2022 lade Europakommissionen fram ett förslag om att all kommunikation, offentlig somprivat, borde vara obligatoriskt övervakat. Detta förslag kom fram genom att det ansågskunna hjälpa fler barn från sexuellt utnyttjande. Kommissionen föreslog att all digitalkommunikation borde bli dekrypterad (avkodad). Om kommunikationen visar någon form avmisstänkt aktivitet hamnar det i en databas kallad ”Europol”, där det kommer bli lagrat,analyserat, spårat och rapporterat.Meningen med den här uppsatsen är att analysera EU-kommissionens förslagsdokument föratt se vilken typ av kommunikation och vilken diskurs som används för att etablera makt.Efter det har vi genomfört analys av förslagets likheter mellan Shoshana Zuboffs teori omövervakning och George Orwells dystopiska roman 1984. Teorin och metoden som används idenna studie är kritisk diskursanalys och övervakningsteorier.I vår uppsats fann vi ut att EU-kommissionen använder sig av diskursen kring barns säkerhetför att få människor ombord på att barnens säkerhet är viktigare än alla andra mänskligarättigheter. Slutsatser från den här studien inkluderar också att det finns likheter på så sätt attövervakning kan kontrollera vårt beteende om den här lagen kommer i kraft, precis som iZuboffs teori och Orwells dystopiska framtidsroman. / 2022, the European Commission put forward a proposal that all communication, public andprivate, should be under mandatory surveillance. This proposal came to be because theybelieve this could help keep more children safe from sexual abuse. The commission proposedthat all digital communication be decrypted (decoded). If the communication shows any formof suspicion it will then be sent to a database called ”Europol”. There it will be stored,analysed, tracked and reported.The purpose of this study is to analyse the EU- Commission's proposal document toinvestigate what type of communication and discourse is used to establish power. After that,we also performed an analysis on the proposals' similarities to Shoshana Zuboff’s theoryabout surveillance capitalism and George Orwell's dystopian book 1984. The theory andmethod used in this study is critical discourse analysis and surveillance theories.In our essay we found that the EU-commissions uses the discourse surrounding children'ssafety to get people onboard the idea that children's safety is more important than all otherhuman rights. Conclusions from this study also include that there are similarities in the waysurveillance could control our behaviour if this law comes to pass, as it does in Zuboff’stheory and Orwell's dystopian future fiction.

The New Medical Device Regulations (MDR) will become affective on 26 May, 2021. The new regulation entails higher requirements for companies that develop medical devices, but also for all parties involved in the medical device industry. The strengthened requirements mean that it will be more difficult to meet all the criteria for placing medical devices on the market. This thesis has been carried out on behalf of the Swedish Institute for Standards (SIS) and examines companies' transition to MDR and how companies can get support from SIS, but also by other organizations and authorities. A qualitative literature study and document study has been carried out to ponder interview questions, which have then been answered by companies, authorities and organizations who are in one way or another affected by the transition to MDR. Part of the work was also to find out how the companies, depending on size, differ from each other to comply with the new regulation. The results showed that the transition to MDR differs significantly between all the interviewed parties, but that everyone agrees that standardization is important. / Den nya förordningen om medicintekniska produkter (MDR) kommer att träda i kraft den 26 maj, 2021. Den nya förordningen innebär högre krav på företag som utvecklar medicintekniska produkter, men även på alla inblandade parter i den medicintekniska industrin. De stärkta kraven innebär att det kommer vara svårare att uppfylla alla kriterier för att kunna placera medicintekniska produkter på marknaden. Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Svenska Institutet för Standarder (SIS) och undersöker företagens övergång till MDR och hur företag kan få stöd, bland annat av SIS, men också av andra organisationer och myndigheter. Det har genomförts en kvalitativ litteraturstudie och dokumentstudie för att formulera intervjufrågor som sedan har besvarats av företag, myndigheter och organisationer som på ett eller annat sätt blir påverkade vid övergången till MDR. En del av arbetet var även att ta reda på hur företagen, beroende på storlek, skiljer sig mellan varandra vad gälleratt uppfylla det nya regelverket. Resultatet visade att övergången till MDR skiljer sig markant mellan alla de intervjuade parterna, men att alla är eniga om att standardisering är viktigt.

I den här avhandlingen studeras Europeiska kommissionens kommunikativa praktiker i ljuset av de pressmeddelanden som dagligen distribueras till världens största presskår i Bryssel, men också via internet till andra journalister och allmänheten. Övergripande syften med avhandlingen är att beskriva textproduktionen i denna en av världens största textproducenter och att lyfta fram den, hittills förvånansvärt osynliga, språkliga dimensionen av kommissionens kommunikation. Avhandlingen tar avstamp i ett dialogiskt perspektiv på kommunikation, där kommunikation förstås som en dynamisk process i vilken människor (sam)agerar i ett givet sammanhang. Avgörande blir således att se pressmeddelandena som en del av den produktions- och distributionskontext de ingår i, både på lokal nivå och på en mer övergripande institutionell nivå. Empiriskt bygger avhandlingen på fältstudier vid Europeiska kommissionen och textanalyser av pressmeddelanden från kommissionen och från franska och svenska departement. Pressmeddelandena studeras både som process och produkt: formuleringsprocesser å ena sidan och textmönster och tempusbruk å den andra. Som ett exempel detaljstuderas produktionen av två pressmeddelanden mot bakgrund av skribenternas förklaringar och motiveringar till sina ändringar. Med sin unika inblick i hur ett pressmeddelande blir till steg för steg och av olika aktörer utgör denna del ett viktigt bidrag till forskningen om pressmeddelanden, som först på senare år blivit mer processinriktad. De olika delstudierna ger alla vid handen att kommissionen, enkelt uttryckt, måste arbeta mer för att underbygga sin argumentation och för att göra sina initiativ mer begripliga, legitima och motiverade. Detta kan i stor utsträckning tillskrivas den mer komplicerade kommunikationssituationen som gäller för kommissionen i förhållande till de nationella departement som är jämförelsematerial i studien. / The thesis investigates the European Commission’s communicative practices in the light of the press releases that are distributed daily to the world’s largest press corps in Brussels and on the Internet to other journalists and the general public. The overall aim of the thesis is to describe the text production of one of the largest text producers in the world and to highlight the linguistic dimensions of the Commission’s communicative practices, which until now have received little scholarly attention. The study adopts a dialogical perspective on communication, where communication is understood as a dynamic process in which people interact in a given context. This means that the press releases are seen as parts of the production and distribution context in which they are embedded, both on a local level and on a more general institutional level. The empirical data on which the study is based comprise field studies at the European Commission and text analyses of press releases issued by the Commission and French and Swedish ministries. The press releases are analysed on different linguistic levels, text pattern and the use of tense, on the one hand, and composition processes on the other. As an example, the production of two press releases is studied in detail, in view of the authors’ comments to and motivations for changes to the texts. With its unique insight into how a press release is drafted step by step and by the different parties involved this part of the thesis is an important contribution to research on press releases, which only recently has become more oriented towards the production process. The results of the analyses highlight the fact that the Commission, to a greater extent than the national ministries, must substantiate its argumentation and make its initiatives more comprehensible, legitimate, and motivated. This finding may be ascribed to the more complex communication situation of the Commission, compared to the national ministries, which served as material for comparison in the study.