Syfte: Vår uppsats syftar till att förstå och beskriva hur tidsbegränsat anställda kan uppleva sin anställningsform. Vi vill även förstå vilka konsekvenser deras upplevelse kan innebära   Metodik och teoretisk referensram: En kvalitativ enfallsstudie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via semi-strukturerade intervjuer med tidbegränsat anställda på en livsmedelsbutik. Vår teoretiska referensram innefattar flexibilitet, människans livscykel. anställningens syfte, gemenskap, anställningsotrygghet samt prekariatet.   Slutsats: Studien visar att tidsbegränsade anställningar är komplexa anställningsformer som kan upplevas både positiva och negativa beroende på kontextuella förutsättningar. Upplevelsen av anställningsformen i vårt fall påverkades av följande kontextuella förutsättningar; livsfasen respondenterna befinner sig i, upplevelsen av jämlika arbetsförutsättningar, upplevelsen av en god gemenskap samt att respondenterna befinner sig i början av sin arbetskarriär.   Utifrån de kontextuella förutsättningarna visade sig respondenternas upplevelse främst innebära positiva konsekvenser för individ, organisation och samhälle. Vi fann dock en risk för att anställningsformen ur ett långsiktigt perspektiv kan innebära mer negativa konsekvenser, samt bidra till framväxten av en missgynnad samhällsklass.

Finland is like Sweden, Denmark, and Norway a stable democracy. Political rights are well developed and according from reports made by Freedom house, all the Nordic countries are classified as free. Therefore, they have perfect conditions to reach a high turnout. The Nordic states are very like each other, there are no big differences between the Nordic political systems. All the Nordic states are using a proportional election system and each country only has one chamber. Despite our similarities, the voting turnout in Finland is significantly lower than in the other Nordic states. For the last elections, Sweden and Denmark have never had a turnout below 80 percent in their parliament elections and Norway has not been under the level of 75 percent. Finland on the other hand has been struggling with their political turnout for a long time.  I chose to do a case study and my case is Finland and their low turnout in parliament elections. My theory was developed by Sören Holmberg and Henrik Oscarsson and this theory can explain why some states have a low turnout and why some states has a high turnout.  In the case of Finland, they have a low turnout for number of reasons. Their institutional design, contextual factors like political options and individual factors like unemployment.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ”klickar” inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa. I andra året på gymnasiet finns det ett samband mellan kompisars rökning och narkotikaanvändande å ena sidan och ungdomars psykosomatiska hälsa å andra sidan, men ingen motsvarande effekt av kompisars alkoholkonsumtion. Detta kan bero på att det har blivit betydligt vanligare att dricka alkohol i gymnasiet och ungdomarna påverkas då mer av sin egen alkoholkonsumtion jämfört med kompisarnas och klasskamraternas. I gymnasiet finns det även signifikanta effekter av andelen i klassen som röker och använder narkotika på ungdomars psykosomatiska hälsa. Att denna koppling återfinns bland gymnasieelever, men inte niondeklassare, kan bero på att klasserna (pga. den selektion som äger rum till skolor och klasser i gymnasiet) är mer homogena. Ungdomarna kan då i högre grad tänkas identifiera sig med, och påverkas av, sina klasskamrater. Dock finns det inte någon koppling mellan klasskamraters alkoholkonsumtion och ungdomarnas psykosomatiska hälsa, vilket även här kan bero på att alkoholkonsumtion är ganska vanligt på gymnasiet och att ungdomars egen alkoholkonsumtion är den dominerande påverkansvägen till ungdomarnas psykosomatiska hälsa.

The purpose of this study is to examine and increase the understanding of how municipalities work to increase the voter turnout In the European Parliament elections, and if this work shows an effect. Through case studies of Helsingborg and Malmö, the aim of this study is to be an example of how other municipalities work on the turnout in the European Parliament election. The approach to conduct the study is through qualitative in-depth interviews with officials and politicians who organize the European elections in each municipality. Results show that the two municipalities have both similar and different work procedures and methods towards the voter turnout. Both municipalities work towards creating a functioning early voting system and to inform the residents on where, how and when they can vote. The study shows that these reasons might lead to an increased voter turnout in both municipalities. In conclusion, both municipalities have a certain proportion of local initiatives that contribute to an increased voter turnout.

