<p>Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv. </p><p> Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.</p>

Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor uppger att de använder svordomar och könsord mot lärare, deras kunskap och medvetenhet om orden och om läraren tar upp orden till en klassrumsdiskussion. Dessutom eventuella konsekvenser av svordomars och könsords användande mot lärare samt om det finns några signifikanta skillnader mellan könen. En paradigmatisk metodkombination användes i studien. Kants kategoriska imperativ och Rousseaus frihetsteori har använts som teoretiska perspektiv. Resultaten visar att vissa elever har kunskaper om svordomar och könsord medan andra saknar sådana kunskaper och att det finns ett spann på hur ofta orden förekommer. En del informanter uppger att vissa lärare diskuterar svordomar och könsord medan andra lärare inte gör det. Resultaten visar emellertid inga signifikanta skillnader mellan könen. De konsekvenser som kan inträffa efter att elever har använt svordomar eller könsord riktade mot lärare uppges skilja beroende på informanternas kön. Slutsatsen är att elever behöver utveckla sin begreppsuppfattning om svordomar och könsord genom diskussion. Ytterligare slutsats är att utifrån informanterna behöver lärare ta avstånd från könsstereotypiska normer som medför att konsekvenser blir olika beroende på kön.

Vi har jämfört sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin. Vårt tillvägagångssätt för att samla in empiriskt material var genom intervjuer. Vi började med att intervjua fyra lärare på de båda skolorna och därefter tretton elever. Genom att använda oss av bandspelare kunde vi anteckna ordagrant vad respondenterna sade. Vi trodde att könsorden skulle minska om skolorna började sex- och samlevnadsundervisningen i tidig ålder. Detta visade sig vara fel och könsorden var lika vanligt förekommande på båda skolorna. Däremot uttalade två killar på projektskolan att det viktigaste de lärt sig var att respektera tjejerna och hur man behandlar dem. Detta gav oss trots allt hopp om framtiden.

<p>Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.</p>

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares attityd gentemot svordomar och könsord ur ett genusperspektiv, vilka effekter svordomar innehar i klassrummet samt hur de används av eleverna och lärarna. Intervjuer genomfördes med tre lärare, en kvinnlig respektive två manliga. Lärarna fick besvara frågor som behandlar svordomar och könsord i klassrummet. För att få ett trovärdigt resultat spelades informanterna in med hjälp av ljudinspelning. En enkätundersökning genomfördes med eleverna där de fick besvara 11 frågor, som behandlar deras eget språkbruk i klassrummet och deras åsikter angående lärare som använder svordomar i sin undervisning. Resultatet visar att genus har en stor inverkan på hur vi bedömer och accepterar svordomar och könsord i klassrummet. Lärare och elever av det kvinnliga könet har mindre tolerans i jämförelse med män. Undersökningen visar att de manliga eleverna inte bryr sig om ifall en lärare använder svordomar eller könsord i klassrummet. Samma inställning har de manliga eleverna gentemot vilken effekt svordomar och könsord har i undervisningen. De kvinnliga eleverna tappar däremot respekten för lärare som använder svordomar och könsord samt anser att svordomar och könsord innehar en negativ effekt i klassrummet. / A study has been conducted by investigating teachers' and students' attitudes towards swear words and sexual slurs from a gender perspective. The purpose of the investigation was to study the acceptance of swear words in classroom situations among teachers and students. Therefore, interviews were conducted with three teachers, of whom one was female and two were male. In order to get a correct analysis, the informants were recorded using a dictation machine. Teachers were allowed to answer questions related to their own use of profanities and the students' use of profanities in the classroom. A survey was conducted with the students where they answered eleven questions. Additionally, the students answered questions about their own language use in the classroom and their opinions regarding teachers' usage of swear words. The analysis of the results shows that gender has a great impact on the acceptance of swear words and vulgar words in the classroom. Female students and teachers have less tolerance compared to men, and the majority of both male and female students in the survey do not consider there to be any effect of swear words regarding the quality of teaching.  Finally, the result shows that female students lose respect for teachers who are using swear words.

Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel. / A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.

<p>Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel.</p> / <p>A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.</p>

This essay is about young peoples’ use of swearwords and four-letter words. Through a questionnaire we have examined in what way 102 Swedish high school students use swearwords and four-letter words. We have also examined if there are any differences between girls and boys linguistic usage and what these differences may be.  Our results show that almost all youths use swearwords and that a majority of them use four-letter words as well. The results also show that there are not any major differences between girls and boys. They use practically the same words in the same way. Our study also demonstrates that swearwords and four-letter words are most frequently used to enhance what someone is saying but that four-letter words are also used when to insult somebody. According to our re-sults the use of swearwords and four-letter words has become a part of young peoples’ daily vocabulary and these words are used no matter what they do or where they are. Of importance is who they are with. Our study point to the fact that girls and boys seem to use these words more frequently when they are together with friends and siblings than with their parents.