<p>Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsom</p><p><em>piss, <em>skit och <em>röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning. Andersson (1985:35) konstaterar att många människor har orden i sitt register och att det i sig inte är något fult, men när de kommer till yttrande och användning betraktas de av många som fula. Lindström (2002:176) menar, liksom Andersson, att det inte är ord eller språk i sig som är fult utan dess faktiska betydelser. Ord som exempelvis <em>balle eller <em>knulla tycker nog många är opassande ord, medan <em>knalle och <em>bulla antagligen inte väcker lika mycket uppmärksamhet. Trots ordens lika ljud och utformning uppfattas de på skilda sätt. Fulheten handlar således inte om ordens form utan om deras innehåll. </em></em></em></em></em></em></em></p>

Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsom piss, skit och röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning. Andersson (1985:35) konstaterar att många människor har orden i sitt register och att det i sig inte är något fult, men när de kommer till yttrande och användning betraktas de av många som fula. Lindström (2002:176) menar, liksom Andersson, att det inte är ord eller språk i sig som är fult utan dess faktiska betydelser. Ord som exempelvis balle eller knulla tycker nog många är opassande ord, medan knalle och bulla antagligen inte väcker lika mycket uppmärksamhet. Trots ordens lika ljud och utformning uppfattas de på skilda sätt. Fulheten handlar således inte om ordens form utan om deras innehåll.

<p>Abstract</p><p>Denna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult språk år 2008. Syftet med uppsatsen är att blivande svensklärare ska tillägna sig en föreberedelse för den kommande lärarrollen, och få en medvetenhet om vilket språkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat på enkätfrågor som handlar om vad de anser vara fult språk, om de använder fult språk och vilka platser de anser att de inte får använda fult språk. Elevernas svar har sammanställs och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna använder någon form av fula ord. Ordet hora är det mest nämna fula ordet och när de själva svär använder oftast orden fan, jävlar och helvete. Det mest förekommande svaret hos eleverna är att alla svär någon gång, att platsen där man inte får svära är kyrkan och att man lär sig fula ord av äldre vänner.</p>

Abstract Denna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult språk år 2008. Syftet med uppsatsen är att blivande svensklärare ska tillägna sig en föreberedelse för den kommande lärarrollen, och få en medvetenhet om vilket språkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat på enkätfrågor som handlar om vad de anser vara fult språk, om de använder fult språk och vilka platser de anser att de inte får använda fult språk. Elevernas svar har sammanställs och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna använder någon form av fula ord. Ordet hora är det mest nämna fula ordet och när de själva svär använder oftast orden fan, jävlar och helvete. Det mest förekommande svaret hos eleverna är att alla svär någon gång, att platsen där man inte får svära är kyrkan och att man lär sig fula ord av äldre vänner.

SammanfattningUppsatsen handlar om ungdomars språkvanor på en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar använder svordomar i olika situationer och om det finns några skillnader på pojkars och flickors språk när det gäller bruket av dessa. Vi har också tittat på hur viktigt det är för ungdomar att använda samma språk. Vidare har vi tagit reda på vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men även vilket ansvar de anser sig ha när det gäller språket i klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller några få miljöer - i vårt fall en skola. Vi har också använt oss av kvantitativ metod - d v s en enkätundersökning. Resultatet på undersökningen visar att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors språk. Skillnaden visar sig i hur man uttrycker sig. Vidare framkom det att eleverna tyckte att svordomar tillhörde vardagsspråket och att man inte reagerade särskilt på det. I undersökningen framkom det också att pedagogerna ansåg att man inte skulle använda svordomar i klassrummet. Trots detta använde tre pedagoger ändå svordomar och menade att sammanhanget kunde spela roll när det gällde bruket av dessa. Pedagogernas gemensamma åsikt var att de hade ett stort ansvar när det gällde språket i klassrummet.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och</p><p>användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med</p><p>fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende</p><p>på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på</p><p>gymnasiet).</p><p>För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån</p><p>språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av</p><p>157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.</p><p>Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan</p><p>könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika</p><p>starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.</p><p>De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan</p><p>sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga</p><p>normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och</p><p>skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De</p><p>manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av</p><p>fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.</p><p>Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som</p><p>de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i</p><p>samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.</p><p>Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet</p>

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på gymnasiet). För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av 157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader. De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord. Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga. Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet

Syftet med studien var att undersöka 1-3-lärares uppfattning om vilka svordomar och fult språk som elever i årskurs 1-3 använder, vilka aspekter av fult språk lärare anser är viktiga att hantera och skillnader mellan könen gällande svordomsanvändning ur lärares perspektiv. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod där sex lärare från årskurserna 1-3 intervjuades. I empirin framkom att fan, jävlar och fuck tillhör de vanligaste svordomar eleverna använder. Vad lärare anser är fult språk är individuellt och hur lärare hanterar fult språk är beroende på vilket språkbruk som anses vara acceptabelt. Skillnader av svordomsanvändning mellan könen är att pojkar svär mer än flickor och har större variation av svordomar.

Pojkars och flickors bruk av fult språk / Boys and Girls Use of Bad language

<p>En attitydundersökning om fula personbenämningar bland elever och skolpersonal.</p>