Diss. Umeå : Univ., 2003.

No description available.

No description available.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten.Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Uppsatsen har undersökt huruvida Europaparlamentet under sin historia gjort mer än explicit uttryckt i fördragen vid tillsättandet av Europeiska kommissionen. Sex sådana förfaranden har identifierats. En utförligare analys av dessa förfaranden har sedan visat att även om de inte explicit fått stöd, så kan stöd ändå härledas från fördragen i tre av sex fall. I de resterande tre fallen (som saknar fördragsstöd, inte ens härlett sådant) kan det dock inte bevisas med säkerhet att makt utövats. Slutsatsen blir därför att Europaparlamentet aldrig tillskansat sig makt på ett fördragsvidrigt sätt. Vidare har legitimiteten i Europaparlamentets maktutövning vid dessa förfaranden har också undersökts med hjälp av kriterier utarbetade av David Beetham. Denna legitimitetsanalys kom fram till att Europaparlamentets roll vid kommissionstillsättningarna gällande tre förfaranden var helt legitim, och vid tre förfaranden delvis legitimt.

Ce mémoire présente les manières que les membres français et suédois du Parlement européen emploient pour exprimer la politesse et l’impolitesse aux débats en séance plénière. L’étude est une étude comparée qui vise à examiner s’il y a des façons diffé- rentes de formuler la politesse et l’impolitesse et, présumé que ces différences existent, si elles sont liées à la nationalité du locuteur. Le corpus C-ParlEur a été utilisé pour fournir les données qui ont été analysées quantitativement ainsi que qualitativement. Les résultats indiquent que les députés se servent de plusieurs manières pour exprimer la politesse aussi bien que l’impolitesse. La politesse exprimée peut être divisée hiérarchiquement, car certaines façons de révéler la politesse sont plus explicites que d’autres. En ce qui concerne la comparaison entre les Suédois et les Français, les membres français expriment la politesse et l’impolitesse ayant un style plus varié que les membres suédois. En plus, les membres français se servent non seulement l’impolitesse plus souvent que les membres suédois, mais ils expriment également la politesse, dite exceptionnelle, plus fréquemment.

This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament. The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections. The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws. The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections.

<p>This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament.</p><p>The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections.</p><p>The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws.</p><p>The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections.</p>

Abstract The aim of this article is to examine how members of the European Parliament (MEPs) framed the debate on the introduction of transnational lists for the elections to the European Parliament. Transnational lists would allow candidates on a list to be elected from the Union as a single constituency, unlike today, where the member states are divided into separate constituencies. Previous research has mainly focused on an older, similar piece of legislation, introduced by former liberal MEP Andrew Duff, or performed minor empirical tests on how citizens would react to transnational lists being implemented. Hence, I aim to fill a gap in the existing literature and provide a deeper understanding of the subject, as well as how political actors position themselves against each other while debating this. I watched three separate debates in the European Parliament on the subject and transcribed every speech from the debates and created a coding schedule (available on request at john.hultengard (at) Hotmail.com), where I could code each speech as being pro, against or not taking a stance on the issue. By using a frame analysis and a qualitative text analysis as methods, I was able to find an overarching pattern, where I discovered that the EPP, ECR, ENF and non-partisan MEPs joined forces against the Greens, ALDE and S&amp;D, where the first coalition eventually came to win the vote on the issue. The pro-block tended to argue that there is a lack of a public sphere in the EU, and that the transnational lists would be a solution to this issue. The opponents of the idea claimed that transnational lists would weaken the link between citizens and elected MEPs, and hence the solution was to not introduce transnational lists. The two main political groups, EPP and S&amp;D, experienced major internal divisions on the issue. Further research on this subject is necessary to give a clearer picture of the debate. Key words: Transnational lists, European Parliament, party groups, AFCO, democratic deficit, frame analysis.