Könsfördelningen om anställning mellan män och kvinnor är relativt jämn, dock mer uppdelad gällande vilka yrken män och kvinnor väljer samt att de högre chefstjänsterna är mansdominerade. En teori vilket kan förklara bristen på kvinnliga ledare är den om glastaket vilket innebär att kvinnor, av olika skäl, hindras från att avancera i karriären på grund av det fiktiva glastaket. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur kvinnliga toppchefer inom offentlig sektor beskrev att de tagit sig till den position de besitter i dagsläget. Med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga toppchefer inom offentlig verksamhet kunde fyra teman som var viktiga för karriärutvecklingen urskiljas; tillitsbaserad styrning, vikten av socialt stöd, strävan efter en chefsroll som drivkraft och motivation samt strävan efter att ständigt utvecklas som drivkraft och motivation. Slutsatsen i studien var att respondenterna kan ha tagit sig till de toppositioner de besitter i dagsläget med hjälp av tillitsbaserad styrning, socialt stöd, strävan efter en chefsroll samt strävan efter att ständigt utvecklas

The aim of this survey is to examine if female leaders develop through challenges in work life. It will also examine which learning theories that can be identified when they meet challenges. The survey is written from a workplace learning perspective.This qualitative survey is based on six interviews with female leaders in various business categories and the result is analyzed with a method described in Kvale (2014). This method is based on analysis from current studies and theories.Among other things this survey reveals that female leaders develop through challenges in work life. This survey also shows that the female leaders are learning through experience and social participation. How they learn depends on which challenge they meet and their individual skills.

I denna studie undersöks om könskodning förekommer i platsannonser inom turistbranschen och i så fall på vilket sätt det förekommer. Här undersöks också hur könsfördelningen ser ut bland de sökande för specifika tjänster inom turistbranschen. Enligt statistik ser turistbranschen ut att vara neutral, att det finns en jämn könsfördelning av anställda inom branschen. Tidigare forskning visar att det finns olika hindra för kvinnor att klättra i karriären inom den egna organisationen och inom yrkeslivet i stort. Ett sätt är att utestänga kvinnor från högre tjänster med argument att kvinnor saknar kompetens eller att de inte klarar av att axla ett stort ansvar. Studiens teoretiska ramverk baseras på teorin om Glastaket av Ann Morrison från 1987. Teorin säger att det, både inom organisationer och på samhällsnivå, finns hinder som håller kvinnor nere från högre positioner, som kan beskrivas som ett glastak.   I studien har 25 platsannonser med rubrik eller yrkestitel innehållande orden Husfru, Manager eller Chef inom hotell-och resebyråbranschen analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet visar att könskodning för platsannonser inom hotell- och resebyråbranschen förekommer. Resultatet visar också att de två kategorierna Manager och Chef verkar uppfattas som mer neutrala medan den könskodade rubriken och yrkestiteln Husfru kan ses som en könskodad yrkesroll. Studien bekräftar vad teorin om Glastaket förklarar, att hinder för kvinnor inte bara finns på de högsta nivåerna inom organisationer eller i samhället i stort. Strukturer som håller kvinnor tillbaka p.g.a. ett ålagt större ansvar för hem och familj, könsbestämda yrkestitlar samt många mindre arbetsuppgifter vilket även på lägre nivåer hindrar kvinnor från att klättra i arbetslivet. Studien tyder på att utjämningen av könsfördelningen inom vissa tjänster inte beror på att arbetsmarknaden anpassats efter kön utan snarare att kvinnor anpassat sig till rådande mansnormer. Denna studie ämnar bidra till bland annat, en ökad förståelse om hur formuleringar av yrkesroller kan dra fördel av att förnyas och neutraliseras för att locka en bredare krets av sökanden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur könsfördelningen ser ut på tre revisionsbyråer i Jönköping. Intresset för undersökningen väcktes genom ett seminarie där en liknande undersökning hade gjorts i England för ett antal år sedan. Vi blev då nyfikna på att se hur situationen såg ut i Jönköping. Vi undersökte om det var en jämn könsfördelning på de tre olika byråerna, samt hur många män respektive kvinnor det fanns på de olika befattningarna, dvs. assistent, godkänd, auktoriserad och delägare. Vi ville dessutom undersöka hur de anställda upplever sina möjligheter till att göra karriär inom branschen. Har män och kvinnor olika syn på sina möjligheter till att göra karriär? Undersökningen genomfördes genom personliga intervjuer och resultatet visar att det är en jämn könsfördelning på byråerna, men att andelen kvinnor på högre befattningar är avsevärt mindre än andelen män. Undersökningen visar även att det inte finns någon skillnad mellan könen när det gäller hur de upplever möjligheten till att göra karriär.

