No description available.

Med en utgångspunkt i genusidentitet som diskursivt konstruerat skapas en önskan att avslöja de konstruerande diskurserna. Utifrån denna önskan följer studiens syfte, att finna sådana diskurser i platsannonser. Studien är en diskursanalys som utförts på platsannonser för mans- respektive kvinnodominerade yrkena. De teoretiska utgångspunkterna har legat i socialkonstruktivistiska teorier om genus, såsom West och Zimmermans begrepp "göra genus" och Butlers performativitetsteori, samt en teoretiskt laddad definition av diskurs-begreppet, hämtat främst från Foucault. Resultaten av studien visar på två övergripande diskurser i platsannonserna; en kundorienterad diskurs och en individorienterad diskurs. Den kundorienterade diskursen var mer vanligt förekommande i platsannonserna för kvinnodominerade yrken och den individorienterade diskursen i platsannonserna för mansdominerade yrken. Studien påvisar vidare hur diskurser i platsannonser såväl förstärker som återskapar dominanta diskurser kring hur genus görs. För att tydliggöra den konstruktion av genusidentiteter som sker används begreppen "splittrat subjekt" och "sammanhållet subjekt", vilka är ett resultat av studien, och beskriver relationen mellan subjektets intentioner och subjektets agerande.

IT branschen präglas av stark mansdominans och regeringen står bakom uppsatt mål att antalet kvinnor kraftigt ska öka inom branschen fram till 2020 (Tillväxtanalys 2012). Att fåtal kvinnor väljer utbildningar med IT inriktning (Statistiska centralbyrån 2015) utgör grunden i varför IT branschen är segregerad. Om en ökning av kvinnor inom IT branschen ska vara möjlig innan 2020 behöver branschen attrahera de kvinnor som redan finns på arbetsmarknaden och de som är på väg ut i arbetslivet innan 2020. I vår studie har vi tagit tillvara på hur kvinnliga yrkesverksamma och studenter inom IT upplever platsannonser riktade till IT branschen. Den annons som deltagarna i studien finner vara minst attraktiv är den som de bedömer är mest vanligt förekommande på marknaden. Deltagarnas upplevelser går att se ur ett könsperspektiv där vi finner att maskulint kodade platsannonser minskar attraktionskraften hos våra deltagare. Den platsannons som deltagarna finner mest attraktiv beskrivs som inkluderande för alla grupper i samhället. Med den här vetskapen är det möjligt för arbetsgivare att utforma platsannonser som inte förstärker den redan existerade mansdominansen utan bidrar till ett urval präglat av mångfald.

<p>Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007. Dessa har vi studerat och analyserat för att skapa en bild av förekomsten av dess kompetenser och kvalifikationer. Samtliga platsannonser har kodats och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet redovisas genom både text och tabeller för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren.</p><p>Studien visar på att kvalifikationer och kompetenser efterfrågas i olika stor grad beroende på vilket yrke som ska tillsättas, samt vilken funktion denna verkar inom. Det visade sig också att platsannonserna i kommunen präglas av ett kvalifikationsperspektiv, där Personlig kunskap, det vill säga erfarenheter, kunskaper och utbildning, är vanligast förekommande.</p><p>Nyckelord: Kvalifikation, kompetens, platsannons, yrkesområde, verksamhetsfunktion,</p><p>rekrytering</p> / <p>There is a constant demand for employees on the labour market. A common method for organizations to find these individuals is to publish advertisements. This is a quantitative study with a qualitative complement. The purpose of this study is to examine the organizational use of the competence- and qualification terms in ads, where competence stands for the individual qualities and qualification stands for what’s needed to perform the job and its tasks. In our study, we have been given the opportunity to examine all of a municipality in Värmland’s ads from the year of 2007. We have studied and analyzed these, to create an image of the occurrence of competences and qualifications in the ads.</p><p>The entire ads have been coded and processed in the statistic program SPSS. The result is accounted for in both text and tables to make it as lucid as possible for the reader. The study shows that qualifications and competences are demanded for in different extent, depending on what sort of profession and department within the municipality the ad is concerning. It was also shown that the ads from the municipality are characterized by a qualification perspective where Personal knowledge, which includes work experience, knowledge and education, was most frequently occurred.</p><p>Keywords: Qualification, competence, ad, profession, department within organization,</p><p>recruitment</p>

Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007. Dessa har vi studerat och analyserat för att skapa en bild av förekomsten av dess kompetenser och kvalifikationer. Samtliga platsannonser har kodats och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet redovisas genom både text och tabeller för att göra det så tydligt som möjligt för läsaren. Studien visar på att kvalifikationer och kompetenser efterfrågas i olika stor grad beroende på vilket yrke som ska tillsättas, samt vilken funktion denna verkar inom. Det visade sig också att platsannonserna i kommunen präglas av ett kvalifikationsperspektiv, där Personlig kunskap, det vill säga erfarenheter, kunskaper och utbildning, är vanligast förekommande. Nyckelord: Kvalifikation, kompetens, platsannons, yrkesområde, verksamhetsfunktion, rekrytering / There is a constant demand for employees on the labour market. A common method for organizations to find these individuals is to publish advertisements. This is a quantitative study with a qualitative complement. The purpose of this study is to examine the organizational use of the competence- and qualification terms in ads, where competence stands for the individual qualities and qualification stands for what’s needed to perform the job and its tasks. In our study, we have been given the opportunity to examine all of a municipality in Värmland’s ads from the year of 2007. We have studied and analyzed these, to create an image of the occurrence of competences and qualifications in the ads. The entire ads have been coded and processed in the statistic program SPSS. The result is accounted for in both text and tables to make it as lucid as possible for the reader. The study shows that qualifications and competences are demanded for in different extent, depending on what sort of profession and department within the municipality the ad is concerning. It was also shown that the ads from the municipality are characterized by a qualification perspective where Personal knowledge, which includes work experience, knowledge and education, was most frequently occurred. Keywords: Qualification, competence, ad, profession, department within organization, recruitment

I platsannonser med kommuner som avsändare finns en kortare kommunbeskrivning. Syftet med den här undersökningen är att se vad som tas upp i dessa kommunbeskrivningar. För att få fram det har textanalys gjorts av sammanlagt 245 platsannonser. Platsannonserna har hämtats från platsbanken på www.arbetsformedlingen.se och ur dagstidningen Dagens Nyheter. Platsannonserna är insamlade under september och oktober 2014. För att få fram en övergripande bild av innehållet i kommunbeskrivningarna har innehållet kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att kommunbeskrivningarna följer ett tydligt mönster. Kommunerna lyfter fram det positiva; värden som framträder är bland annat framtidstro och närhet/trygghet. Att en kommun är liten till storleken lyfts i flera kommunbeskrivningar fram som något positivt, en större kommun kan dock istället lyfta fram just sin storlek med beskrivningar som att kommunen är ”en populär bostadsort”. Framtidstron visar sig både i formuleringar som gäller befolkningsstorleken och näringslivet. Invånarnas möjligheter till resor, fritidssysselsättningar och vistelser i natur är andra teman som är vanligt förekommande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om en stor organisation som Region Västmanlandanvänder sig av en effektiv skriftlig kommunikation i sina rekryteringsannonser som lockar degrupper som söker tjänster inom organisationen. Uppsatsen följer en kvalitativ metod därinnehåll analyseras utifrån teoretiska utgångspunkter samt de svar informanterna bidrar med.Det som har analyserats i annonserna är bland annat språket, dispositionen av innehållet samtannonsens förutsättningar. Resultaten från undersökningen visade att även om annonsernaanvänder ett någorlunda effektivt klarspråk, så återfinns det brister i innehållet samt i dessdisposition. Jag diskuterar dessa resultat i relation till frågeställningarna samt de svar jag fickfrån informanterna. Slutsatsen som kunde dras utifrån resultaten i undersökningen var attannonserna skulle kunna framställas som mer lockande för målgruppen om de brukade meravärdeord och yrkesspecifika ord relaterade till sjuksköterskor. Samtidigt visar denna studie attdet saknas relevant innehåll kopplat till beskrivningen av tjänsten och målgruppens villkor iannonsen.

