<p>Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket.</p><p>Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i.</p> / <p>The purpose of the study is to show the knowledge Scandinavian students have in the Nordic languages Danish, Norwegian and Swedish. We have conducted a survey on the question and the results show that students have a larger understanding in Norwegian than in Danish and Swedish, and the most important thing in learning and understanding a language is being exposed to the language as often as possible.</p><p>Education in Nordic languages has decreased in the last 25 years which might be due to that teachers think other parts is more important than Nordic languages and that English is more important than Nordic languages in this global world we live in.</p>

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket. Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i. / The purpose of the study is to show the knowledge Scandinavian students have in the Nordic languages Danish, Norwegian and Swedish. We have conducted a survey on the question and the results show that students have a larger understanding in Norwegian than in Danish and Swedish, and the most important thing in learning and understanding a language is being exposed to the language as often as possible. Education in Nordic languages has decreased in the last 25 years which might be due to that teachers think other parts is more important than Nordic languages and that English is more important than Nordic languages in this global world we live in.

This thesis deals with place-names in the southern part of the municipality of Skellefteå in the province of Västerbotten, more precisely the parishes of Bureå, Burträsk and Lövånger. It consists of three different sections, first a survey of the settlement names in each parish, then a section on the second elements in these place-names, and finally a study of names of more recent settlements. The earliest place-names here are names like Blacke, Bureå, Bäck, Kräkånger and Lövånger. The second elements in the names from the medieval expansion period are mark, böle, byn, träsk, sjön and vattnet. Placenames of Nordic, Sami and Finnish origin are found in Skellefteå. The name Lossmen has its origin in Ume Sami and was then borrowed into Finnish. Originally Sami names are Gorkuträsk, Jäppnästjärnliden, Lubboträsk, Sittuträsk and Tavträskliden. The thesis consists of interpretations of the names on parishes, villages, farms and summer pastures, and in Bureå and Lövånger also the names of seasonal fishing stations. The second major section deals with the second elements included in village names, alternative village names, names of parts of villages and farm names. Here the second elements in place-names in Bureå, Burträsk and Lövånger are accounted for, as are the names in the parishes of Byske, Jörn and Skellefteå. This is followed by a discussion of the second elements in Västerbotten and quite often in other parts of Norrland as well. The third major section consists of an analysis of the names of recent settlements in the area. These were established from the 1730s and up to 1870. Founding settlements was a way of providing livelihoods for a rapidly growing population. The study comprises 726 names, of which 269 are in the primary area of investigation, the parishes of Bureå, Burträsk and Lövånger. Extensive comparisons are made continually with conditions in the parishes of Byske, Jörn and Skellefteå in the northern area. The aim of the study is to determine in greater detail what characterises the names of more recent settlements in the municipality of Skellefteå in terms of categories of settlement names, their frequency and distribution within the area. A comparison is also made between Skellefteå and the municipality of Vännäs (Hagervall 1986). One of Hagervall’s findings is that many names are not based on existing features. This thesis shows, however, hardly any cases of stereotype naming in Västerbotten and that in nearly all cases the names refer to features.

This thesis explores the possibility of applying sentiment analysis to extract tonality of user reviews on the Nordic languages. Data processing is performed in the form of preprocessing through tokenization and padding. A model is built in a framework called Keras. Models for classification and regression were built using LSTM and GRU architectures. The results showed how the dataset influences the end result and the correlation between observed and predicted values for classification and regression. The project shows that it is possible to implement NLP in the Nordic languages and how limitations in input and performance in hardware affected the result. Some questions that arose during the project consist of methods for improving the dataset and alternative solutions for managing information related to big data and GDPR. / Denna avhandling undersöker möjligheten att tillämpa sentiment analys för att extrahera tonalitet av användarrecensioner på nordiska språk. Databehandling utförs i form av förprocessering genom tokenisering och padding. En modell är uppbyggd i en ramverkad Keras. Modeller för klassificering och regression byggdes med LSTM och GRU-arkitekturer. Resultaten visade hur datasetet påverkar slutresultatet och korrelationen mellan observerade och förutspådda värden för klassificering och regression. Projektet visar att det är möjligt att implementera NLP på de nordiska språken och hur begränsningar i input och prestanda i hårdvara påverkat resultatet. Några frågor som uppstod under projektet består av metoder för att förbättra datasetet och alternativa lösningar för hantering av information relaterad till stora data och GDPR.