Abstract The purpose of this thesis is to examine the professional female members of a board in listed companies. During the 21st century the issue of female quotation into the executive boards was discussed in both the media and politically due to womens underrepresentation in these contexts. The main purpose of this thesis is to examine the professional female members of boards stories of the role models they have, what characteristics have evolved, the views of others, and the self image. In addition, we want to investigate how women perceive themselves in a male-dominated field to identify how the female identity is created at work. Through a qualitative research in the form of personal interviews, we have gathered empirical material that forms the basis of our results. The answers from the interviews have been analyzed with the help of relevant theories and a social constructionist approach throughout the thesis. For our theoretical approach, we primarily chose symbolic interactionism, identity theories, and concepts such as the glass ceiling and gender strategies to analyze the data. The result of the survey shows that there are many elements that play into how women form their identities. Identified patterns show that the female’s role models influence their future behavior and the way they perceive things. In particular, it affects the self-image of how they should be; their ideal ego. Ideal ego is about being committed and having self-awareness. They see themselves as brave, positive and self-propelled, and that others see them in the same way. The women are in a minority position and that has made them more visible but also more audited. This leads to the need to constantly overachieve and the importance of highlighting their skills to assert themselves in their role. Keywords: Identity, “professional members of a board”, woman, symbolic interactionism, identity theories, the glass ceiling, gender policies / Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier       Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur könsfördelningen ser ut på tre revisionsbyråer i Jönköping. Intresset för undersökningen väcktes genom ett seminarie där en liknande undersökning hade gjorts i England för ett antal år sedan. Vi blev då nyfikna på att se hur situationen såg ut i Jönköping. Vi undersökte om det var en jämn könsfördelning på de tre olika byråerna, samt hur många män respektive kvinnor det fanns på de olika befattningarna, dvs. assistent, godkänd, auktoriserad och delägare. Vi ville dessutom undersöka hur de anställda upplever sina möjligheter till att göra karriär inom branschen. Har män och kvinnor olika syn på sina möjligheter till att göra karriär?</p><p>Undersökningen genomfördes genom personliga intervjuer och resultatet visar att det är en jämn könsfördelning på byråerna, men att andelen kvinnor på högre befattningar är avsevärt mindre än andelen män. Undersökningen visar även att det inte finns någon skillnad mellan könen när det gäller hur de upplever möjligheten till att göra karriär.</p>

Under de senaste decennierna har uttrycket glastaket, den låga representationen av kvinnor i chefspositioner, fått stor uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att studera de organisatoriska förutsättningar som kvinnor i chefspositioner inom telekombranschen upplever krävs för att krossa glastaket. Avsikten är att studera om dessa förutsättningar är mest kulturella eller strukturella samt vilket förhållande som finns mellan dessa. Det teoretiska ramverket berör tre huvudsakliga begrepp, tokenism, tillit och innovation som är centrala för att förstå hur organisationer aktivt kan skapa förutsättningar för att krossa glastaket. Tokenism innebär att organisationer inom en mansdominerad bransch använder kvinnor som en “symbol” utåt istället för att försöka ändra den mansdominerade kulturen. Tillit och innovation innebär att individer som får tillit från sin chef är mer produktiva och har positiva effekter på deras prestation. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor i chefspositioner inom telekombranschen som ligger till grund för resultatet och analysen. Resultatet visar att de förutsättningar som kvinnor i chefspositioner inom telekombranschen anser krävs för att krossa glastaket är att få vara delaktig i organisationen samt få tillit och förtroende av sin chef. En annan förutsättning är att organisationer i mansdominerade branscher aktivt ska försöka ändra deras kultur och göra den mer öppen för kvinnor. Resultatet visar även att inga strukturella förutsättningar kommer att fungera utan en vilja att förändra kulturen inom organisationen.

