Studien ”Att skapa innovation” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ”Hur skapas framgångsrika innovativa processer?”. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ”Årets byrå”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på respektive byrås huvudkontor. Frågorna behandlade teoretiska teman ur teori och tidigare forskning såsom kreativitet, innovationsprocess, organisationskultur, ledarskap samt kontextuella faktorer (Tidd & Bessant, 2013; Nahavandi, 2014; Aasen & Amundsen 2010; Salerno et al., 2014; Alvesson, 2004). Företagen som medverkat i studien är Spoon, Silver, Dear Friends, Abakus samt Åkestam. Holst. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta företagen har utvecklat en anpassad innovationsmodell likt föreslagen av Salernos et al. (2014) för säljanpassade, innovativa samt kundberoende småföretag. Betydelsen av ledarskap i kreativa miljöer samt en öppen och tillåtande organisationskultur poängterades av respondenterna. Vidare behandlas öppen innovation och co-creation i resultat, analys och diskussion som betydande faktorer. Diskussionsavsnittet inkluderar även en föreslagen modell för innovationsprocessen kombinerad av vald teori, tidigare forskning sammansatt med respondenterna svar – utifrån identifierade brister och förtjänster. Slutligen ses sammansättningen av mångfaldiga team som särskilt betydande tillsammans med ledarskap, öppen innovation och co-creation samt organisationskultur i skapandet av framgångsrika innovativa processer.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften: Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen   Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall. De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen. Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag. Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.

Den här uppsatsen syftar till att analysera och identifiera skillnader och likheter i webbdesign mellan två länder, Japan och Sverige. De japanska och svenska webbplatserna för två företag etablerade i både Japan och Sverige, IKEA och DAIKIN, har analyserats utifrån en modell framtagen av Würtz (2006) i en tidigare studie på området. Denna modell är i sin tur baserad på Halls och Hofstedes teorier om kulturella skillnader och skillnader mellan så kallade låg-kontextuella kulturer (t.ex. Sverige) och hög-kontextuella kulturer (t.ex. Japan). Modellen fokuserar på användandet av animation, främjande av kulturella värderingar som maskulinitet/feminitet och individualism/kollektivism, om individer avbildas tillsammans med produkter eller inte, grad av transparens på webbplatserna och slutligen linjär kontra parallell navigation på webbplatserna. Förutom studien av webbplatserna har två intervjuer hållits med en designer/utvecklare från respektive företag för att få ökad förståelse för hur företagen tänker kring webbdesign.   Studien har inte funnit några väsentliga skillnader i användandet av animation, graden av transparens eller navigation mellan de studerade webbplatserna men skillnader i kulturella värderingar har identifierats. De japanska webbplatserna främjar familjeorienterade värderingar och stereotypiska könsroller i valet av bilder på webbplatserna. De svenska webbplatserna främjar värden som är mer typiska för låg-kontextuella kulturer som till exempel livsstil och frihet. Det har också noterats att det japanska företaget använde sig av en maskot vilket kan tolkas som typisk för japansk kultur. I intervjuerna gav utvecklarna från båda företag liknande svar kring hur de tänker om användande av bilder och animation kontra text på sidorna. Den japanska utvecklaren förklarade att japanska kunder uppskattar kundrecensioner för att minska graden av osäkerhet vilket kan sägas vara typiskt för Japan. Den sammanfattande slutsatsen från studien är att kulturella skillnader i webdesign minskar, kanske på grund av globaliseringen av företag och samhällen. / This thesis aims to analyze and capture differences and similarities in webbdesign between two countries, Japan and Sweden. The Swedish and Japanese websites of two companies established in both Japan and Sweden, IKEA and DAIKIN, have been analyzed based on a model devised by Würtz (2006) in a previous study of the same topic. This model is in turn based on Hall and Hofstede’s theories on cultural differences and differences between so-called low-context cultures (e.g. Sweden) and high-context cultures (e.g. Japan). The model focuses on the use of animation, promotion of cultural values such as masculinity/femininity and individualism/collectivism, individuals being depicted together with products or not, level of transparency in the web design and finally linear vs. parallel navigation on the websites. Besides the study of the websites two interviews were held with a designer/developer from each company to get further input into how the companies think about their web design. The study did not find any significant differences in the use of animation, transparency and navigation between the websites studied but differences in cultural values could be seen in terms of the Japanese sites promoting more family-oriented values and stereotypical gender roles through the pictures used on the websites. The Swedish sites promoted values more typical for low-context cultures such as lifestyle and freedom. It was also noted that the Japanese company featured a mascot which can be said is typical for Japanese culture. Regarding the interviews the developers had similar thoughts on the use of text versus pictures and animations. The Japanese developer explained that Japanese customers appreciate customer reviews in order to lower uncertainty which can be said is typical for Japan. The overall conclusion from this study however is that cultural differences in web design are becoming less, perhaps due to the globalization of business and society.

