<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att söka finna klarhet i hur grammatik som arbetsområde behandlas och värderas av lärare i dagens gymnasieskola, detta mot bakgrund av aktuell forskning kring ämnet.  Det kommer även att föras en diskussion kring den starkare betoningen av grammatik i den nya kursplanen (Gsy11) och hur lärare bemöter denna.  </p><p><strong> </strong></p><p>Undersökningen är baserad på dels litteratur, dels lärarintervjuer. Med utgångspunkt i litteraturen redogörs för grammatikens historia och utveckling i skolan samt exempel på argument och attityder som forskare gör gällande ifråga om grammatikundervisning. Lärarintervjuerna består av nio frågor, utförda med hjälp av sex lärare i olika åldrar, verksamma på olika gymnasieskolor och program. Intervjuerna ger i arbetet svar på hur grammatiken som ämnesområde behandlas i praktiken.  </p><p><strong> </strong></p><p>I resultatet presenteras olika forskares argument, attityder och åsikter kring grammatikundervisning. Forskningsläget ställs slutligen mot resultatet av lärarintervjuerna och det förs en diskussion kring frågeställningarna. Ett framträdande resultat av undersökningen är den stora variation i attityder och undervisningssätt som informanterna uppvisar till grammatikmomentet. Vidare dominerar främmandespråksargumentet då informanterna ombeds diskutera argument till undervisning i grammatik. Överhuvudtaget är flera av de argument som informanterna tar upp förankrade i forskningsläget. Av intervjuerna kan även utläsas att informanterna ofta använder sig av grammatik i ett responsarbete där elevernas egna texter står i fokus, något som även utkastet till den nya kursplanen efterfrågar.</p>

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor. Litteraturen jag använt mig av är till stor del samtida. Detta då sociala medier är en relativ ny företeelse som det inte forskats så mycket om. En av slutsatserna jag dragit är att det finns en stor variation i lärarattityder och hur lärare ser på sociala medier som lärandeverktyg och om de bidrar till elevernas förmågor på ett relevant sätt.

Sammanfattning Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att söka finna klarhet i hur grammatik som arbetsområde behandlas och värderas av lärare i dagens gymnasieskola, detta mot bakgrund av aktuell forskning kring ämnet.  Det kommer även att föras en diskussion kring den starkare betoningen av grammatik i den nya kursplanen (Gsy11) och hur lärare bemöter denna.     Undersökningen är baserad på dels litteratur, dels lärarintervjuer. Med utgångspunkt i litteraturen redogörs för grammatikens historia och utveckling i skolan samt exempel på argument och attityder som forskare gör gällande ifråga om grammatikundervisning. Lärarintervjuerna består av nio frågor, utförda med hjälp av sex lärare i olika åldrar, verksamma på olika gymnasieskolor och program. Intervjuerna ger i arbetet svar på hur grammatiken som ämnesområde behandlas i praktiken.     I resultatet presenteras olika forskares argument, attityder och åsikter kring grammatikundervisning. Forskningsläget ställs slutligen mot resultatet av lärarintervjuerna och det förs en diskussion kring frågeställningarna. Ett framträdande resultat av undersökningen är den stora variation i attityder och undervisningssätt som informanterna uppvisar till grammatikmomentet. Vidare dominerar främmandespråksargumentet då informanterna ombeds diskutera argument till undervisning i grammatik. Överhuvudtaget är flera av de argument som informanterna tar upp förankrade i forskningsläget. Av intervjuerna kan även utläsas att informanterna ofta använder sig av grammatik i ett responsarbete där elevernas egna texter står i fokus, något som även utkastet till den nya kursplanen efterfrågar.

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter. Resultatet pekade på att lärarna ansåg att olika former av åtgärder och specialpedagogiska uppgifter var viktiga. Lärarnas syn på specialpedagogisk verksamhet var relaterad till deras erfarenheter vid de båda skolorna. Att inta och stärka det specialpedagogiska fältet är därför betydelsefullt för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande.

<p>SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.</p>

SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.

No description available.

No description available.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning.   Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga.   Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia. Flera av lärarna visade även en tro på att elever med annan kulturell bakgrund än europeisk kan påverkas av en eurocentrisk undervisning, i vilken utsträckning och vilken typ av påverkan som skedde fanns inget enhälligt svar. Avslutningsvis gav alla lärare flera exempel på hur lärare kan arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i sin framtida undervisning.

Studien syftar till att kartlägga ämneslärares arbetssätt, kunskaper och attityder till elever som lider av Foreign Language Speaking Anxiety, även kallat FLSA. I bakgrunden redogörs för begreppets innebörd, dess uppkomst hos elever och vilken påverkan det har på engelskundervisningen i skolan. Vidare redogörs sambanden mellan undervisningen och språkets roll i det svenska samhället för att ge läsaren en förståelse för de utmaningar som både ämnesläraren och FLSA-elever står inför. Data för studien har samlats in genom kvantitativa elevenkäter samt kvalitativa lärarintervjuer och klassrumsobservationer. Grundad Teori (GT) är den metodansats som använts eftersom denna fokuserar på att nå resultat utifrån empiriska data framför specifika teorier. Resultatet visar att ämneslärare identifierar samma upphovsorsaker till FLSA som forskningen men att dessa inte konsekvent tas i beaktning i undervisningen.