Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel. / A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.

<p>Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel.</p> / <p>A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.</p>

This study unveils the perceptions, real-life experiences and thought-processes of contract workers who dedicate their lives to the Christian faith, values and belief-system, but simultaneously endeavour to establish and follow a successful career in the volatile, cut-throat, non-Christian-based (“hedonistic”) occupational entertainment commerce. The researcher embarked on this study with a qualitative, interpretivist research approach. Data was gathered through in-depth, unstructured, face-to-face interviews with a sample of nine research participants. The sample consists of student entertainers; entertainers in the public eye, but not yet established; as well as entertainers who have successful established careers with loyal national and international audiences in the Entertainment Industry. The researcher explores and seeks to understand the core values and belief systems of the research participants with regards to their Christian religious orientation, which is statistically verified to be the most prevalent religious practise in South Africa (Nation Master, 2013; Religious affiliation by country, 2010). Hence, the research findings with regards to Christians’ approach and attitude towards their careers will contribute to a better understanding and management of the majority of the workforce in South Africa. Moreover, the expected norms, values and work ethic of the Entertainment Industry in South Africa are exposed in this study. Although existing literature upholds that the Entertainment Industry is an exceptionally unstable work environment compared to other corporate industries, this research study adds significantly to current literature as viable causes for the unstable occupational environment are also investigated and presented. Previous research only addressed several aspects of the effect on one’s career advancement if an individual’s core value system differs from the accepted norms in an organisation or industry in general. This study subsequently reveals the personal- and occupational challenges that Christian entertainers encounter in an Entertainment Industry in South Africa and how they subsequently aim to decrease the cognitive dissonance that they experience due to continuous role conflict between moral obligation and the vital necessity for employment and career advancement. The findings of this study correlate with previous research as it indicates that the research participants will generally choose and prioritise their personal core values- and moral belief system above contradictory social and professional career demands and expectations. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2014. / gm2014 / Human Resource Management / unrestricted

English profanities (i.e. potentially offensive words, including swear words) have been in use for decades in the Nordic languages – Icelandic, Norwegian, Danish, Swedish and Finnish – and offer a multitude of opportunities for linguistic expression, along with the domestic, heritage profanities in each language. The Nordic countries present an interesting context for studying the impact of English on languages in remote-contact settings, where many, especially young people, are bilingual but English has no official status. While previous studies have mostly focused on the function of such words and investigated their appearance in each Nordic language in isolation, this study utilizes social media data from the Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) to compare the forms and frequencies of the English profanities fuck, shit, ass, damn, bitch and hell across the Nordic languages, shedding light on the factors which are conducive to their use. Surprisingly, the English profanities were many times more frequent in the Icelandic material compared to the other languages, although Iceland has a strong tradition of linguistic purism and frequencies were expected to be lower than in the other languages. Contrastingly, the profanities were found to be morphologically and orthographically adapted to a higher degree in Icelandic, reflecting the purist tradition in other ways. Frequencies in the other four languages did not quite match the findings of previous studies on loanwords in the Nordic languages, while degrees of adaptation were more similar to previous results. Comparing the frequencies of the English profanities in this study with the frequencies of heritage profanities on Twitter found by Coats (2021) showed that, although especially fuck and shit are on par with and sometimes more frequent than the most frequent heritage profanities, they do not seem to be replacing domestic equivalents. Finally, through exploiting the geo-location tags that accompany each tweet in the Nordic Tweet Stream, the frequencies of English profanities were found to be higher among users tweeting primarily from large cities in Denmark, Sweden and Finland, while in the Norwegian data no significant difference was found. Nevertheless, this supports Vaattovaara &amp; Peterson’s (2019) claim that English borrowings carry social indices of globalism and urbanicity that promote their use among people in certain social groups. / Engelska fula ord (dvs. potentiellt stötande ord, inklusive svärord) har varit i bruk i årtionden i de nordiska språken – isländska, norska, danska, svenska och finska – och tillhandahåller en stor mängd språkliga uttrycksmöjligheter tillsammans med de inhemska fula orden i varje språk. De nordiska länderna utgör en intressant kontext för studier av engelskans inflytande över andra språk i distans-kontaktsituationer, där många, speciellt unga, är tvåspråkiga emedan engelska saknar officiell status. Då flertalet tidigare studier har fokuserat på denna typ av ords funktion, och undersökt deras förekomst i de nordiska språken var för sig, använder denna studie data från sociala medier, nämligen Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) i en jämförelse av form och frekvens för de engelska fula orden fuck, shit, ass, damn, bitch och hell mellan de nordiska språken, för att därigenom synliggöra faktorer som gynnar deras bruk. Överraskande nog var de engelska fula orden långt mer frekventa i det isländska materialet jämfört med de övriga språken, trots att Island har en stark språkpuristisk tradition och frekvenserna därför förväntades vara lägre än i de andra språken. Däremot uppträdde de fula orden i högre grad i morfologiskt och ortografiskt anpassad form i isländska, vilket påvisar den puristiska traditionen på annat vis. Frekvenserna i de andra fyra språken skiljde sig något från resultaten av tidigare studier av lånord i de nordiska språken, medan anpassningsgraden var mer jämförbar med tidigare studier. En jämförelse av de engelska fula ordens frekvenser i denna studie med inhemska fula ords frekvenser på Twitter i en studie av Coats (2021) visade att medan fuck och shit mäter sig i frekvens med de vanligaste inhemska fula orden, och överträffar dem ibland, verkar de inte ersätta lokala motsvarigheter. Till sist påvisades, genom att utnyttja den geografiska platsdata som åtföljer varje tweet i Nordic Tweet Stream, att de engelska fula ordens frekvenser var högre bland användare som twittrar främst från stora städer i Danmark, Sverige och Finland, medan ingen signifikant skillnad kunde ses i den norska datan. Icke desto mindre styrker detta Vattovaara &amp; Petersons (2019) tes gällande att lån från engelska bär med sig globala och urbana sociala indikationer som främjar deras bruk bland vissa sociala grupper.