Inledning Grundskolan har sedan lång tid tillbaka bestått av olika lärarkategorier med en gemensam grundtanke om att komplettera varandra i elevernas kunskapsinhämtning och sociala utveckling. Lika länge har fritidslärarnas arbetsuppgifter under arbetsdagen varit oklara och i många fall av varierande slag. Som ett led i att höja fritidshemmets status fick fritidshemmet 2016 ett eget kapitel i läroplanen och undervisning och elev implementerades som begrepp. Syfte och mål klargjordes i det centrala innehållet och förtydligade uppdraget inte minst för lärare och rektorer, trots detta finns fortfarande frågan kring fritidslärares uppdrag och arbetsuppgifter kvar. Med detta som bakgrund är det av största vikt att undersöka hur rektorer förstår fritidslärares arbetsuppgifter. Rektors likväl fritidslärares uppdrag ses som svårdefinierbara och genom denna studie kommer detta undersökas och leda till ökad förståelse. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer förstår fritidslärares arbetsuppgifter och hur det konstrueras och framställs i platsannonser. Detta görs genom att analysera vilka diskurser som framträder i de kvalitativa intervjuer som ligger till grund för studien. Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap för att samla in data. Foucaults diskursanalys med begreppet makt som perspektiv har använts för att analysera intervjuer och platsannonser. Resultat I analysen belyses diskurser kring tre områden som har gått att utröna och som ligger till grund för hur fritidslärararnas arbetsuppgifter konstrueras i platsannonser och av rektor. Arbetsuppgifter visar att fritidslärarna bör ha ett varierat omfång av göromål under dagen som definieras som undervisning, vad gäller egenskaper efterfrågas flexibilitet och god samarbetsförmåga medan samverkan/samarbete syftar till att medarbetaren bör kunna skapa goda kontakter med såväl vårdnadshavare som elever och kollegor. Studien visar att respondenterna lägger stor vikt vid hur de formulerar sina platsannonser men uppger ändå att det är mycket svårt att få behöriga lärare i fritidshem. Det finns också en allmän uppfattning om att fritidslärarna behöver stöttning av ledning för att arbeta och undervisa efter läroplanen. I vissa fall beror detta på att andelen behöriga lärare är mycket låg och fokus oftast ligger på att skapa trygghet på fritidshemmet. Alla respondenterna är ense om att fritidslärarnas arbetsuppgifter under skoldagen ser olika ut beroende av kompetens och elevernas behov av stöttning. Dock uppger de också att förståelsen för lärare i fritidshems arbete från andra lärarkategoriers sida i vissa fall är mycket låg, där ser respondenterna sig själva spela en viktig roll genom att sammanföra kategorierna med varandra

I denna studie har platsannonser inom yrkesgruppen Human Resources analyserats för att studera hur krav, kontroll och stöd balanseras i platsannonser. Därefter diskuteras detta i förhållande till organisatorisk och social arbetsmiljö. Forskning visar att det råder stora brister inom området arbetsmiljö. Bristerna behöver förebyggas från arbetsgivarens sida då dessa vanligtvis hanteras när arbetsmiljöproblem uppstår. Denna studie har gjorts då viser en möjlighet för arbetsgivaren att arbeta förebyggande genom att tillämpa arbetet med arbetsmiljön redan i platsannonsering. Eftersökta egenskaper och kompetenser visade sig omfatta en stor del av platsannonserna medan resurser påträffades i betydligt mindre grad.Resultatet visar att det ställs högre krav på den arbetssökande än vad arbetsgivaren kan erbjuda utrymme för vilket går emot arbetsmiljöreglerna då krav, kontroll och stöd inte balanseras.

I den här studien undersöks metaforer i 15 platsannonser. Syftet är att undersöka hur metaforer används, om det finns någon koppling mellan källdomän och yrkesområde samt vilken bild metaforerna skapar av den arbetssökande och arbetsgivaren. För att avgöra vad som är metaforiskt i texterna används Metaphor Identification Procedure. För att hitta samband mellan källdomän och yrkesområde och för att kunna säga något om den syn som arbetsgivarna förmedlar tolkas metaforerna utifrån användningen i annonsen och med hjälp av litteratur om metaforer. Med hjälp av Metaphor Identification Procedure kunde 97 metaforer plockas ut ur platsannonserna. 12 varianter av dessa sorterades ut som beskrivningar av den arbetssökande och 3 varianter som beskrivningar av arbetsgivaren. Analysen av metaforerna visar att det inte verkar finnas någon särskild koppling mellan metaforernas källdomäner och yrkesområde, och att metaforerna bland annat förmedlar bilden av en arbetssökande som har en stark känsla för det hen gör och en vilja att utvecklas, samt bilden av en arbetsgivare som försöker undvika att uttrycka krav.