Undersökningar har visat att många gymnasieelever känner sig omotiverade till sina studier – speciellt elever på yrkesförberedande program, och det är de gymnasiegemensamma ämnena som dessa elever har lägst motivation till. Denna studie har med hjälp av en enkät tagit reda på om det är någon skillnad i motivation till det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap mellan klasser som läser högskoleförberedande program och yrkesförberedande program. Enkäten bestod av påståenden rörande elevernas upplevda förmåga, ämnets lärovärde och lärandemiljön. Efter enkätstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med klassernas två naturkunskapslärare för att ta reda på deras åsikter om resultatet. Enkätstudien visade att eleverna generellt sett var motiverade till ämnet naturkunskap, då de hade svarat övervägande positivt på enkäten. Elever på högskoleförberedande program var något mer positiva än elever på yrkesförberedande program i kategorierna ”upplevd förmåga” och ”ämnets lärovärde”. Svarssammanställningen för hela enkäten uppvisade inga generella könsskillnader. Båda de intervjuade lärarna menade att yrkeselevernas något mer negativa inställning till sin förmåga kunde förklaras med att de har haft det jobbigt i grundskolan därmed har med sig en mer negativ självbild när de går över till gymnasiet. De nämnde också att man kan försöka anpassa ämnet till det eleverna är intresserade av och vill lära sig mer av för att öka deras motivation. Det betyder dock nödvändigtvis inte att ämnet ska kopplas mer till deras framtida yrke.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data. Enstaka mer formella intervjuer har spelats in i diktafon och transkriberats.ResultatResultatet visar att barnen har blivit mer språkintresserade och mer angelägna till uttryck. En tillvaro för samtal har skapats genom "kvalitettid" i mindre barngrupper. Utifrån ändringen har miljön fått en tydligare funktion, vilket har påverkat barnens lek och stimulerat dem till att uppta meningsfulla aktiviteter. Utvecklingsarbetet har ändrat hur barnen engagerar sig med i miljön. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundGer en bild av skolväsende för små barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsättningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror på hur läs och skrivkunnighet är spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv på vad literacy/litteracitet är och hur dessa förmågor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmäts betydelse för detta samt de sociala praktiker där lärande sker.SyfteSyftet är att med min blick som svensk förskollärare beskriva och åskådliggöra literacy/litteracitet i några indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie med etnografisk ansats. Det huvudsakliga verktyget som jag använt är skrivna observationer. De har gjorts på olika tider och platser med olika grad av eget deltagande från min sida. Jag har följt fyra barn i två olika skolor under sammanlagt åtta veckor i delstaten Madhya Pradesh. Urvalet är gjort för att ge fältet breddoch visa olikheter i lärandemiljöerna utan att söka extremer. Resultatet av löpandeobservationer har analyserats som kulturstudie och med sociokulturellt perspektiv på lärande.ResultatI resultatet presenteras de fyra barnen. Skolorna beskrivs i hur det talas om dem och hur jag upplever miljön och kulturerna på skola1 och skola2. Skillnader i undervisning mellan skolorna tas upp liksom hur skriftspråk används. Detta och relationerna mellan lärare och elever samt elever och elever skiljer sig åt och skapar olika förutsättningar för lärande. I de sista delarna av resultatet beskrivs text och textrelaterade aktiviteter i samhället runt barnen och i barnkulturella uttryck. Exempel på skilda literacymiljöer ges från två barns hem. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund I det här avsnittet tar vi först upp lite historia kring ämnet bild i förskolan genom Fröbeltraditionen. Bild har gått från att vara ett oviktigt ämne till att bli ett ämne som genomsyrar verksamheten, mycket tack vare läroplanen. Aktuella forskare beskriver i bakgrunden vikten av kommunikationen och lärandet kring barns bildskapande. Ett ämne som är aktuellt idag är hur pass genusmedvetna pedagogerna på förskolorna är och vi har därför valt att ta upp det också i arbetet. Som teorier intar vi en allmän syn av Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Med det här menas att vi även tar in Säljös och Scott Frischs perspektiv utifrån Vygotskijs teori. Vi har även utgått från Tegnérs socialkonstruktionistiska perspektiv utifrån en genussyn. Syfte Vårt syfte är att se till hur pedagoger använder kommunikation vid barns bildskapande i deras process och produkt samt om kommunikationen ser olika ut beroende på om barnet är pojke eller flicka. Metod I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa observationer då vi vill se pedagogernas förhållningssätt och utifrån observationerna har vi sedan diskuterat resultatet. Vi har observerat på två förskolor där barnen har varit i åldrarna tre till fem år gamla och observationerna höll på i en veckas tid. Antalet pedagoger som observerades var sammanlagt sex stycken varav tre från varje förskola. Resultat Vårt resultat visar på vilket sätt pedagogerna använder sig av kommunikationen vid barns bildskapande. Resultatet varierar då en del använder sig av en värderande kommunikation medan andra inte använder verbal kommunikation i sitt bemötande. Utifrån genusperspektivet kunde vi se en skillnad på förskolorna hur de kommunicerade med barnen utifrån vilket kön barnen hade. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever. Resultatet visade att eleverna är insatta i skolmiljöns fysiska utformning och att den påverkar lärandet. Att ljusa och öppna skolmiljöer är främjande medan mörka och slutna är motverkande för lärande. Dock överensstämmer inte elevernas önskade fysiska miljö för lärande med deras nuvarande skolmiljö. Elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande stämmer i mångt och mycket överens med de riktlinjer som finns idag, men som tyvärr inte följs. Slutsatsen som styrks av litteraturstudierna är att eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö och att elevers delaktighet i skolmiljöns fysiska utformning är viktigt i framtiden. Jag kom även fram till att eftersom eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö är det möjligt att på ett givande sätt arbeta med den inom bildundervisningen. </p>

