Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla? Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever. Genom två kvalitativa intervjuer på två olika skolor, har vi sökt svar på våra frågeställningar: vilka svordomar används i vilka sammanhang? Vilken skillnad ser lärare mellan könen gällande svordomar? Vilka ord anser lärarna vara acceptabla och oacceptabla? Hur hanterar lärare detta språkbruk? Med hjälp av vår studie har vi fått en klar och tydlig inblick i hur lärarna resonerar kring svordomar bland elever och hur de hanterar det. Det visade sig att eleverna har ett språk innehållandes svordomar, men att svordomarna inte används i kränkande syfte utan istället som ett utrop för att förstärka en känsla. Ord som tidigare ansetts vara oacceptabla har numer blivit allmänt vedertagna bland elever och dessa ord har därmed mist den laddning de hade förr. Vidare fann vi att lärarna ansåg att det mest var pojkar som nyttjade svordomar, mest för att imponera på varandra. En stor påverkande faktor var äldre elever som de yngre såg upp till men också att media hade ett stort inflytande på eleverna. Båda skolorna arbetade för att förebygga svordomar och verbala kränkningar, detta genom att frekvent medvetandegöra skolans värdegrund samt trivselregler. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan och därför är det viktigt att skolan är en trygg plats att vistas i. Det är således mycket viktigt att all personal jobbar mot svordomar och kränkande behandling så att alla elever får tillgång till den trygga skolgång de har rätt till.

Vi har i vårt arbete undersökt elevers och lärares attityder och förväntningar gällande användandet av tabubelagt språk i klassrummet. Undersökningen genomfördes på en kommunal gymnasieskola på en liten ort i Mellansverige där två lärare intervjuades och elever från två olika program svarade på enkäter och observerades i klassrummet. Eleverna verkar uppleva att det finns förväntningar på deras språk och agerande i klassrummet, främst från lärare och vårdnadshavare. Eleverna verkar ha tydligare och mer uttalade förväntningar på att läraren ska vårda sitt språk i högre utsträckning än andra elever i klassrumssituationen. Det finns inga absoluta tabun men det finns ändå tydliga skillnader mellan vad som oftast anses vara acceptabelt i klassrummet och vad som inte är det. Undersökningen visar att både elever och lärare anpassar sitt språk till mottagare och situation, ibland medvetet och ibland omedvetet. En ständig dialog bör hållas om hur språket används i olika situationer vilken troligen både är utvecklande och nödvändig för elevernas framtida liv som samhällsmedborgare.

<p>Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv. </p><p> Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.</p>

Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan. Majoriteten av kvinnorna och männen i båda grupper anser att personalen bör avstå från att svära i skolan och att det är värre att svära offentligt än privat. De flesta tillfrågade verkade acceptera svärandet i fysiskt smärtsamma situationer, följt av situationer som orsakades av en annan typ av smärta, såsom frustration eller ilska. Majoriteten av de tillfrågade, oavsett kön eller grupptillhörighet kan inte tänka sig att svära i närvaro av barn eller en äldre släkting.

SammanfattningUppsatsen handlar om ungdomars språkvanor på en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar använder svordomar i olika situationer och om det finns några skillnader på pojkars och flickors språk när det gäller bruket av dessa. Vi har också tittat på hur viktigt det är för ungdomar att använda samma språk. Vidare har vi tagit reda på vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men även vilket ansvar de anser sig ha när det gäller språket i klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller några få miljöer - i vårt fall en skola. Vi har också använt oss av kvantitativ metod - d v s en enkätundersökning. Resultatet på undersökningen visar att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors språk. Skillnaden visar sig i hur man uttrycker sig. Vidare framkom det att eleverna tyckte att svordomar tillhörde vardagsspråket och att man inte reagerade särskilt på det. I undersökningen framkom det också att pedagogerna ansåg att man inte skulle använda svordomar i klassrummet. Trots detta använde tre pedagoger ändå svordomar och menade att sammanhanget kunde spela roll när det gällde bruket av dessa. Pedagogernas gemensamma åsikt var att de hade ett stort ansvar när det gällde språket i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av den språkliga varieteten svordomar, vilken svordomskategori som används mest, skillnaden på hur de olika åldersgrupperingarna svär samt notering om en eventuell ökning av dessa på radio, TV samt vissa sociala medier. Syftet inkluderar även en historisk aspekt på individnivå, i huruvida användandet av svordomar förändras från tonårstiden till informanternas nuvarande ålder. Metoden som valts för denna studie är en kvantitativmetod med en enkätundersökning utbyggd med vissa kvalitativa tilläggsfrågor. Denna studies resultat visar att de allra flesta av informanterna använder svordomar och att yngre har mer tendens att använda könsrelaterade svordomar än de äldre och de äldre använder mer ålderdomliga svordomar än de yngre samt att informanterna noterat en ökning av användandet av svordomar på radio, TV och sociala medier. Ett annat resultat är att de mest använda svordomarna är religiöst betingande eller exkrementrelaterade. Angående svordomsbruket förr gentemot nu visar det sig bland annat att svordomar används på ett annorlunda samt mer medvetet sätt idag och i vissa fall är grövre nu än förr. De slutsatser som finns att dra från denna undersökning är att den språkliga varieteten svordomar är tydligt märkbar och omfattande på både individ- och samhällsnivå.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och</p><p>användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med</p><p>fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende</p><p>på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på</p><p>gymnasiet).</p><p>För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån</p><p>språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av</p><p>157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.</p><p>Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan</p><p>könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika</p><p>starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.</p><p>De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan</p><p>sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga</p><p>normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och</p><p>skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De</p><p>manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av</p><p>fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.</p><p>Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som</p><p>de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i</p><p>samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.</p><p>Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet</p>

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på gymnasiet). För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av 157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader. De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord. Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga. Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet