Uppsatsen har undersökt huruvida Europaparlamentet under sin historia gjort mer än explicit uttryckt i fördragen vid tillsättandet av Europeiska kommissionen. Sex sådana förfaranden har identifierats. En utförligare analys av dessa förfaranden har sedan visat att även om de inte explicit fått stöd, så kan stöd ändå härledas från fördragen i tre av sex fall. I de resterande tre fallen (som saknar fördragsstöd, inte ens härlett sådant) kan det dock inte bevisas med säkerhet att makt utövats. Slutsatsen blir därför att Europaparlamentet aldrig tillskansat sig makt på ett fördragsvidrigt sätt. Vidare har legitimiteten i Europaparlamentets maktutövning vid dessa förfaranden har också undersökts med hjälp av kriterier utarbetade av David Beetham. Denna legitimitetsanalys kom fram till att Europaparlamentets roll vid kommissionstillsättningarna gällande tre förfaranden var helt legitim, och vid tre förfaranden delvis legitimt.

The aim of this thesis is to gain a better understanding of why the European Commission believes that the European Union (EU) should support culture and if a change has occurred over time. This is achieved by combining a qualitative idea analysis and a quantitative content analysis and analyzing proposals from 1998, 2004, 2011 and 2018 that the Commission has presented regarding a framework programme for the cultural sector within the EU. Geir Vestheims theory that all cultural policy is instrumental was used as a theoretical framework since it consists of ideal types that can explain why states support culture: because of its qualitative, economic, social or democratic instrumental values. The results of the study show that qualitative, economic, social and democratic arguments could be found in all four proposals and particularly that the proposal from 2018 contained several diverse arguments. A change over time was discovered however, since the most prominent arguments in the proposals from 1998 and 2004 revolved around the fact that culture was to be supported because of its impact on social development. The proposals from 2011 and 2018 were instead comprised of a large amount of arguments pertaining to the economic benefits of supporting culture.

<p>EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa.</p><p>Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland.</p><p>Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.</p>

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa. Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland. Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.

Klarspråk handlar om att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Syftet med denna studie har varit att undersöka klarspråksarbetet i EU-texter riktade till allmänheten med utgångspunkt i huruvida de interna direktiven rekommenderar klarspråk och om de faktiska översättningarna skrivs på klarspråk. För att uppnå detta genomfördes en analys på direktiven i jämförelse med de svenska klarspråksriktlinjerna utgivna av Språkrådet. Därefter analyserade jag två EUtexter med allmänheten som mottagare utifrån de aspekter som tas upp i klarspråksrekommendationerna. Som lyfts i metodavsnittet finns det flera svårigheter vid klarspråksundersökningar såsom en avsaknad av tydliga definitioner av så kallade byråkratiska och ålderdomliga ord och uttryck. Resultatet visar vidare att de interna direktiven rekommenderar klarspråk men att översättningarna i varierande grad följer dessa rekommendationer. Med andra ord har det klarspråksarbete som utförs av Europeiska kommissionen ännu inte slagit genom på bred front i praktiken.

During the accession period EU has the opportunity to influence a future member state in various political areas. Is gender equality politics one of them? The purpose of this thesis is to explore EUs role in promoting gender equality in Croatia, the latest member who entered 1 July 2013. The theoretical framework consist of two theories, new institutionalism and radical feminism. New institutionalism helps us analyse the tools EU has in order to influence an accession country by dividing them into two themes. Institutions and interest. The theory of radical feminism makes the analyse deeper by deciding the quality of EUs impact on gender equality. The result shows that EU has done a sufficient work making sure Croatia implemented gender equality laws but the laws does not cover all political areas why the overall quality of EUs influence over a member state can be questioned.