The main purpose of the study was to examine the significance of contextual factors from a patient / support person perspective in order to be able to achieve quality experiences in health care for patients with an autism diagnosis. The research study was based on a member survey of the interest group Autism and Asperger's Association, whose questions mainly concerned experiences of contact with health care. From the survey, free text responses from respondents have been processed with a qualitative thematic analysis where the results show that contextual factors such as competence, attitude, accessibility and continuity according to the respondent group can contribute to quality experiences in health care. The results from the analysis also showed a correspondence between these factors and the fundament on which the thesis' theoretical starting point, the theory of person-centered care, rests. This means that tools to meet the needs of autism patients are already available for professionals within the line of health care, but that these probably need to be complied to a greater extent and adapted to a greater extent to this patient group.This research study is relevant for the line of social work because as a professional in this widespread working area you often come across individuals which has an autism spectrum disorder. This may involve work with users and patients in areas such as health care, social psychiatry or social welfare. Regardless of the profession in which professionals meet people with autism, a general knowledge of associated disabilities and the related needs that may arise is needed. / Studien hade som sitt huvudsakliga syfte att ur ett patient/stödpersonsperspektiv undersöka kontextuella faktorers betydelse för att skall kunna uppnå goda vårdupplevelser inom hälso- och sjukvård för patienter med en AST-diagnos. Studien utgick från en medlemsundersökning av intresseorganisationen Autism- ochAsperger förbundet vars frågor främst berörde upplevelser av kontakt med hälso- och sjukvård. Från undersökningen har fritextsvar från respondenter bearbetats med en kvalitativ temaanalys där resultaten visar att kontextuella faktorer som kompetens, bemötande, tillgänglighet och kontinuitet enligt respondentgruppen kan bidra till goda vårdupplevelser. Resultaten från analysen visade även en överenstämmelse mellan dessa faktorer och de fundament som uppsatsens teoretiska utgångspunkt, teorin kring personcentrerad vård vilar på. Detta innebär att verktyg för att tillgodose AST-patienters behov redan finns att tillgå för vården men att dessa troligtvis behöver efterlevas i högre grad och anpassas i högre utsträckning efter den aktuella patientgruppen. Studien är relevant för socialt arbete då man som yrkesutövare inom detta breda yrkesområde ofta kommer i kontakt med individer som diagnostiserats med AST. Det kan handla om arbete med brukare och patienter inom områden som exempelvis hälso- och sjukvård, socialpsykiatri eller biståndshandläggning. Oavsett inom vilken profession som professionella möter personer med AST behövs en generell kunskap om tillhörande funktionsnedsättningar och till dessa kopplade behov som kan uppstå.

