inblick av data och resultat inom tidigare forskning av trygghet. För att få en bred kartläggning av olika fall där trygghet i den fysiska miljön har undersökts har primärt internationella studier och artiklar använts med få inslag från den svenska kontexten. De sökmotorer som använts består av Kungliga Tekniska Högskolans Primo, Google och Google Scholar. Genom dessa hittades de teoretiska perspektiv och den vetenskapliga forskningen som ligger till grund för arbetet.  Analysverktyget består av en checklista som innefattar sex olika kategorier; Belysning och mobilitet, Underhåll av den fysiska miljön, Teknisk övervakning, Naturlig övervakning, Fysiska utformning och orienterbarhet samt Vegetation i den fysiska miljön. Inom varje kategori förekommer diverse påståenden som bedöms utifrån en bedömningsskala från 1 till 5. För att ta ställning till de presenterade påståenden bör användaren gå en rundtur på platsen och observera den omgivande miljön .