Hållbar utveckling är något som alltmer kommit att hamna på tapeten och som numera anses vara avgörande på många sätt. FNs Agenda 2030 fastställer ett antal hållbarhetsmål som rör ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter som samtliga medlemsländer uppmuntras att eftersträva. Gällande den sociala aspekten ligger jämställdhet mellan könen som ett delmål som regeringen arbetat fram en jämställdhetspolitik utefter, inom vilket bland annat kvinnors karriärmöjligheter står i fokus. Detta till trots råder det fortfarande idag en stor o-jämställdhet på arbetsmarknaden där kvinnor tenderar att halka efter i männens karriäravancemang. Tidigare forskning kring jämställdhet på arbetsplatsen påvisar komplexiteten inom området genom att belysa olika faktorer såsom kön, könsfördelning, tokenism, glastak och intersektionalitet som några exempel på bidragande faktorer som spelar roll för kvinnors karriärutveckling. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar kvinnor upplever deras möjligheter till att göra karriär. Den teoretiska referensram som tagits fram som grund förstudien utgår från tidigare forskning och vetenskapliga artiklar, där teorin grundar sig i Edgar Scheins teori om organisationskultur. Med den teoretiska referensramen som grund genomfördes insamling av empiri genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor på ett It-företag. Studiens resultat visar att de anställda upplever att organisationskultur är något som bidrar till de värderingar som finns i en organisation, att kulturen styr hur personer väljer att förhålla sig till sin omgivning. I resultatet framgår det också att de anställda upplever att karriärmöjligheterna är goda och att alla oavsett kön har möjlighet att komma till tals. Vi kan också konstatera att företaget värdesätter vikten av kompetenta medarbetare, genom att erbjuda kontinuerlig kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Detta signalerar att företaget satsar mycket på att rekrytera kvinnor in till organisationen, vilket kan anses vara positivt ur ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv, inom vilket bland annat kvinnors karriärmöjligheter står i fokus. Denna studie kan bidra till att ge en ökad förståelse förhur kvinnors karriärmöjligheter inom mansdominerade branscher ser ut idag samt belysa de eventuella problem som fortfarande återfinns på många arbetsplatser, kopplat till organisationskulturen.