Denna studie är en samverkansuppsats med SUF – kunskapscentrum i region Uppsala.SUF arbetar gentemot professionella och bidrar med information om föräldrar som har kognitiva svårigheter. Dessa familjer är en grupp som ofta är mer missgynnade än andra familjer. Föräldrar som har kognitiva svårigheter förekommer i barnavårdsutredningar och är ofta i behov av mer och långvarigare stöd från socialtjänsten.Professionellas förhållningssätt kan påverka omfattningen och kvaliteten på det stödföräldern erbjuds. Studien utgick ifrån att se hur professionella förhåller sig till olika kontextuella faktorer vid bedömningen av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar där en förälder har kognitiva svårigheter. Detta görs utifrån Feldmans kontextuella –interaktionella modell som kompletteras med Bronfenbrenners utvecklingsekologiskamodell och BBIC (Barns behov i centrum). Metoden är kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju med tematisk analys. Modeller som BBIC och Signs of safety kan ha betydelse för socialsekreterarens förhållningssätt. Resultaten visar att förhållningssättet till tidigare nämnda modeller är flexibelt. Skillnader i förhållningssättet framträder utifrån vilken betydelse förälderns egna behov och välmående ges i utredningen och synen på kärlek som ett skydd för barnet. Kontextuella faktorer som ses som viktiga varierar från familjens unika fall och avgörs utifrån om de ses påverka förälderns förmåga att tillgodose barnets behov och på så sätt utgöra en risk eller ett skydd. Förälderns egenskaper, förälderns historia, livskriser i familjen och sociala nätverket är kontextuella faktorer som generellt ses som extra viktiga. Studien visar att det sociala stödets kvalitet har stor betydelse. Socialsekreterarens förmåga att beakta flera kontextuella faktorer och förälderns kognitiva svårigheter för att utifrån dessa samverka med andra professionella, släkt och vänner omkring föräldern har potential att skapa stöd av hög kvalitet för föräldern och barnet.

In a representative democracy, voting in the general elections is a democratic right and turnout is an important indicator of whether the democratic system is doing well or whether there is a distrust of a political system. Sweden generally has a high voter turnout in the general elections, but Haparanda municipality stands out with by far the lowest voter turnout in the country. A low turnout in the general elections can lead to poorer representativeness and lead to legitimacy problems for political decision-making. The essay examines known contextual factors that, ac- cording to election research, explain low turnout in Haparanda. Furthermore, a comparison is made with Norrbotten's municipalities and Swedish border municipalities with the aim of find- ing if there is any clear indicator that can explain the low turnout. The comparison shows that Haparanda has one of the lowest average disposable incomes and a clearly higher proportion of foreign-born citizens than the other compared municipalities. Therefore, a comparison is also made of the voter turnout between Haparanda and other municipalities with an equal proportion of foreign born. The two indicators foreign-born citizens and disposable income are contextual factors that, according to previous research, affect voter turnout in a negative direction and that give Haparanda an uphill battle in the coming election year unless targeted investments are made to increase voter turnout in the municipality with Sweden's lowest voter turnout. / I en representativ demokrati är röstning i de allmänna valen en demokratisk rättighet och val- deltagande en viktig indikator för huruvida det demokratiska systemet mår bra eller om det förekommer en misstro till ett politiskt system. Sverige har generellt ett högt valdeltagande i de allmänna valen, men Haparanda kommun utmärker sig med det i särklass lägsta valdeltagandet i landet. Ett lågt deltagande i de allmänna valen kan leda till sämre representativitet och leda till legitimitetsproblem för politiskt beslutsfattande. I uppsatsen undersöks kända kontextuella faktorer som enligt valforskningen förklarar lågt valdeltagande i Haparanda. Vidare görs en jämförelse med Norrbottens kommuner och svenska gränskommuner med syfte att finna om det förekommer någon tydlig indikator som kan förklara det låga valdeltagandet. Jämförelsen visar att Haparanda har en av de lägsta disponibla medelinkomsterna och en klart högre andel utrikes födda medborgare än övriga jämförda kommuner. Därför görs även en jämförelse mel- lan valdeltagandet i Haparanda och andra kommuner med lika stor andel utrikes födda. De två indikatorerna utrikes födda och disponibel inkomst är kontextuella faktorer som enligt tidigare forskning påverkar valdeltagande i negativ riktning och som ger Haparanda en uppförsbacke till kommande valår om inte riktade satsningar görs för att öka valdeltagandet i kommunen med Sveriges lägsta valdeltagande.