Deklarationen om nordisk språkpolitik syftar till att stärka grannspråksförståelsen i Norden och i det arbetet spelar skolan en roll genom svenskundervisningen. Trots deklarationen har grannspråksundervisningen i svensk skola kallats svensklärarens dåliga samvete och Sverige har fått kritik för att inte arbeta nog med detta inom skolan för att möta målen. Denna studie undersöker hur fyra svensklärare på gymnasiet arbetar med grannspråksundervisning utifrån kursplanen i Svenska 2. Även lärarnas attityder till grannspråksundervisning samt hur de ser på sin egen kompetens att bedriva den behandlas. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det som konkret står formulerat styrdokumenten men också att tre av dem även inkluderar moment utöver kursplanen. Den generella attityden till grannspråksundervisning hos lärarna är positiv trots att två av dem väljer att prioritera andra moment i kursplanen högre. Endast en av de intervjuade lärarna anser sig ha kompetens nog för att bedriva grannspråksundervisning trots att allas lärarutbildning har inkluderat grannspråk. Resultatet visar vidare att det finns en diskrepans mellan skolans uttalande roll i arbetet att stärka grannspråksförståelsen och grannspråksundervisningen i praktiken. / The declaration of Nordic language politics aims to strengthen neighbouring language comprehension in the Nordic countries and in that work, schools play an important part. Despite the declaration the teaching of neighbouring languages in Swedish schools has been called “the bad conscience of the Swedish teacher” and Sweden has received criticism for not doing enough within the schools to meet the aims. This study investigates how four Swedish teachers in upper secondary school work with teaching neighbouring languages according to the syllabus for Swedish 2. The study will also deal with the teachers’ attitudes towards teaching neighbouring languages and how they perceive their own competence to teach it. The results show that the teachers work according to what the curriculum says concretely but also that three of them also extend their teaching outside of the syllabus. The teachers’ general attitude towards teaching neighbouring languages is positive even though two of them choose to prioritize other parts of the syllabus. Only one of the interviewed teachers considers themselves to acquire the competence to teach neighbouring languages even though all theteachers’ education included neighbouring languages. Furthermore, the results show there is a discrepancy between the schools outspoken role in strengthening neighbourin

English profanities (i.e. potentially offensive words, including swear words) have been in use for decades in the Nordic languages – Icelandic, Norwegian, Danish, Swedish and Finnish – and offer a multitude of opportunities for linguistic expression, along with the domestic, heritage profanities in each language. The Nordic countries present an interesting context for studying the impact of English on languages in remote-contact settings, where many, especially young people, are bilingual but English has no official status. While previous studies have mostly focused on the function of such words and investigated their appearance in each Nordic language in isolation, this study utilizes social media data from the Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) to compare the forms and frequencies of the English profanities fuck, shit, ass, damn, bitch and hell across the Nordic languages, shedding light on the factors which are conducive to their use. Surprisingly, the English profanities were many times more frequent in the Icelandic material compared to the other languages, although Iceland has a strong tradition of linguistic purism and frequencies were expected to be lower than in the other languages. Contrastingly, the profanities were found to be morphologically and orthographically adapted to a higher degree in Icelandic, reflecting the purist tradition in other ways. Frequencies in the other four languages did not quite match the findings of previous studies on loanwords in the Nordic languages, while degrees of adaptation were more similar to previous results. Comparing the frequencies of the English profanities in this study with the frequencies of heritage profanities on Twitter found by Coats (2021) showed that, although especially fuck and shit are on par with and sometimes more frequent than the most frequent heritage profanities, they do not seem to be replacing domestic equivalents. Finally, through exploiting the geo-location tags that accompany each tweet in the Nordic Tweet Stream, the frequencies of English profanities were found to be higher among users tweeting primarily from large cities in Denmark, Sweden and Finland, while in the Norwegian data no significant difference was found. Nevertheless, this supports Vaattovaara &amp; Peterson’s (2019) claim that English borrowings carry social indices of globalism and urbanicity that promote their use among people in certain social groups. / Engelska fula ord (dvs. potentiellt stötande ord, inklusive svärord) har varit i bruk i årtionden i de nordiska språken – isländska, norska, danska, svenska och finska – och tillhandahåller en stor mängd språkliga uttrycksmöjligheter tillsammans med de inhemska fula orden i varje språk. De nordiska länderna utgör en intressant kontext för studier av engelskans inflytande över andra språk i distans-kontaktsituationer, där många, speciellt unga, är tvåspråkiga emedan engelska saknar officiell status. Då flertalet tidigare studier har fokuserat på denna typ av ords funktion, och undersökt deras förekomst i de nordiska språken var för sig, använder denna studie data från sociala medier, nämligen Nordic Tweet Stream (Laitinen et al., 2018) i en jämförelse av form och frekvens för de engelska fula orden fuck, shit, ass, damn, bitch och hell mellan de nordiska språken, för att därigenom synliggöra faktorer som gynnar deras bruk. Överraskande nog var de engelska fula orden långt mer frekventa i det isländska materialet jämfört med de övriga språken, trots att Island har en stark språkpuristisk tradition och frekvenserna därför förväntades vara lägre än i de andra språken. Däremot uppträdde de fula orden i högre grad i morfologiskt och ortografiskt anpassad form i isländska, vilket påvisar den puristiska traditionen på annat vis. Frekvenserna i de andra fyra språken skiljde sig något från resultaten av tidigare studier av lånord i de nordiska språken, medan anpassningsgraden var mer jämförbar med tidigare studier. En jämförelse av de engelska fula ordens frekvenser i denna studie med inhemska fula ords frekvenser på Twitter i en studie av Coats (2021) visade att medan fuck och shit mäter sig i frekvens med de vanligaste inhemska fula orden, och överträffar dem ibland, verkar de inte ersätta lokala motsvarigheter. Till sist påvisades, genom att utnyttja den geografiska platsdata som åtföljer varje tweet i Nordic Tweet Stream, att de engelska fula ordens frekvenser var högre bland användare som twittrar främst från stora städer i Danmark, Sverige och Finland, medan ingen signifikant skillnad kunde ses i den norska datan. Icke desto mindre styrker detta Vattovaara &amp; Petersons (2019) tes gällande att lån från engelska bär med sig globala och urbana sociala indikationer som främjar deras bruk bland vissa sociala grupper.