<p>I denna undersökning redogörs för den interaktiva lärandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där lärande i interaktion med andra människor ligger i fokus.</p><p> </p><p>Syftet med detta examensarbete är att bidra till ökad förståelse av förskollärares arbete med den interaktiva lärandemiljön i förskolan. De övergripande frågorna som belyses är vilka IT-kunskaper förskollärarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gällande området, samt huruvida det finns skillnader i förskollärarnas förhållningssätt till den interaktiva lärandemiljön beroende på deras ålder.</p><p> </p><p>Undersökningen genomfördes i form av observationer, där förskolornas tillgång och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollärare från fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollärarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar även att de IT-utbildningar som förskollärarna i denna undersökning har att tillgå fokuserar på datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn på olika förskolor får olika förutsättningar att arbeta i den interaktiva lärandemiljön. Förskollärarna är överens om hur de, på grund av tidsbrist och låg personaltäthet, blir tvungna att prioritera vilka aktiviteter förskolans verksamhet ska innehålla. Det leder till att i den pedagogiska verksamheten prioriterar förskollärarna lek, socialt samspel och uteliv före den interaktiva lärandemiljön. Trots detta ställer förskollärarna sig inte främmande till den interaktiva lärandemiljön, utan flertalet är väl medvetna om de fördelar som datorn kan föra med sig om användandet utgår från ett syfte. I resultatet framgår det att endast en av de förskolor som medverkar i undersökningen, arbetar med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. I de övriga förskolornas verksamheter fyller den interaktiva lärandemiljön funktionen som lekmaterial och extra resurs.  </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett intresse.</p><p>Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers intresse.</p><p>I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas intresse till att lära i skolan.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ”vanlig grundskoleklass”. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod. Jag kommer att intervjua tre verksamma lärare. Jag ställer sedan deras åsikter mot det jag hittar i litteraturen om ämnet. För att öka förståelsen för de svårigheter elever med Aspergers syndrom kan ha innehåller examensarbetet också en kort sammanfattning av diagnoskriterier.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till visar att en individanpassad undervisning är en förutsättning för elever med Aspergers syndrom. För att skapa en god lärmiljö krävs att omvärldsanalys genomförs så att hänsyn kan tas till elevens behov och förutsättningar. En tydlig och strukturerad undervisning är oerhört viktigt därför är de pedagogiska nyckelorden i undersökningen: <em>planera, strukturera </em>samt <em>visualisera. </em>Det har också framkommit att för att skapa förutsättningar för lärande krävs kunskaper om det annorlunda sättet att tänka och handla. Det allra viktigast är dock att klassläraren och även övrig skolpersonal bemöter eleven med respekt, värme och empati.</p>

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del. Den teoretiska delen innefattas av en litteraturgenomgång och den empiriska delen består av observatioenr och intervjuer med tre stycken lärare och sex elever.

Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett intresse. Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers intresse. I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas intresse till att lära i skolan.