Finland is like Sweden, Denmark, and Norway a stable democracy. Political rights are well developed and according from reports made by Freedom house, all the Nordic countries are classified as free. Therefore, they have perfect conditions to reach a high turnout. The Nordic states are very like each other, there are no big differences between the Nordic political systems. All the Nordic states are using a proportional election system and each country only has one chamber. Despite our similarities, the voting turnout in Finland is significantly lower than in the other Nordic states. For the last elections, Sweden and Denmark have never had a turnout below 80 percent in their parliament elections and Norway has not been under the level of 75 percent. Finland on the other hand has been struggling with their political turnout for a long time.  I chose to do a case study and my case is Finland and their low turnout in parliament elections. My theory was developed by Sören Holmberg and Henrik Oscarsson and this theory can explain why some states have a low turnout and why some states has a high turnout.  In the case of Finland, they have a low turnout for number of reasons. Their institutional design, contextual factors like political options and individual factors like unemployment.

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning. Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva. / Is it possible to see opinions and values in architecture? Starting from political viewpoints, I’ve taken up the ‘election cottage’ and its layout. Election cottages today are often all rather alike, regardless of the party using them. To be able to see the various parties’ values and viewpoints in the layout of the place where they meet the voters is something that benefits both the voters and the parties themselves.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta. Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital & förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna. Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.