The European Commission has presented a new seed directive that better matches the EU's sustainability goals, The Green Deal. However, the EU's common agricultural policy is based on an idea which means that it is mainly large-scale agriculture that benefits from the technological development that the proposal entails. In the periphery there are small-scale farmers whose opinions are rarely considered. The purpose of the study is to investigate the effects that a change in the EU's current seed directive could potentially have on the farmer's ecological health and, in connection with this, the future of smallholder farmers. Finally, the study shows that the EU's proposal for a new seed directive can be understood in accordance with Dryzek's description of the two currently dominant environmental discourses, "sustainability" and "ecological modernization", which are also linked to both small farmers' economic and ecological future. • How does the new Seeds Directive want to increase the EU's agricultural sustainability? What are its concrete proposals? • What ecological effects can come from the new seed directive? • What effects will the different alternatives in the bill have on large and small farmers, respectively? • Which of Dryzek's discourses “ecological modernization” and “sustainability” is most in line with the various alternatives, and what are the implications for the long-term sustainability of agriculture?The study was carried out through a content analysis on the European Commission's proposal and on the report of the consulting firm Inner City Fund (ICF) on which the Commission based its decision. Subsequently, a problematizing dimension, a type of discourse analysis, was applied to examine which discourse is most dominant in the EU proposal and what this dominance means for both the farmer's ecological health and the small farmer's interests and needs.The results indicate that the proposal will to a large extent benefit large-scale agriculture and that there are few interests in meeting the needs of small farmers. The results also indicate that ecological modernization is the most dominant discourse in the proposal, which opens the proposal to the criticism that has also been delivered against ecological modernization as a sustainability discourse. / Europeiska kommissionen har presenterat ett nytt frödirektiv som bättre matchar EU:s hållbarhetsmål, The Green Deal. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bygger dock på en idé som gör att det främst är storskaliga jordbruk som gynnas av den tekniska utveckling som förslaget innebär. I periferin finns småskaliga jordbrukare vars åsikter sällan beaktas. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter en förändring av EU:s nuvarande frödirektiv potentiellt kan ha på jordbrukarens ekologiska hälsa och, i samband med detta, framtiden för småjordbrukare. Studien visar till slut att EU:s förslag till nytt frödirektiv kan förstås i enlighet med Dryzeks beskrivning av de två just nu dominanta miljödiskurserna, ”hållbarhet” och ”ekologisk modernisering”, vilka också både sammankopplas till småjordbrukares ekonomiska och ekologiska framtid.  · Hur vill det nya frödirektivet öka EU:s jordbrukshållbarhet? Vilka är dess konkreta förslag?· Vilka ekologiska effekter kan komma av det nya frödirektivet? · Vilka effekter kommer de olika alternativen i lagförslaget ge för stora respektive småjordbrukare? · Vilken av Dryzeks diskurser ”ekologisk modernisering” och ”hållbarhet” stämmer bäst överens med de olika alternativen, och vad har detta för konsekvenser för jordbrukets långsiktiga hållbarhet?  Undersökningen gjordes genom en innehållsanalys på Europeiska kommissionens förslag samt på den rapport av konsultföretaget Inner City Fund (ICF) som kommissionen grundade sitt beslut på. Därefter applicerades en problematiserande dimension, en typ av diskursanalys, för att undersöka vilken diskurs som är mest dominant i EU:s förslag och vad denna dominans innebär både för jordbrukarens ekologiska hälsa samt småjordbrukarens intressen och behov.   Resultatet tyder på att förslaget i stor utsträckning kommer gynna storskaliga jordbruk och att det finns få intressen för att möta småjordbrukares behov. Resultatet tyder även på att ekologisk modernisering är den mest dominanta diskursen i förslaget, vilket öppnar förslaget för den kritik som också levererats mot ekologisk modernisering som hållbarhetsdiskurs.

The translation of metaphors has been analyzed and discussed for several decades, but there are not many multilingual studies that examine how metaphors are translated. The present study takes a cognitive approach to metaphor and investigates how translators at the European Commission handle metaphorical expressions and the underlying conceptual metaphors in political discourse. The source text is the English language version of the policy document A European Agenda on Migration, and the Swedish and Spanish language versions of it are included as target texts. The study identifies the conceptual metaphors that conceptualize migration and other topics that are closely related to the European migrant and refugee crisis of 2015 and the translation procedures that are used. A total of six translation procedures were found in the target texts, and the most used procedure in the Spanish target text was to retain both the conceptual metaphor and the metaphorical expression, whereas the most used procedure in the Swedish target text was to replace the metaphorical expression with a completely different one and thereby using a different conceptual metaphor. The parallel analysis of all three language versions also revealed that non-metaphorical expressions in the source text were occasionally replaced with metaphorical expressions in the target texts, which proves that adding a conceptual metaphor is one of many translation procedures. The most frequently used source domains in the source text, i.e. water, enemy and applied force, were transferred to both target texts. Some source domains were eventually lost, but a couple of new ones, such as disease and weight, were added instead.

