Finanspolitiska rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Denna granskning redovisas i en årlig rapport. Finansdepartementets politiska ledning har dock under flera år kritiserat språket i rapporterna; man har ansett att det finns brister i objektiviteten samt att bedömningarna varit för negativa och styrande. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns språkliga belägg för sådan kritik genom att studera hur känslor och värderingar hanteras i Finanspolitiska rådets skrivpraktik och texter och diskutera hur det kan påverka uppfattningen av rådet som objektivt och neutralt respektive subjektivt och osakligt värderande. Undersökningen bygger dels på intervjuer med två av rådets skribenter, dels på en textanalys av rapporternas sammanfattningar från 2012–2017. Sammanfattningarna analyseras först med apprailsalramverkets attitydsystem för att belysa hur värderingar realiseras i texterna. Sedan analyseras vilka semantiska domäner som aktualiseras genom värderingarna. Resultatet av intervjuanalysen visar att skribenterna främst betonar rådets granskarroll. Samtidigt finns en ambition att väcka debatt om finanspolitiken. Regeringen och riksdagen beskrivs som de huvudsakliga mottagarna av texterna, men även en bredare allmänhet och media inkluderas i den tänkta läsargruppen. Den för denna studie viktigaste normen som lyfts fram i intervjuerna är att språket i rådets texter inte ska vara återhållet utan snarare direkt om än inte konfrontativt. Av attitydanalysen framgår att värderande uttryck är vanliga i rådets texter. Framförallt förekommer värderingar angående finanspolitikens kvalitet, men även värderingar realiserade genom direktare känslouttryck vilka kan påverka uppfattningen av texternas tonfall som subjektivt och styrande. Analysen av semantiska domäner visar att värderingarna aktualiserar domäner som associeras med naturvetenskap, vilket kan bidra till att de uppfattas som objektiva. Det finns emellertid även en semantisk domän som positionerar Finanspolitiska rådets som en domare av finanspolitikens värde och kvalitet, vilket kan uppfattas som subjektivt. Rådet använder således en del värderingar som kan uppfattas som subjektiva och styrande. Samtidigt som ett sådant språk lämpar sig för att nå ut i media riskerar en överanvändning att leda till irritation hos de bedömda och därmed ta fokus från själva granskningen.

Allt fler kritiska röster höjs idag om kampmetaforer om cancer och deras potentiella skadliga verkan på cancersjuka. Trots detta saknas svensk forskning på ämnet. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka och hur kampmetaforer om cancer används i svensk tidningsprosa, vilken bild de skapar av sjukdomen och den sjuke och om metaforerna är lämpliga att använda. Uppsatsens material utgjordes av 211 kampmetaforer om cancer från 294 tidningsartiklar från januari 2015, insamlade med hjälp av korpusen Mediearkivet. Metaforerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av systemisk-funktionell grammatik, Hellspong & Ledins (1997) begrepp röster och Seminos m.fl. (2015) kategorier för stärkande respektive försvagande kampmetaforer. Analysen visade att många olika kampmetaforer används om cancer. Åtta grupper av kampmetaforer identifierades, nämligen Kamp, Icke-våldsamma aktioner, Egenskaper, Våldsamma aktioner, Stöd, Krig, Rättegång och Övriga. Sex röster låg bakom metaforerna: media, anhöriga, cancersjuka, forskare, vårdpersonal och välgörenheter. Kampmetaforerna skapade en bild av den sjuke som en kämpe och av cancern som den sjukes motståndare, och metaforerna satte den sjuke i en framför allt försvagad situation. Resultaten tyder på att kampmetaforer om cancer kan skapa en skadlig bild av cancersjukdomen. Man bör därför vara försiktig med användningen av kampmetaforer och publika medier har ett särskilt ansvar att vara det.

Syftet med uppsatsen är att bättre förstå på vilket sätt Paulus använder sig av begrepp från offerkulten som metaforer och hur vi kan anta att dessa uppfattades av människor under Paulus samtid. Genom att tillämpa konceptuell metaforteori på Paulus användning av offerspråk i Rom 12:1 och 15:16 där Paulus talar om etisk livsföring respektive sin egen mission och därefter konceptuell blandteori på texten i Rom 3:25 där Paulus talar om Jesus död, försöker jag visa på den retoriska funktion som Paulus offerspråk har när det kombineras med metaforer från de tre helt andra domäner/områden som Paulus använder sig av i Rom 3:25. Jag försöker förstå vilka känslor och associationer som användningen av dessa meta-forer från fyra olika och på den tiden välkända områden/domäner tillsammans kan ha väckt hos Paulus läsare/åhörare.Min slutsats är att Paulus användning av metaforik från de fyra olika domänerna (offerkult, martyrskap, rättsväsendet, slaveri/fångenskap) kan ha väckt en känsla av frihet och befrielse hos de tidigkristna (hedningar och judar). Paulus användning av offermetaforer i kombination med andra metaforer i Rom 3:25 kan ha förmedlat att Gud genom Jesus död visar att alla som följer Jesus (liv, död och uppståndelse) är fria från dom och synd, fria från krav på laggärningar, jämställda och kan leva ett rättfärdigt liv i gemenskap. Inte för att Gud behöver eller kräver något offer utan som en möjlighet att börja ett nytt rättfärdigt liv i enlighet med Guds vilja. En känsla kan ha väckts om att vara fri från synd, skuld, straff och förtryck. En känsla av frihet som innebar ett nytt sätt för människor att vara mot varandra i gemenskap där alla vill arbeta tillsammans för en bättre värld, en värld som bygger på allas lika värde, ett etiskt förhållningssätt och med Jesus som förebild. Paulus förklarar i Rom 3:25 hur Gud visar sin rättfärdighet, det handlar inte längre om laggärningar utan om Jesu Kristi efterföljelse.

The translation of metaphors has been analyzed and discussed for several decades, but there are not many multilingual studies that examine how metaphors are translated. The present study takes a cognitive approach to metaphor and investigates how translators at the European Commission handle metaphorical expressions and the underlying conceptual metaphors in political discourse. The source text is the English language version of the policy document A European Agenda on Migration, and the Swedish and Spanish language versions of it are included as target texts. The study identifies the conceptual metaphors that conceptualize migration and other topics that are closely related to the European migrant and refugee crisis of 2015 and the translation procedures that are used. A total of six translation procedures were found in the target texts, and the most used procedure in the Spanish target text was to retain both the conceptual metaphor and the metaphorical expression, whereas the most used procedure in the Swedish target text was to replace the metaphorical expression with a completely different one and thereby using a different conceptual metaphor. The parallel analysis of all three language versions also revealed that non-metaphorical expressions in the source text were occasionally replaced with metaphorical expressions in the target texts, which proves that adding a conceptual metaphor is one of many translation procedures. The most frequently used source domains in the source text, i.e. water, enemy and applied force, were transferred to both target texts. Some source domains were eventually lost, but a couple of new ones, such as disease and weight, were added instead.