Syfte: Stereotyper försvårar för kvinnor att nå ledande positioner, de kvinnor som når ledande positioner har tagit sig över barriärer för att ta sig till sin position. Vi vill ta reda på hur de lyckats ta sig över barriärerna. Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledamöter i aktiebolag upplever och hanterar barriären stereotyper. Syftet ska besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor: På vilket sätt upplever kvinnor att barriären stereotyper påverkar möjligheterna att nå högre positioner? På vilket sätt kan kvinnorna påverka barriären stereotyper? Metod: Studien har utförts på ett kvalitativt vis och datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 10 kvinnliga ledamöter från svenska aktiebolag intervjuats, sex från Uppsala, tre från Bollnäs och en från Gävle. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visar att kvinnor upplever stereotyphot i form av barriärer men att de klarar av att ta sig igenom dessa. Barriärerna försvårar för kvinnorna att nå ledande positioner och kvinnorna hanterar dessa barriärer genom att läsa på mer och bevisa att dem kan, envishet är en viktig egenskap för att lyckas. Kvotering som är ett lagförslag från regeringen med syfte att få in fler kvinnor i styrelser är ingen bra idé. Förslag till fortsatt forskning: Efter denna studie genomförts anser vi att det är nödvändigt att studera hur organisationer kan arbeta för att skapa en medvetenhet kring stereotyphot och hur de ska arbeta för att eliminera dem. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till forskningen är att vi har kunnat namnge vissa av de barriärer som kvinnor möter i arbetslivet. Vi har undersökt hur kvinnorna upplevt dem och även bidragit med svar på hur de har hanterat barriären stereotyper. Studien har skapat en medvetenhet hos kvinnorna om stereotyper. / Aim: Stereotypes makes it difficult for women to reach senior positions, the women who does reach leadership positions have crossed barriers to get into that position. We want to find out how they managed to cross the barriers. The aim of this study is to create a greater understanding for the way female board members in registered companies perceives and manage the barrier stereotype. The purpose should be answered using the following research questions: In which way do women perceive that the barrier stereotypes affect their possibilities to reach higher positions? How can women affect the barrier stereotypes? Method: The study has been conducted in a qualitative way, and data is collected through semi-structured interviews. A total of 10 female members of Swedish companies was interviewed, six from Uppsala, three from Bollnas and one from Gavle. The collected data has been analyzed by a thematic analysis. Result & Conclusions: The study shows that women experience stereotype threat in the form of barriers, but they manage to get through these. The barriers make it difficult for women to achieve leadership positions and women deal with these barriers by reading more and prove that they can, persistence is an important characteristic for success. Affirmative is a draft law from the government in order to get more women on boards is not a good idea. Suggestions for future research: After this study carried out, we believe it is necessary to study how organizations can work to create awareness about the stereotype and how they should work to eliminate them. Contribution of the thesis: The study's contribution to research is that we have been able to name some of the barriers that women face in the workplace. We have investigated how women have experienced the barriers. We have also contributed with answers to how they handle the barrier stereotypes. The study has created an awareness among women about stereotypes.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år. De mest centrala resultaten visar att respondenterna i arbetssituationen upplever att de utför samma huvudsysslor som förr, men att de tycker sig vara bättre på att utföra dem nu än när de var yngre. De anser också att de kan utföra arbetssysslorna bättre än vad deras yngre arbetskamrater kan. Detta känner de beror på deras erfarenhet, som är ett centralt schema i deras yrkesmässiga självbild. Ett schema som också bidrar till en god yrkesmässig självkänsla. Men erfarenheten för även med sig högre krav och mindre stöd från arbetsgivare och arbetskamrater. Avsaknaden av stöd gör att de äldre inte känner att de kan bevara sin nuvarande yrkesmässiga förmåga, då de hyser fördomen att man tappar sin yrkesförmåga med ålder. Stereotyphotet som detta innebär inhibiterar deras fortsatta yrkesliv därför att de känner att de måste lämna arbetet innan hotet kan realiseras. Möjligheten till att byta arbete finns inte heller då de känner att de åldersdiskrimineras på arbetsmarknaden och därmed blir det enda alternativet att avsluta yrkeslivet och gå i pension. De upplever också detta förfarande som något självklart och som förväntas av dem, då de hänvisar till en social representation kring korrelationen att nå en ålder kring 65 och att avsluta sitt yrkesliv.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.