No description available.

Föreliggande studie undersöker konceptuella metaforer om hedersvåld i skönlitterära ungdomsböcker på svenska. Med utgångspunkt i Lakoff och Johnsons Conceptual Metaphor Theory undersöks vilka konceptuella metaforer som används om heder, vad dessa metaforer avslöjar om hur hedersvåld konceptualiseras, samt vilka potentiella värderingar dessa metaforer ger uttryck för. Materialet, bestående av åtta ungdomsböcker, är varierat avseende författarnas kön, ursprung, bokens utgivningsår, etc. I genomförandet används proceduren Metaphor Identification Procedure. Resultatet konstaterar bland annat att heder konceptualiseras som ett ting placerat utanför den egna kroppen, vilket medför allvarliga konsekvenser för personer inom hedersnormer.

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen.

Den har uppsatsen ar en ekokritisk analys av Din stund på jorden med inriktning på att åskådliggöra retoriska grepp. Syftet ar att undersöka hur manniskan förhåller sig till naturen i boken samt ringa in uttryck, bilder och metaforer som skulle kunna inspirera lasaren till ett stallningstagande för miljömedvetenhet och hållbar utveckling. Med narlasning och kvalitativ textanalys som metod tolkas texten och de bilder som målas upp ur ett ekokritiskt perspektiv vars retoriska grepp sedan analyseras och diskuteras. Analysen visar att romanen innehåller ekokritiskt intressanta troper och teman samt att naturen och naturens krafter spelar en vasentlig roll i karaktarernas liv. Relationen mellan manniska, djur och natur återfinns i metaforer och uttryck som leder lasaren i en riktning mot ett ansvarstagande och respektfullt förhållande till naturen.

The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche’s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the “metaphorical transitions” Nietzsche talks about in the essay “Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinne” (“On Truth and Lie in an Extra-MoralSense”). According to the relevant passage in “On Truth and Lie…“ an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image. Nietzsche also states that the word has two fundamental aspects: metaphor and concept. The essay, and in particular the passage on the metaphorical transitions, has often been interpreted either from a skeptical viewpoint, saying that Nietzsche’s enterprise is to reject philosophical realism and the Aristotelian/Kantian correspondence theory of truth. Or it has been interpreted from a dogmatic viewpoint, saying that Nietzsche holds that there is an insurmountable barrier between “consciousness” and “the world” and that human knowledge is therefore doomed only to consist of private and erroneous representations of a world beyond the reach of the intellect. This thesis suggests a third way of looking at the passage, where the metaphorical transitions are taken to be the very possibility of knowledge, since they constitute the human way of being in the world. Thus Nietzsche’s train of thought in “On Truth and Lie...” is interpreted as a general model for looking at how knowledge arises. By force of this interpretation, it is argued that a consequence of Nietzsche’s position is that the epistemological strength of language, taken as the ability to pose the question what something is, lies in its image creating aspect, the metaphor, rather than in its discursive aspect, the concept.

A growing military organisation have the need to expand on all fronts. One of the prominent sections in the military that is expanding is communications. Communications is something that all modern armies need and thus it needs to be presented as an interesting and exciting place to work. Communications is however a complex area of work, demanding knowledge of how the very space around you works. The complexity of communications is often metaphorically referred to as ”Black magic” in the sense that noone actually knows why and what is happening. This study aims to show how the metaphor ”Black magic” in the context of communication can affect future officers view of the abstractness that is communications. This is to emphasize the effects of metaphors in the military and how they can shape the future of the growing military. The results from this study show that the metaphor ”Black magic” mainly affect the cadets in two different ways. ”Black magic” can build a mystery around the subject of communications which in turn can intrigue the cadets to learn more about it. ”Black magic” can also create the perception of not needing to learn more of the subject, as it is often seen as something we cannot control or unnatural, something we would rather avoid. The study shows a small example of how military discourse can affect the organizations future and how important it is for officers to be aware of the words they are using for example during education.

Allt fler kritiska röster höjs idag om kampmetaforer om cancer och deras potentiella skadliga verkan på cancersjuka. Trots detta saknas svensk forskning på ämnet. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka och hur kampmetaforer om cancer används i svensk tidningsprosa, vilken bild de skapar av sjukdomen och den sjuke och om metaforerna är lämpliga att använda. Uppsatsens material utgjordes av 211 kampmetaforer om cancer från 294 tidningsartiklar från januari 2015, insamlade med hjälp av korpusen Mediearkivet. Metaforerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av systemisk-funktionell grammatik, Hellspong & Ledins (1997) begrepp röster och Seminos m.fl. (2015) kategorier för stärkande respektive försvagande kampmetaforer. Analysen visade att många olika kampmetaforer används om cancer. Åtta grupper av kampmetaforer identifierades, nämligen Kamp, Icke-våldsamma aktioner, Egenskaper, Våldsamma aktioner, Stöd, Krig, Rättegång och Övriga. Sex röster låg bakom metaforerna: media, anhöriga, cancersjuka, forskare, vårdpersonal och välgörenheter. Kampmetaforerna skapade en bild av den sjuke som en kämpe och av cancern som den sjukes motståndare, och metaforerna satte den sjuke i en framför allt försvagad situation. Resultaten tyder på att kampmetaforer om cancer kan skapa en skadlig bild av cancersjukdomen. Man bör därför vara försiktig med användningen av kampmetaforer och publika medier har ett särskilt ansvar att vara det.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod. Denhär studien syftar således till att försöka skapa en reflektion kring klyschorna och dessroll inom organisation och ledarskap. För att försöka uppnå det har vi valt att ta med erläsare till den narrativa världen när vi redogör det empiriska materialet. Det här betyderatt vi valt att sammanställa och presentera de fem djupintervjuer vi genomfört i form aven berättelse. På så sätt hoppas vi att vi lyckas fånga ert intresse och så ett frö hos er.Då syftet med studien är att uppmana till eftertanke har vi valt att svara på våraforskningsfrågor under rubriken reflektion. Här får ni följa vår tankar kring de möjligafunktioner som vi upplever att uttrycken, klyschorna, kan tänkas fylla inom organisationoch ledarskap.

This Master’s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries’ newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen’s actors’ analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers. The metaphors were then connected to theories of copyright in the information society in a critical discourse-analysis following Norman Fairclough. The discourses found were: the Market discourse, the Democracy discourse, the Information technology-discourse, the Generation discourse and the Creativity discourse. Frequently used metaphors in our material were those of war and violence. Another finding in our thesis was the fact that in the Swedish material politicians and the industry were described as major villains whereas in New York Times, the industry was the biggest villain. Villains were not primarily constructed in relation to heroes; villains were primarily constructed in relation to losers. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen undersöker hur en religiös föreställningsvärld framställs och vill övertyga i den moderna berättelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berättelse från 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgår från ett narrativt perspektiv där handling, karaktärer och miljö är viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier – vändpunkter – som utgör undervisningen om föreställningsvärlden. Metaforerna kring dessa analyseras utifrån en trestegsmetod som innehåller sortering, generell och kontextuell analys. Metaforerna analyseras också med hjälp av metaforteori om riktningar, jämförelse med objekt, och kulturell prioritering. Resultatet visar en förskjutning i det metaforiska språket som betonar miljön, ”kvinnliga” uttryckssätt, och individualism. Metaforerna kategoriseras i natur och riktning och vill anknyta till det jordnära och till ett positivt växande som har med kärlek och inre mognad att göra. Till skillnad från det äldre metaforspråket är de inte heller så explicit knutna till Bibeln.