Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning.   Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga.   Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia. Flera av lärarna visade även en tro på att elever med annan kulturell bakgrund än europeisk kan påverkas av en eurocentrisk undervisning, i vilken utsträckning och vilken typ av påverkan som skedde fanns inget enhälligt svar. Avslutningsvis gav alla lärare flera exempel på hur lärare kan arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i sin framtida undervisning.

In Scandinavia the general idea of the Bronze Age society is that it was organised as chiefdoms. The model for what they looked like is taken from the anthropological studies of the Polynesian chiefdoms. The aim of my study is to investigate a Scandinavian Bronze Age feature, known as cairns mainly containing fire-cracked stone. This is compared with how people in different Polynesian chiefdoms, looked at similar remain. This is done to get a background for new ways of interpretation of such remains. The method is ethno-archaeological and carried out by studying ethno-historical Polynesian chiefdoms and theories on Scandinavian Bronze Age. For example, in prehistoric Polynesian societies it is shown that refuse heaps or pits for ritual garbage occur on or near the ceremonial place, called Marae. The materials deposited were sacred, and had to be placed on or close to the Marae. Most rituals in Polynesia can be described as long processes with numbers of minor rituals. To me these insights place the Scandinavian remains in a new light. The heaps with fire-cracked stone could possibly be the garbage/refuse left over after one or a number of ritual ceremonies, consciously placed there by the people using the site, and thereafter respected because of its sacredness.

My interest in ethno-archaeology and a Minor Field Study grant brought me to Samoa. There I had a chance to participate in a multinational project “The Pulemelei project, the origins and Development of Monumental architecture”. On the former copra plantation Letolo situated on the SE part of the Island of Savai’i, is an extensive pre-historic settlement with over 3000 remains situated. The remains are now heavily overgrown but when the vegetation was cleared an extensive survey was carried out (1977-78). By using these records my aim is to understand more about how chiefdom society works in pre-historic times as well as in the present. The archaeological study is carried out with the aid of a correspondence analysis using the survey data as well as through a practical fieldwork (excavations) study of the settlement pattern at the Letolo plantation. The settlement shows large variations between the inland and the coastal region and those actions opened for whole new questions and ideas about the Samoan prehistory. During my journey I also got a better understanding for ethno-archaeology, and the problems that can meet us using these analogies and carrying out archaeological studies in a global setting and traditional society. To date, quite limited archaeology has been carried out on Samoa but the archaeological “revival” boosted by the project which started in this area in 2002 has created an opportunity to train the first generation of Samoan archaeologists and give them a good platform to stand on!

Studien syftade till att undersöka utomeuropeiska kvinnors upplevelser av att ha genomfört en klassresa. Detta på grund av att vi, trots den svenska forskningen om klassresor, har begränsad kunskap om utomeuropeiska kvinnors upplevda erfarenheter av att klassresa. Författarna ämnade ta reda på vilka drivkrafter som finns bakom intervjupersonernas klassresa, vad klassresan inneburit samt vilken betydelse deras identitet haft för deras upplevelser. För att undersöka detta har intervjuer med sju kvinnliga klassresenärer genomförts. Resultaten visade att föräldrarna haft en stor roll i intervjupersonernas beslut att vidareutbilda sig. Det framkom även att klassresan inneburit förändringar för individerna, men att vissa av dem fortfarande kände en tillhörighet till sin ursprungliga klassposition. Slutligen undersöktes vilken betydelse identitetspositionerna haft för intervjupersonernas upplevelser. Resultaten visade att etnicitet har påverkat intervjupersonerna mest, men att även klass och kön har haft betydelse.

