Denna studie har undersökt om jobbannonser i den svenska mediebranschen är könskodade, och i så fall hur denna könskodning kommer till uttryck. Anledningen till att jag valde att studera mediebranschen är för att media är idag en stor del av mångas liv och har stor påverkan på oss och det samhälle vi lever i. Statistik visar på att mediebranschen är, likt den övriga svenska arbetsmarknaden segregerad både horisontellt och vertikalt, kvinnor och män arbetar inom olika områden och männen sitter oftare på ledande positioner. Jämställdhet är bland de största samhällsfrågorna vi har idag, därför är det intressant att undersöka hur en bransch som media arbetar med denna fråga. Tidigare forskning visar på att könskodade jobbannonser är vanligt förekommande vilket i sin tur påverkar vilka kandidater som söker tjänsterna, och har därmed effekt på könsfördelningen inom branscher. Studien består av en diskursanalys av 40 jobbannonser från kvinnodominerande och mansdominerade tjänster. Resultatet från studien visar på att könskodning är vanligt förekommande i jobbannonserna, och att när det kommer till tekniska tjänster är det mer vanligt med kvinnligt könskodade jobbannonser än manligt. Anledningen till detta kan vara att företag strävar efter att jämna ut könsfördelningen inom detta område. Resultatet visade också att vissa könskodade ord används betydligt mer frekvent än andra.

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker. Resultatet visade att flickor och pojkar framställs könsstereotypt i leksaksreklam och att reklamen isär håller könen för att påvisa vad som är kvinnligt respektive manligt. Könskodningen som gör att vi uppfattar reklamen som en flick-eller pojkreklam är bland annat hur miljön är anpassad, ljud/berättarröst i tv-reklam, färger som framhävs och vilken leksak som könet presenterar.

Denna kvantitativa studie syftade till att undersöka om könskodade platsannonser har en påverkan på läsarens bedömning av sig själv som en kvalificerad kandidat och läsarens intention att söka tjänsten. Studien undersökte även om det fanns några skillnader i förhållande till kön och ålder. För att genomföra studien konstruerades två platsannonser som var kodade i en kvinnlig och en manlig riktning. Dessa användes i en enkät för att undersöka könskodningens påverkan. Datainsamling skedde via en webbaserad enkät. Ett målstyrt bekvämlighetsurval gjordes och det var 37 personer som deltog i undersökningen. Pearsons korrelationsanalys och envägs ANOVA har använts för analysen av data. Resultatet visade att könskodade platsannonser inte hade någon signifikant påverkan på läsarens bedömning av sig själv som en kvalificerad kandidat eller läsarens intention att söka tjänsten. Därmed förkastas studiens hypoteser. Resultatet motsäger de resultat som kommit fram i tidigare forskning vid litteraturgenomgången. Författarna tror att det till stor del har berott på att platsannonserna var för lika och inte tillräckligt könskodade. Flera alternativa orsaker redogörs för i diskussionen. / The present quantitative study aimed to examine if gendered wording in a job advertisement has an impact on reader’s self-assessment of being a qualified candidate and the intention to apply for the job. A total of 37 participants, who at the time were working with recruitment and human resources, answered an online survey. The survey contained two job advertisements which each were gendered in a feminine or masculine direction. The advertisements were used to examine the effects of gendered wording. One-Way ANOVA and Pearson Correlations were used for the analysis. The result showed no significant effect of gendered wording in job advertisements and the reader’s self-assessment of being a qualified candidate and their intention to apply for the job. This is contradictive to previous research about gendered wording and job advertisement. The results of this study may be affected by the current study’s formulation of the gendered worded job advertisements. The results indicated that the two gendered worded job advertisements of this study were too similar. It is therefore recommended to enhance the gendered wording in future research. Furthermore it is suggested to examine which words that are considered gendered in the Swedish language.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken betydelse förskolans miljö har för barns konstruktion av genus. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning, som byggde på observationer av den fysiska miljön på sju förskoleavdelningar samt intervjuer med sex pedagoger. Vid observationerna kartlades varje avdelnings könskodade material, planlösning samt materialens tillgänglighet. För att få en bredare bild av varför den fysiska miljön såg ut som den gjorde, intervjuades pedagoger på respektive avdelning. Dessa intervjuer genomfördes på plats i miljön, så kallade platsinteragerande intervjuer, då pedagogen lättare skulle kunna prata om miljön när de befann sig i den. Insamlad data kategoriserades utifrån vilket kön materialet riktade sig till, eller om det kunde anses neutralt. Därefter analyserades materialet utifrån Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet visade att samtliga avdelningar hade mer material riktat till pojkar och att det materialet fick större utrymme på avdelningarna jämfört med materialet riktat till flickor. Vissa förskolor hade även det könskodade materialet i skilda rum. Slutsatsen av undersökningen, i kombination med tidigare forskning, visar att den fysiska miljön på en del avdelningar tydligt avspeglar ett samhälle där mannen är norm och där det manliga värderas högre än det kvinnliga. Detta snarare underbygger än motverkar de traditionella könsrollerna och strider mot vad som framgår i Lpfö98.

Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats. Vi undersökte även om en maskulint könskoda annons kunde innebära ett hinder för kvinnor utifrån relevant teori. 69 stycken jobbannonser analyserades och resultatet visade på både kvinnlig och manlig könskodning. Genom de ord och formuleringar som framgick kunde vi inte konstatera att annonserna inom data och spelbranschen är maskulint könskodad utan snarare att den är det motsatta. Annonserna tenderade alltså att vara feminint kodade. Vissa annonser innehöll både maskulin och feminin könskodning. Vilken effekt som annonser som både var könskodade maskulint och feminint fick på framförallt kvinnor kunde vi inte dra någon slutsats om. Det bör dock påpekas att det finns förbättringområden för de aktuella annonserna och att det finns andra

Syftet med detta arbete var att undersöka hur viktigt det är för spelare att avatarens animationer är anpassade för dess utseende. Undersökningen fokuserar på rörelseskillnader mellan manlig och kvinnlig gångstil som baseras på tidigare forskning runt detta. Forskningen pekar ut flera skillnader mellan hur män och kvinnor går och påpekar att trots att skillnaderna är små, kan personer lätt uppfatta dem. I arbetet animerades tre gångcykler som applicerades på två karaktärer (en kvinnlig och en manlig). Animationerna visualiserade en feminin, en maskulin och en neutral gångcykel. Den neutrala gångcykeln skapades först och användes sedan som bas för de andra. Gångcyklerna skapades utifrån tidigare forskning runt gångskillnader mellan män och kvinnors gångstilar. Även den neutrala gångcykeln baserades på denna forskning med då användes den för att hjälpa till att motverka de rörelser som var könskodande.

I denna studie undersöks om könskodning förekommer i platsannonser inom turistbranschen och i så fall på vilket sätt det förekommer. Här undersöks också hur könsfördelningen ser ut bland de sökande för specifika tjänster inom turistbranschen. Enligt statistik ser turistbranschen ut att vara neutral, att det finns en jämn könsfördelning av anställda inom branschen. Tidigare forskning visar att det finns olika hindra för kvinnor att klättra i karriären inom den egna organisationen och inom yrkeslivet i stort. Ett sätt är att utestänga kvinnor från högre tjänster med argument att kvinnor saknar kompetens eller att de inte klarar av att axla ett stort ansvar. Studiens teoretiska ramverk baseras på teorin om Glastaket av Ann Morrison från 1987. Teorin säger att det, både inom organisationer och på samhällsnivå, finns hinder som håller kvinnor nere från högre positioner, som kan beskrivas som ett glastak.   I studien har 25 platsannonser med rubrik eller yrkestitel innehållande orden Husfru, Manager eller Chef inom hotell-och resebyråbranschen analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet visar att könskodning för platsannonser inom hotell- och resebyråbranschen förekommer. Resultatet visar också att de två kategorierna Manager och Chef verkar uppfattas som mer neutrala medan den könskodade rubriken och yrkestiteln Husfru kan ses som en könskodad yrkesroll. Studien bekräftar vad teorin om Glastaket förklarar, att hinder för kvinnor inte bara finns på de högsta nivåerna inom organisationer eller i samhället i stort. Strukturer som håller kvinnor tillbaka p.g.a. ett ålagt större ansvar för hem och familj, könsbestämda yrkestitlar samt många mindre arbetsuppgifter vilket även på lägre nivåer hindrar kvinnor från att klättra i arbetslivet. Studien tyder på att utjämningen av könsfördelningen inom vissa tjänster inte beror på att arbetsmarknaden anpassats efter kön utan snarare att kvinnor anpassat sig till rådande mansnormer. Denna studie ämnar bidra till bland annat, en ökad förståelse om hur formuleringar av yrkesroller kan dra fördel av att förnyas och neutraliseras för att locka en bredare krets av sökanden.

Sociala modeller är idag dominerande som förklaringsmodell för könsskillnaderna över elevers förstahandsval till gymnasiet. Den slutsats sociala modeller ofta landar i är att berörda gymnasieprogram är otillräckligt jämställda. Detta leder till åtgärder som uppfattas "feminisera" den svenska skolan och gå ut över pojkarnas betyg. När könsskillnaderna istället förklaras genom biologiska modeller försvinner imperativet att ytterligare feminisera. I detta examensarbete undersöks därför om de sociala modellerna verkligen bör ha tolkningsföreträde, genom att undersöka statistik och genom två litteratursökningar. Resultaten visar att biologiska modeller presenterar en trovärdig alternativ tolkning genom en modell som heter dynamiska system. Examensarbetet avslutar med att argumentera för att fynd inom jämställdhetsforskningen bör tolkas både utifrån sociala och biologiska modeller.

IT branschen präglas av stark mansdominans och regeringen står bakom uppsatt mål att antalet kvinnor kraftigt ska öka inom branschen fram till 2020 (Tillväxtanalys 2012). Att fåtal kvinnor väljer utbildningar med IT inriktning (Statistiska centralbyrån 2015) utgör grunden i varför IT branschen är segregerad. Om en ökning av kvinnor inom IT branschen ska vara möjlig innan 2020 behöver branschen attrahera de kvinnor som redan finns på arbetsmarknaden och de som är på väg ut i arbetslivet innan 2020. I vår studie har vi tagit tillvara på hur kvinnliga yrkesverksamma och studenter inom IT upplever platsannonser riktade till IT branschen. Den annons som deltagarna i studien finner vara minst attraktiv är den som de bedömer är mest vanligt förekommande på marknaden. Deltagarnas upplevelser går att se ur ett könsperspektiv där vi finner att maskulint kodade platsannonser minskar attraktionskraften hos våra deltagare. Den platsannons som deltagarna finner mest attraktiv beskrivs som inkluderande för alla grupper i samhället. Med den här vetskapen är det möjligt för arbetsgivare att utforma platsannonser som inte förstärker den redan existerade mansdominansen utan bidrar till ett urval präglat av mångfald.