This essay is about the political participation in three communities in Värmland between the years of 1919-1950. The research is done in Karlstad, Östra Fågelvik and Nyed. The purpose of the essay is to find out if there were an existing correlation between were people lived and communal political participation. The first question in this essay is whether there were any differences between women in an urban environment, Karlstad, and women in the countryside. The second question is about the difference between political participation women and men. As a help to understand the result the essay use Yvonne Hirdmans theory about gender contracts and four different factors for political participation. The factors are Social bases, mobilizing, the meaning of the votes and martial status. The source material used in the essay is voting journals and SCB:s election statistics over communal elections in Karlstad. The essay is a quantified case study whit complementary parts of stratifying. The study end ups in a quantitative accounting method whit diagrams for voting, actual political participation and political participation in percent.The result show that women from the countryside had a higher participant when it came to voting. The men voted in a higher rate than women did in all the societies researched. The result both retract and confirm earlier research. / Denna uppsats handlar om valdeltagandet i tre värmländska kommuner mellan åren 1919–1950. Undersökningen är gjord i staden Karlstad samt landskommunerna Östra fågelvik och Nyed. Uppsatsens syfte är att undersöka om det existerade en korrelation mellan geografisk boende situation och kommunalt valdeltagande. Frågeställningen i uppsatsen undersöker om det fanns någon skillnad i valdeltagande mellan kvinnor i urban miljö, Karlstad, och kvinnor på landsbygden, Östra fågelvik och Nyed. Den andra frågeställningen inriktar sig mot differensen mellan manligt och kvinnligt valdeltagande. För att förstå resultatet av undersökningen använder uppsatsen Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt samt fyra fristående faktorer för valdeltagande. Faktorerna är sociala baser, mobilisering, röstens betydelse samt civilstånd. Källmaterialet som används i uppsatsen är röstlängder från de kommunala valen i Östra fågelvik och Nyed samt SCB:s valstatistik över kommunala val i Karlstad.       Uppsatsen är en kvantifierad fallstudie med kompletterande moment av stratifiering. Studien landar i en kvantitativ redovisningsmetod med diagram för röstberättigande, faktiskt valdeltagande och valdeltagande i procent. Resultatet av undersökningen visar att kvinnorna från Östra fågelvik och Nyed i de flesta fall röstade i större utsträckning än vad kvinnorna från Karlstad gjorde. Männen röstade i större utsträckning än kvinnorna i alla de undersökta samhällena. Resultatet av undersökningen både dementerar och bekräftar tidigare forskning.

No description available.

No description available.

My thesis examines the effects of the last two decades' increased support for populist, radical right-wing party “the Sweden Democrats”. Previous literature mostly focuses on how the party came to claim large chunks of the electorate and there seems to be a lack of research that investigates the consequences of this development. This thesis therefor strives to investigate theeffects of the Sweden Democrats by looking at voter turnout. The study observes the 290municipalities of Sweden through the general election years of 2006, 2010 and 2014. By using panel data, I manage to isolate for both known and unknown variables and can through thischoice of method get close to providing a causal relationship, revealing that an increase insupport for the Sweden Democrats yields a rise in voter turnout. The result raises questions about how radical right populism relates to democracy.

<p>I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta.</p><p> </p><p>Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation. För att få en djupare förståelse för detta fenomen så har åtta stycken förstagångsväljare som planerat att rösta i riksdagsvalet 2010 intervjuats. Genom dessa intervjuer har framträdande teman urskiljts vilka har använts för att försöka kartlägga mönster som respondenterna har gemensamt.</p><p> </p><p>De teman som har varit betydande för frågeställningen är, <em>intresse för politik, egen möjlighet att påverka, förtroende för politiker, media, familjens inverkan, vänner och bekantas inverkan. </em>Dessa framträdande teman har sedan analyserats för att öka förståelsen för varför förstagångsväljare väljer att rösta.</p>

<p>I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner. Resultaten ger dock inget entydigt orsakssamband i de olika skattningar som görs.</p>

I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta.   Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation. För att få en djupare förståelse för detta fenomen så har åtta stycken förstagångsväljare som planerat att rösta i riksdagsvalet 2010 intervjuats. Genom dessa intervjuer har framträdande teman urskiljts vilka har använts för att försöka kartlägga mönster som respondenterna har gemensamt.   De teman som har varit betydande för frågeställningen är, intresse för politik, egen möjlighet att påverka, förtroende för politiker, media, familjens inverkan, vänner och bekantas inverkan. Dessa framträdande teman har sedan analyserats för att öka förståelsen för varför förstagångsväljare väljer att rösta.

I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner. Resultaten ger dock inget entydigt orsakssamband i de olika skattningar som görs.

No description available.

Finland is like Sweden, Denmark, and Norway a stable democracy. Political rights are well developed and according from reports made by Freedom house, all the Nordic countries are classified as free. Therefore, they have perfect conditions to reach a high turnout. The Nordic states are very like each other, there are no big differences between the Nordic political systems. All the Nordic states are using a proportional election system and each country only has one chamber. Despite our similarities, the voting turnout in Finland is significantly lower than in the other Nordic states. For the last elections, Sweden and Denmark have never had a turnout below 80 percent in their parliament elections and Norway has not been under the level of 75 percent. Finland on the other hand has been struggling with their political turnout for a long time.  I chose to do a case study and my case is Finland and their low turnout in parliament elections. My theory was developed by Sören Holmberg and Henrik Oscarsson and this theory can explain why some states have a low turnout and why some states has a high turnout.  In the case of Finland, they have a low turnout for number of reasons. Their institutional design, contextual factors like political options and individual factors like unemployment.