1 |
Estetiska dimensioner i språkundervisningChávez Terrazas, Marleny January 2012 (has links)
Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmänt utbildningsområde som jag har haft de senaste tre åren och även från vikariat som ämneslärare. Erfarenheter om användning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska språket och också väckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska språket och ämnet spanska. De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna. Genom dessa har eleverna blivit aktivt medvetna om utvecklingen av sitt muntliga språk och vad det kan innebära att kunna prata ett språk till, som spanskspråket. Studien omfattar en teoretisk och en empirisk studie. Båda är baserade på mina egna planerade didaktiska lektioner. För att komma fram till de slutsatser som jag visar i min studie har jag använt mig av observationer gjorda under lektionerna och intervjuer gjorda efter lektionerna och även filminspelning mest för att dokumentera elevernas muntliga utveckling och för att dokumentera den här studien. Eleverna som har deltagit i studien tillhör åk 7-9. Eleverna tillhör de olika kommunala skolor där jag har gjort min VFU och även den friskola där jag nu arbetar nu som lärare i spanska. Med mitt arbete vill jag uppmuntra lärare och lärarstuderande att i sitt arbete och framtida lärararbete använda de estetiska dimensions metoderna. Allt för att förvandla monoton undervisningen till en aktiv undervisning och även utveckla elevernas muntliga språk och kommunikation.
|
2 |
Attityder till fult språk : En kvantitativ studie bland gymnasieungdomarLindelöf, Carin, Lindqvist, Sara January 2009 (has links)
<p>Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsom</p><p><em>piss, <em>skit och <em>röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning. Andersson (1985:35) konstaterar att många människor har orden i sitt register och att det i sig inte är något fult, men när de kommer till yttrande och användning betraktas de av många som fula. Lindström (2002:176) menar, liksom Andersson, att det inte är ord eller språk i sig som är fult utan dess faktiska betydelser. Ord som exempelvis <em>balle eller <em>knulla tycker nog många är opassande ord, medan <em>knalle och <em>bulla antagligen inte väcker lika mycket uppmärksamhet. Trots ordens lika ljud och utformning uppfattas de på skilda sätt. Fulheten handlar således inte om ordens form utan om deras innehåll. </em></em></em></em></em></em></em></p>
|
3 |
Attityder till fult språk : En kvantitativ studie bland gymnasieungdomarLindelöf, Carin, Lindqvist, Sara January 2009 (has links)
Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsom piss, skit och röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning. Andersson (1985:35) konstaterar att många människor har orden i sitt register och att det i sig inte är något fult, men när de kommer till yttrande och användning betraktas de av många som fula. Lindström (2002:176) menar, liksom Andersson, att det inte är ord eller språk i sig som är fult utan dess faktiska betydelser. Ord som exempelvis balle eller knulla tycker nog många är opassande ord, medan knalle och bulla antagligen inte väcker lika mycket uppmärksamhet. Trots ordens lika ljud och utformning uppfattas de på skilda sätt. Fulheten handlar således inte om ordens form utan om deras innehåll.
|
4 |
Musik och språk i samspel på förskolan : Musik för att främja den språkliga medvetenheten hos barn i förskolanHansson Söderqvist, Lina January 2014 (has links)
No description available.
|
5 |
Svordomar och annat fult : En kvalitativ studie om användande av fult språkbruk på lågstadietDahl, Susann, Nilsson, Terese January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka 1-3-lärares uppfattning om vilka svordomar och fult språk som elever i årskurs 1-3 använder, vilka aspekter av fult språk lärare anser är viktiga att hantera och skillnader mellan könen gällande svordomsanvändning ur lärares perspektiv. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod där sex lärare från årskurserna 1-3 intervjuades. I empirin framkom att fan, jävlar och fuck tillhör de vanligaste svordomar eleverna använder. Vad lärare anser är fult språk är individuellt och hur lärare hanterar fult språk är beroende på vilket språkbruk som anses vara acceptabelt. Skillnader av svordomsanvändning mellan könen är att pojkar svär mer än flickor och har större variation av svordomar.