I vår undersökningsstudie har vi utgått från frågeställningar som handlar om hur utomeuropeisk historia inkluderas i framställningen av första världskriget i svenska historieläroböcker utgivna mellan tidsperioderna 1990-talet och 2000-talet. Vi har undersökt sex olika läroböcker från olika tidsperioder där vi har studerat vilka utomeuropeiska länder som inkluderas samt på vilket sätt de framställs. Vi valde flera böcker från olika år och förlag för att bilda oss en mer tydlig och säkrare helhetsbild om utomeuropeisk historias inkludering i svenska läroböcker. Vårt problemområde handlar om den europeiska dominansen i framställningen av historiska händelser. I med det växande mångkulturella samhället måste vi i skolans värld öppna upp ögonen för flera perspektiv i historien och vi har därför undersökt hur utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i läroböcker. Läroplanen för grundskolan och tidigare forskning ger direktiv att historieundervisningen ska ge en nyanserad bild av historien där både europeiska och utomeuropeiska länder inkluderas i historiska händelser. Tidigare forskning visar att elever tappar intresse för historien och undervisningen om läraren inte ger utrymme för elevernas bakgrund och historia. Resultatet visar att senare läroböcker ger en mer mångfacetterad bild av första världskriget eftersom utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i större utsträckning i framställningen av första världskriget. I de äldre läroböckerna inkluderas inte utomeuropeiskt perspektiv i lika stor utsträckning som i de nyare läroböckerna. Vi har valt att utgå från ett funktionellt analytiskt och strukturellt analytiskt perspektiv som teoretisk bas när det kommer till analysen av läroböcker. Men vi har även kopplat ihop perspektiven med teori kring historiedidaktik. När vi studerade vilka länder som presenteras i läroböckerna tittade vi på hur länderna framställs, hur framställningen förändras mellan olika tidsperioder och varför den kan ha förändrats.

Textbooks’ prominent role in education makes their content and how they present it interesting to investigate. The purpose of this essay is therefore to investigate how non-European cultures and countries are presented in four history textbooks that are currently used in the Swedish upper secondary school. This is investigated in order to discuss the books’ contribution to the students’ understanding of non-European cultures, with the help of Amartya Sen’s theory concerning identities and the steering documents for the Swedish upper secondary school. The investigation was carried out through both a quantitative content analysis and a qualitative content analysis of the four textbooks. The results of the investigation show that the textbooks contain relatively few non-European cultures and that they do not get enough space. The results also show that the non-European cultures often are presented in European contexts and in negative contexts and often with a European perspective on events. Additionally, the investigation shows that the non-European cultures are portrayed with only a few, recurrent qualities and occupations. With Sen’s theory and the steering documents in mind, the conclusion becomes that the four textbooks most often portrays and presents the non-European cultures in a unilateral and simplified way. Thereby, they do not contribute to the students’ understanding of the non-European cultures, to a great extent. Sometimes they even create a conception of “We-and-them”.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.

Senaste decennierna har Sverigedemokraternas (SD) väljarstöd ökat framgångsrikt, inte minst bland personer med utländsk, inklusive utomeuropeisk, bakgrund. SD:s väljare skiljer sig från övriga i valmanskåren med avseende på politiska attityder – förtroende för politiker, institutioner, nationalism, synen på invandring och placering på vänster-högerskalan – och sociala skiljelinjer – utbildningsnivå, inkomst och yrkestillhörighet. Personer med utländsk bakgrund är en växande väljargrupp i Sverige, även som SD-väljare och sympatisörer. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka vad som utmärker SD-sympatisörer från andra partiers sympatisörer inom grupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund med avseende på politiska attityder och socioekonomiska egenskaper. Detta har undersökts genom deskriptiv statistik och regressionsanalyser med data från den nationella SOM-undersökning 2021. Resultaten av bivariata regressionsanalyser visar att SD-sympatisörer med utländsk och utomeuropeisk bakgrund skiljer sig från andra partiers sympatisörer med samma bakgrund avseende graden av förtroende för politiker och myndigheter och ideologisk orientering. De är i högre grad för minskat antal flyktingar och tillhör gruppen arbetare. I multivariat regressionsanalys kvarstår de statistiskt signifikanta sambanden mellan förtroende för myndigheter, ideologisk orientering och yrkestillhörighet för gruppen med utländsk bakgrund. För den utomeuropeiska gruppen var sambanden inte längre signifikanta. Eftersom grupperna är underrepresenterade i forskning och väldigt heterogena behövs studier med tydligare differentiering i framtiden.