Integration är ett omtalat fenomen över hela Europa i och med den ökande globaliseringen som bidrar till att människor av flera olika skäl rör sig över landsgränser i större utsträckning än någonsin. Ett gemensamt krafttag krävs för att invandrare ska integreras och inkluderas fullt ut i sina värdsamhällen, vilket gynnar både invandraren i fråga och samhället i stort. I föreliggande studie analyseras Europeiska kommissionens handlingsplaner för integration med avsikt att skapa en djupare förståelse för vad kommissionen ser som de främsta verktygen för att uppnå framgångsrik integration för invandrare. EU-kommissionen har publicerat två handlingsplaner, en från 2016, strax efter flyktingkrisen, och sedan ett uppföljande plan år 2020. Syftet med studien är att identifiera vilka verktyg för integration som bör prioriteras enligt EU-kommissionen, hur detta förändrats över tid samt hur det skiljer sig alternativt överensstämmer med Diaz integrationsmodell som utgör studiens teoretiska ramverk. Diaz integrationsmodell förklarar integrationsprocessen utifrån sju dimensioner som appliceras på texterna i enlighet med textanalys med inriktning på kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att kommissionen företrädesvis prioriterar åtgärder kopplade till den ekonomiska dimensionen vilket syftar till arbetsmarknadsåtgärder och ekonomisk självständighet. Europeiska kommissionen har i den senare handlingsplanen ett betydligt större fokus på att själva utföra åtgärder inom kommunikativ integration vilket innebär språkkunskap och tillgång till information. Utifrån detta dras slutsatsen att handlingsplanerna förändras i takt med att behovsbilden ändrats några år efter flyktingkrisen då många invandrare anlände till Europa. Vidare tycks kommissionen prioritera sådana åtgärder som gynnar samhället i stort, främst kopplade till ekonomisk välgång, medan exempelvis politisk integration är lågprioriterat trots handlingsplanernas tydliga koppling till politiska aktörer. / Integration is a well-known phenomenon all over Europe as a result of the increasing globalization that contributes to people moving across boarders more than ever. A joint effort is necessary for immigrants to integrate into their host societies which benefits not only the immigrant but the society overall. This thesis analyses the European Commission’s Action Plan on Integration in order to create a profound understanding of the main tools for integration of immigrants according to the Commission. The Commission has published two action plans, one from 2016, shortly after the refugee crisis, and one from 2020. The aim of the thesis is to identify which tools for integration are prioritized, how this changes over time and how it relates to Diaz integration model which is the theory that is used in the thesis. Diaz integration model explains the integration process in seven dimensions. The dimensions are used as a tool to interpret the texts in accordance with a qualitative content analysis. The results suggest that the Commission mainly prioritizes efforts related to the economic dimension, meaning workforce measures and economic self-sufficiency. The European Commission increases their focus on communicative integration in the latter action plan and intends to implement more measures to ensure improved language skills and better access to information. This leads to the conclusion that the action plans changes as the needs and requirements for integration tools changes a few years after the refugee crisis when many immigrants arrived to Europe. The commission seems to prioritize measures that favor the entire society, mainly referring to economic welfare, while for example political integration is low priority despite the  plans association with political actors.

Circular and digital transformations are key focal points in the European Commission's regulations and directives, as evidenced by the proposed Ecodesign for Sustainable Products Regulation. This regulation aims to reduce the environmental impact of products throughout their life cycles. To facilitate this objective, the implementation of digital product passports has been put forward as a means to seamlessly exchange product information. However, the ambiguity and absence of an implementation timeline in the ESPR framework hinder producers' preparedness for the expected information requirements in a digital product passport. Consequently, the extent of producers' compliance with the implementation schedule, along with the associated actions, challenges, and opportunities, remains uncertain. This study conducted two sequential qualitative phases to address these issues. The initial phase examined the anticipated information requirements and implementation timeline, while the subsequent phase assessed producers' current information collection practices.The findings reveal that producers effectively collect the majority of the 29 anticipated information elements mandated by a digital product passport, categorized as traceability, product-related, environmental, and circular information. However, producers’ information collection practices are not aligned with the implementation timeline due to limited prior knowledge of forthcoming regulations. Producers are taking measures such as collaboration, enhanced transparency, and effective management of end-of-life products and facilities to comply with the requirements. Challenges include balancing transparency with safeguarding sensitive information, information gathering across the supply chain, and managing the inclusion of essential information. On the other hand, opportunities arise in improved decision-making, innovation, extended product lifespan, and continuous learning. This research contributes to understanding the anticipated information requirements of digital product passports and provides valuable guidance for producers' data collection efforts. / Cirkulär och digital transformation är centrala fokuspunkter i Europeiska Kommissionens- förordningar och direktiv, vilket tydligt framgår i förslaget Ecodesign för hållbara produkter. Syftet med denna förordning är att minska produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel. För att underlätta detta föreslås implementering av digitala produktpass för sömlöst utbyte av produktinformation. Men otydlighet i ESPR förslaget och avsaknad av en tidsplan för implementering hindrar producenternas förberedelse inför de förväntade informationskraven i ett digitalt produktpass. Följaktligen är det oklart i vilken utsträckning som producenter följer tidsplanen och vilka åtgärder, utmaningar och möjligheter som är förknippade med detta. I denna studie så genomfördes två sekventiella kvalitativa faser för att ta itu med dessa problem. Den första fasen undersökte de förväntade informationskraven och tidsplanen för implementering, medan den andra fasen bedömde producenternas nuvarande praxis för informationsinsamling. Resultaten visar att producenterna effektivt samlar in majoriteten av de 29 informationselement som förväntas krävas i ett digitalt produktpass, kategoriserade som spårbarhet, produktrelaterad information, miljöinformation och cirkulär information. Dock är producenters praxis för informationsinsamling inte anpassad till tidsplanen på grund av begränsade förkunskaper. Producenterna vidtar åtgärder såsom samarbete, ökad transparens samt effektiv hantering av uttjänta produkter och anläggningar för att uppfylla kraven. Utmaningar inkluderar att balansera transparens med företagskritisk information, insamling av information genom hela leverantörskedjan samt att hantera inkludering av nödvändig information. Även möjligheter uppstår, såsom förbättrade beslutsprocesser, innovation, utökad produktlivslängd och kontinuerligt lärande. Detta examensarbete bidrar till förståelsen av förväntade informationskrav för digitala produktpass och ger värdefull vägledning för producenters informationsinsamling.