|
6 |
”Alla säger fitta men inte i klassrummet” : Lärares och elevers syn på tabubelagt språk i klassrummetFallhagen, Camilla, Hellman Svanberg, Isabel January 2015 (has links)
Vi har i vårt arbete undersökt elevers och lärares attityder och förväntningar gällande användandet av tabubelagt språk i klassrummet. Undersökningen genomfördes på en kommunal gymnasieskola på en liten ort i Mellansverige där två lärare intervjuades och elever från två olika program svarade på enkäter och observerades i klassrummet. Eleverna verkar uppleva att det finns förväntningar på deras språk och agerande i klassrummet, främst från lärare och vårdnadshavare. Eleverna verkar ha tydligare och mer uttalade förväntningar på att läraren ska vårda sitt språk i högre utsträckning än andra elever i klassrumssituationen. Det finns inga absoluta tabun men det finns ändå tydliga skillnader mellan vad som oftast anses vara acceptabelt i klassrummet och vad som inte är det. Undersökningen visar att både elever och lärare anpassar sitt språk till mottagare och situation, ibland medvetet och ibland omedvetet. En ständig dialog bör hållas om hur språket används i olika situationer vilken troligen både är utvecklande och nödvändig för elevernas framtida liv som samhällsmedborgare.
|
7 |
Språkets betydelse i naturvetenskaplig undervisning : En systematisk litteraturstudie om arbetsmetoder och betydelsen av att arbeta med det naturvetenskapliga språketGustavsson, Amanda January 2016 (has links)
Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.
|
8 |
Barnlitteratur ur ett språkvetenskapligt perspektiv : En undersökning av åtta barnböckerPersson, Emma, Larsson, Therese January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att med hjälp av språkliga analyser undersöka likheter och skillnader mellan ett antal barnböcker, och sedan jämföra dessa med den forskning som finns om barns språkliga utveckling. Hur utökas och utvecklas språket i böckerna i och med att den avsedda åldern höjs?
Stämmer utformningen av barnböckerna överens med forskningen om barns språkutveckling? För att svara på dessa frågor har vi undersökt åtta böcker som tillhör fyra olika ålderskategorier. Undersökningens resultat visar att det finns en generell ökning i texternas komplexitet från en åldersgrupp till en annan. Detta gäller allt från språk till innehåll och utformning. I jämförelse med forskningen om barns språkliga utveckling överensstämmer majoriteten av texterna på alla plan, dock finns undantag där böckerna för en avsedd åldersgrupp ligger på en högre nivå än dessa barn har bemästrat. Dessa undantag tas upp i diskussionen, och sammanfattas sedan i slutsatsen, där även förslag på vidare forskning förekommer.
|
9 |
Formella- eller informella begrepp? : En innehållsanalys av matematikläromedel för årskurs 2Karlsson, Cecilia January 2016 (has links)
No description available.
|
10 |
SOCIAL REPRESENTETION OCH SPRÅK I DOKUMENTÄR MEDIA / SOCIAL REPRESENTATION AND LANGUAGE ON DOCUMENTARY MEDIAWallin, Anton January 2013 (has links)
Hur påverkar språket som en intervju hålls på uppfattningen hos mottagaren? Med avstamp i teorin om social representation är detta huvudfrågan i arbetet. För att undersöka hur publiken av ett dokumentärt material påverkas beroende på det språk som talas skapades två videoklipp med intervjuer på olika språk. Materialet testades på en respondentgrupp som efteråt intervjuats om sin uppfattning av personerna i klippen. Analysen visade hur respondenterna tilldelade de båda personerna olika attribut, dels med anledning av språket, men även på grund av andra skäl. Resultatet visar hur språket kan påverka uppfattningen men fler variabler att undersöka kvarstår för framtida arbeten.
|
Page generated in 0.0291 seconds