The following degree project is written within the department of Information Technology at Uppsala University. The subject studied is the difference between academic user research and such user research performed by professionals at commercially driven companies. Academic’s and professional’s agendas, interests and approaches seem to differ and consequently a gap emerges. To perform a comparison between academically defined and practically defined user research a case study and a literature study were conducted. During the literature study three main academic approaches to perform user research were studied and summarized in a unified view. The case study was performed over 4 months at Spotify in the User Research team to gain insights into how user research is conducted in a commercially driven company. The degree project shows that academics and professionals can benefit from each other. For example, academics can integrate various mix methods to better understand design and concepts and base assumptions on more reliable data. Professionals can benefit from academics by adapting a similar systematic approach to perform user research and have a larger impact on the development.

In recent decades, numerous prominent scholars have highlighted the fact that small and medium sized firms in general, and new technology-based firms in particular, represent an important source of innovation and economic growth. The success of new technology-based firms is further argued to be closely linked to innovation capacity and performance, which in turn depends on the context in which the company is located. This study investigates how contextual factors affect the performance of new technology-based firms in Sweden. This was done through a multiple case study, where a data set of 48 new technology-based firms were analysed both quantitatively and qualitatively. The quantitative analysis outlined correlations between the firms’ context and their respective change in market value over time. The qualitative analysis examined these correlations in more detail by evaluating how firms were affected by specific contextual factors. This analysis was based on semi-structured interviews conducted with a sample of 11 firms from the data set. The result indicates that firms located in metropolitan cities and university cities, on average, have a higher proportion of high-performing firms compared to firms from other cities. Stockholm further stands out with the highest proportion of firms among the top performing firms and the lowest proportion of firms among the bottom performing firms. The result further highlights three main contextual factors that were consistently emphasised by interviewees as being particularly important for their firm performance; these factors were local access to 1) skilled and specialisedworkforce followed by 2) risk capital and finally 3) customer proximity. / Under de senaste decennierna har många framstående forskare konstaterat att små och medelstoraföretag i allmänhet, och nya teknikbaserade företag i synnerhet, utgör en viktig källa till innovation och ekonomisk tillväxt. Nya teknikbaserade företags framgång anses vidare vara nära sammankopplat med deras innovationskapacitet och prestation, som i sin tur har visat sig bero på den kontext som företaget befinner sig i. Denna studie undersöker hur kontextuella faktorer påverkar företagsprestationen för nya teknologibaserade företag i Sverige. Detta gjordes genom en flerfallstudie, där en datamängd på 48 nya teknikbaserade företag analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa analysen undersökte samband mellan vilken kontext företagen befunnit sig i och hur deras respektive marknadsvärde förändrats över tid. Den kvalitativa analysen utforskade sedan dessa samband mer ingående genom att utvärdera hur företagen påverkats avspecifika kontextuella faktorer. Denna analys grundades på semi-strukturerade intervjuer med elva företag från datamängden. Resultatet indikerar att företag belägna i storstäder och universitetsstäder i genomsnitt har en högre andel högpresterande företag jämfört med företag från andra stadstyper. Stockholm utmärker sig vidare med den högsta andelen företag bland de bäst presterande företagen i datasetet, och den lägsta andelen företag bland de sämst presterande företagen. Resultatet belyser vidare tre huvudsakliga kontextuella faktorer som konsekvent betonades vara bland de viktigaste för företagets prestation; dessa faktorer motsvarade lokaltillgång till 1) skicklig och specialiserad arbetskraft följt av 2) riskkapital och slutligen 3) kundnärhet.

We chose to base our literature study on the meme phenomena. The meme is a portion of culture that is spread among us from mind to mind. Every time we learn something by copying others we use information that has been passed on from a previous person, that information can be seen as a meme. The theoretical frame for our methodology in our exam paper is founded on Forsberg och Wengström research on literature studies. Our aim is to describe to the reader in depth what a meme is and how they could be helpful in an academic and pedagogical setting.Our study will show how memes are seen predominantly as graphic designs and as artifacts for cultural representation parallel to their imagery. This means that the cultural reference is only clear to the beholder if they have corresponding prior knowledge to the reference.Our study will also show via concrete examples how this could be used in school settings and as pedagogical tools in the classroom.