Syfte: Stereotyper försvårar för kvinnor att nå ledande positioner, de kvinnor som når ledande positioner har tagit sig över barriärer för att ta sig till sin position. Vi vill ta reda på hur de lyckats ta sig över barriärerna. Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledamöter i aktiebolag upplever och hanterar barriären stereotyper. Syftet ska besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor: På vilket sätt upplever kvinnor att barriären stereotyper påverkar möjligheterna att nå högre positioner? På vilket sätt kan kvinnorna påverka barriären stereotyper? Metod: Studien har utförts på ett kvalitativt vis och datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 10 kvinnliga ledamöter från svenska aktiebolag intervjuats, sex från Uppsala, tre från Bollnäs och en från Gävle. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att kvinnor upplever stereotyphot i form av barriärer men att de klarar av att ta sig igenom dessa. Barriärerna försvårar för kvinnorna att nå ledande positioner och kvinnorna hanterar dessa barriärer genom att läsa på mer och bevisa att dem kan, envishet är en viktig egenskap för att lyckas. Kvotering som är ett lagförslag från regeringen med syfte att få in fler kvinnor i styrelser är ingen bra idé. Förslag till fortsatt forskning: Efter denna studie genomförts anser vi att det är nödvändigt att studera hur organisationer kan arbeta för att skapa en medvetenhet kring stereotyphot och hur de ska arbeta för att eliminera dem. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till forskningen är att vi har kunnat namnge vissa av de barriärer som kvinnor möter i arbetslivet. Vi har undersökt hur kvinnorna upplevt dem och även bidragit med svar på hur de har hanterat barriären stereotyper. Studien har skapat en medvetenhet hos kvinnorna om stereotyper. / Aim: Stereotypes makes it difficult for women to reach senior positions, the women who does reach leadership positions have crossed barriers to get into that position. We want to find out how they managed to cross the barriers. The aim of this study is to create a greater understanding for the way female board members in registered companies perceives and manage the barrier stereotype. The purpose should be answered using the following research questions: In which way do women perceive that the barrier stereotypes affect their possibilities to reach higher positions? How can women affect the barrier stereotypes? Method: The study has been conducted in a qualitative way, and data is collected through semi-structured interviews. A total of 10 female members of Swedish companies was interviewed, six from Uppsala, three from Bollnas and one from Gavle. The collected data has been analyzed by a thematic analysis. Result &amp; Conclusions: The study shows that women experience stereotype threat in the form of barriers, but they manage to get through these. The barriers make it difficult for women to achieve leadership positions and women deal with these barriers by reading more and prove that they can, persistence is an important characteristic for success. Affirmative is a draft law from the government in order to get more women on boards is not a good idea. Suggestions for future research: After this study carried out, we believe it is necessary to study how organizations can work to create awareness about the stereotype and how they should work to eliminate them. Contribution of the thesis: The study's contribution to research is that we have been able to name some of the barriers that women face in the workplace. We have investigated how women have experienced the barriers. We have also contributed with answers to how they handle the barrier stereotypes. The study has created an awareness among women about stereotypes.

Problemdiskussion: Allt fler arbetar för en mer jämställd arbetsplats, på EY har antalet kvinnliga delägare ökat från 13 procent till 16 procent, vilket är ett resultat av ett aktivt jämställdhetsarbete som började för fem år sedan. Även på Deloitte har andelen kvinnliga delägare ökat från 17 procent till 20 procent. Avsaknaden av kompetenta kvinnor sägs inte vara en förklaring till varför det är få kvinnliga delägare, en förklaring som ofta används är att rekrytering till de högre positionerna ofta sammanfaller med tidpunkten då många skaffar barn. Andra menar att glastaket kan vara en förklaring till den ojämna fördelningen. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att bli delägare. Även se om dessa faktorer kan vara förklaringar till varför det är få kvinnliga delägare inom redovisning- och revisionsbranschen. Metod: Empirin i studien består av intervjuer med tio respondenter. Empirin har analyserats mot den teoretiska referensramen som består av teorier om glastaket, föräldraledighet och organisatoriska faktorer. Analys och slutsats: De faktorer som har identifierats i studien är att föräldraledigheten har en negativ påverkan och stödet från chefen har positiv påverkan på möjligheten att bli delägare. Dock visade studien att viljan hos de kvinnliga respondenterna att bli delägare är låg. Respondenternas upplevelser gällande glastaket varierade och därför kunde ingen klar slutsats dras om glastakets existens. / Background: More and more people are working to get a more equal workplace. The numbers of female partners has increased from 13 percent to 16 percent at EY, which are the results of an active equality work that began five years ago. While at Deloitte the proportion of female partners has increased from 17 percent to 20 percent. The problem is not considered that there is an absence of competent women, it is said to be that recruitment to the higher positions often coincides with the time when many women have children. Others mean that the glass ceiling may be an explanation for the uneven distribution. Purpose: The purpose is to examine what factors affect women’s opportunity to become partners. Also see if these factors may explain why there are few female partners in the accounting and auditing industry. Method: The empirical study consists of interviews with ten respondents. The empirical data were then analyzed against the theoretical framework that consists of theories about the glass ceiling, parental leave and organizational factors. Analysis and conclusion: The factors that have been identified in this study is that parental leave has a negative impact and the support of the manager has a positive impact on the possibility to become a partner. However, the study also showed that the will of the female respondents to become partners is low. The respondents' experiences varied regarding the glass ceiling and because of that, a clear conclusion could not be drawn about the glass ceiling's existence.