Syfte: Tidigare forskning har visat att det råder en problematik kring värderingen av immateriella tillgångar. Problematiken grundar sig i att det inte finns en vedertagen metod att förlita värderingen på, samt att postens komplexa identitet medför att värderingen i en viss utsträckning behöver baseras på tolkningar. Ur detta väcktes ett intresse för att se om kontextuella faktorer kan påverka värderingen av immateriella tillgångar. Studiens syfte formulerades därför på följande sätt: Syftet är att öka förståelsen för vilka kontextuella faktorer som kan påverka redovisningsproducenters värdering av immateriella tillgångar. Metod: Den kvalitativa studien har antagit ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv utgångspunkt. Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning inom området och det empiriska resultatet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med revisorer. Det empiriska materialet har tematiserats genom att tillämpa analysformen tematisk analys, funna teman har därefter speglat strukturen i studiens olika delar. Studiens analys, som baserades på en jämförelse mellan den teoretiska referensramen och det empiriska materialet, mynnade ut i studiens teoretiska och praktiska bidrag. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att samhällsnormer, kulturen samt institutionaliseringens formella krav, utbildningar och arbete kan påverka revisorers värdering av immateriella tillgångar. Studiens resultat visade dock att rädslor och osäkerheter inte påverkar i lika hög utsträckning som de andra kontextuella faktorerna. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag kan delas upp i en teoretisk del och en praktisk del. Det teoretiska bidraget visar att samtliga studerade kontextuella faktorer kan påverka revisorers värdering av immateriella tillgångar. Det praktiska bidraget visar att revisorer trots sin objektiva och oberoende roll bör vara medveten om att de kan påverkas av yttre kontextuella faktorer, både på ett positivt och negativt sätt. Revisorerna bör även vara medveten om att när värderingen av immateriella tillgångar är komplex så har de kontextuella faktorerna en större möjlighet att påverka deras värdering. Förslag till fortsatt forskning: Att intervjua fler revisorer skulle medföra att det lättare går att belysa påverkansmöjligheter ifrån fler synvinklar. Vårt bidrag visade att kontextuella faktorer kan påverka värderingen men genom ett bredare empiriskt material skulle det även kunna gå att se hur de kontextuella faktorerna påverkar värderingen av immateriella tillgångar.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar.</p><p>Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management.</p><p>Syfte</p><p>Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats.</p><p>Avgränsning</p><p>Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea.</p><p>Metod</p><p>Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen.</p><p>Data</p><p>Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc.</p><p>Analys och slutsats</p><p>Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.</p>

<p>Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:</p><ul><li>Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem</li><li>Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen</li></ul><p> </p><p>Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.</p><p>De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen.</p><p>Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag.</p><p>Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.</p>

Annonseringstjänster på nätet finns idag för alla möjliga ändamål. På grund av detta ökar även bedrägerier och annonser med tvivelaktigt innehåll, för att undvika att sådana annonser publiceras är det viktigt att annonseringsföretagen granskar sina annonser innan dem publiceras. Detta examensarbete har utförts på ett annonseringsföretag som behandlar jobbannonser. Företaget är stationerat någonstans i Europa. Eftersom annonserna granskas av ett externt företag vars tjänster annonseringsföretaget hyr in så är tanken med examensarbetet att skapa en förståelse för hur arbetsprocessen fungerar på granskningsföretaget samt identifiera vad som kan förbättras med det granskningsverktyg som används för att granska annonser idag. Detta har utförts genom kontextuella intervjuer på plats hos granskningsföretaget. Resultatet av dessa har sedan visualiserats i fem olika arbetsmodeller: (flödesmodellen), (sekvensmodellen), (artefaktmodellen), (den kulturella modellen) samt (den fysiska modellen) Beyer och Holtzblatt (1998). Tanken med dessa modeller är att de ska agera som en grund när nya designbeslut fattas och bidra med en förståelse för hur arbetet fungerar hos granskningsföretaget. Rapporten kommer för övrigt presentera en del designförslag som framkommit av de fakta som finns i arbetsmodellerna vilka kan förbättra den nuvarande lösningen. All information i denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för annonseringsföretaget när dem designar nya lösningar som rör granskningen av jobbannonser. / Advertising Services on the Internet today are available for all kinds of purposes. Because of this it also increases fraud and ads with questionable content, to avoid that such advertisements are published, it is important that the advertising companies review their ads before they are published. This thesis has been carried out in an advertising company, dealing with job offers. The company is stationed somewhere in Europe. The ads are scrutinized by an external company whose the services advertising firm hires, the idea of the thesis is to create an understanding of how the work works on the audit firm, and to identify what can be improved with the assessment tools used to examine the ads today. This has been done through contextual interviews on-site at the audit firm. The results of these has then been visualized in five different work models: (flow model), (sequence model), (artifact model), (the cultural model) and (the physical model), Beyer and Holtzblatt (1998). The idea behind these models is that they should act as a basis for new design decisions and contribute to an understanding of how the work of the audit firm is done. The report will also present some design proposals that emerged from the facts found in the work models, which can improve the current solution. All information in this report is intended to act as a support for the advertising company when they are designing new solutions related to the review of job announcements.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition. Emellertid visar resultaten en kompositionell effekt främst hos flickor.

Bakgrund och problem Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar. Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management. Syfte Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats. Avgränsning Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea. Metod Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen. Data Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc. Analys och slutsats Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.