Syfte: Tidigare forskning har visat att det råder en problematik kring värderingen av immateriella tillgångar. Problematiken grundar sig i att det inte finns en vedertagen metod att förlita värderingen på, samt att postens komplexa identitet medför att värderingen i en viss utsträckning behöver baseras på tolkningar. Ur detta väcktes ett intresse för att se om kontextuella faktorer kan påverka värderingen av immateriella tillgångar. Studiens syfte formulerades därför på följande sätt: Syftet är att öka förståelsen för vilka kontextuella faktorer som kan påverka redovisningsproducenters värdering av immateriella tillgångar. Metod: Den kvalitativa studien har antagit ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv utgångspunkt. Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning inom området och det empiriska resultatet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med revisorer. Det empiriska materialet har tematiserats genom att tillämpa analysformen tematisk analys, funna teman har därefter speglat strukturen i studiens olika delar. Studiens analys, som baserades på en jämförelse mellan den teoretiska referensramen och det empiriska materialet, mynnade ut i studiens teoretiska och praktiska bidrag. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att samhällsnormer, kulturen samt institutionaliseringens formella krav, utbildningar och arbete kan påverka revisorers värdering av immateriella tillgångar. Studiens resultat visade dock att rädslor och osäkerheter inte påverkar i lika hög utsträckning som de andra kontextuella faktorerna. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag kan delas upp i en teoretisk del och en praktisk del. Det teoretiska bidraget visar att samtliga studerade kontextuella faktorer kan påverka revisorers värdering av immateriella tillgångar. Det praktiska bidraget visar att revisorer trots sin objektiva och oberoende roll bör vara medveten om att de kan påverkas av yttre kontextuella faktorer, både på ett positivt och negativt sätt. Revisorerna bör även vara medveten om att när värderingen av immateriella tillgångar är komplex så har de kontextuella faktorerna en större möjlighet att påverka deras värdering. Förslag till fortsatt forskning: Att intervjua fler revisorer skulle medföra att det lättare går att belysa påverkansmöjligheter ifrån fler synvinklar. Vårt bidrag visade att kontextuella faktorer kan påverka värderingen men genom ett bredare empiriskt material skulle det även kunna gå att se hur de kontextuella faktorerna påverkar värderingen av immateriella tillgångar.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar.</p><p>Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management.</p><p>Syfte</p><p>Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats.</p><p>Avgränsning</p><p>Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea.</p><p>Metod</p><p>Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen.</p><p>Data</p><p>Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc.</p><p>Analys och slutsats</p><p>Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.</p>

Bakgrund och problem Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar. Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management. Syfte Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats. Avgränsning Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea. Metod Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen. Data Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc. Analys och slutsats Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.

Studien ”Att skapa innovation” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ”Hur skapas framgångsrika innovativa processer?”. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ”Årets byrå”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på respektive byrås huvudkontor. Frågorna behandlade teoretiska teman ur teori och tidigare forskning såsom kreativitet, innovationsprocess, organisationskultur, ledarskap samt kontextuella faktorer (Tidd &amp; Bessant, 2013; Nahavandi, 2014; Aasen &amp; Amundsen 2010; Salerno et al., 2014; Alvesson, 2004). Företagen som medverkat i studien är Spoon, Silver, Dear Friends, Abakus samt Åkestam. Holst. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta företagen har utvecklat en anpassad innovationsmodell likt föreslagen av Salernos et al. (2014) för säljanpassade, innovativa samt kundberoende småföretag. Betydelsen av ledarskap i kreativa miljöer samt en öppen och tillåtande organisationskultur poängterades av respondenterna. Vidare behandlas öppen innovation och co-creation i resultat, analys och diskussion som betydande faktorer. Diskussionsavsnittet inkluderar även en föreslagen modell för innovationsprocessen kombinerad av vald teori, tidigare forskning sammansatt med respondenterna svar – utifrån identifierade brister och förtjänster. Slutligen ses sammansättningen av mångfaldiga team som särskilt betydande tillsammans med ledarskap, öppen innovation och co-creation samt organisationskultur i skapandet av framgångsrika innovativa processer.

The main purpose of the study was to examine the significance of contextual factors from a patient / support person perspective in order to be able to achieve quality experiences in health care for patients with an autism diagnosis. The research study was based on a member survey of the interest group Autism and Asperger's Association, whose questions mainly concerned experiences of contact with health care. From the survey, free text responses from respondents have been processed with a qualitative thematic analysis where the results show that contextual factors such as competence, attitude, accessibility and continuity according to the respondent group can contribute to quality experiences in health care. The results from the analysis also showed a correspondence between these factors and the fundament on which the thesis' theoretical starting point, the theory of person-centered care, rests. This means that tools to meet the needs of autism patients are already available for professionals within the line of health care, but that these probably need to be complied to a greater extent and adapted to a greater extent to this patient group.This research study is relevant for the line of social work because as a professional in this widespread working area you often come across individuals which has an autism spectrum disorder. This may involve work with users and patients in areas such as health care, social psychiatry or social welfare. Regardless of the profession in which professionals meet people with autism, a general knowledge of associated disabilities and the related needs that may arise is needed. / Studien hade som sitt huvudsakliga syfte att ur ett patient/stödpersonsperspektiv undersöka kontextuella faktorers betydelse för att skall kunna uppnå goda vårdupplevelser inom hälso- och sjukvård för patienter med en AST-diagnos. Studien utgick från en medlemsundersökning av intresseorganisationen Autism- ochAsperger förbundet vars frågor främst berörde upplevelser av kontakt med hälso- och sjukvård. Från undersökningen har fritextsvar från respondenter bearbetats med en kvalitativ temaanalys där resultaten visar att kontextuella faktorer som kompetens, bemötande, tillgänglighet och kontinuitet enligt respondentgruppen kan bidra till goda vårdupplevelser. Resultaten från analysen visade även en överenstämmelse mellan dessa faktorer och de fundament som uppsatsens teoretiska utgångspunkt, teorin kring personcentrerad vård vilar på. Detta innebär att verktyg för att tillgodose AST-patienters behov redan finns att tillgå för vården men att dessa troligtvis behöver efterlevas i högre grad och anpassas i högre utsträckning efter den aktuella patientgruppen. Studien är relevant för socialt arbete då man som yrkesutövare inom detta breda yrkesområde ofta kommer i kontakt med individer som diagnostiserats med AST. Det kan handla om arbete med brukare och patienter inom områden som exempelvis hälso- och sjukvård, socialpsykiatri eller biståndshandläggning. Oavsett inom vilken profession som professionella möter personer med AST behövs en generell kunskap om tillhörande funktionsnedsättningar och till dessa kopplade behov som kan uppstå.

Denna studie är en samverkansuppsats med SUF – kunskapscentrum i region Uppsala.SUF arbetar gentemot professionella och bidrar med information om föräldrar som har kognitiva svårigheter. Dessa familjer är en grupp som ofta är mer missgynnade än andra familjer. Föräldrar som har kognitiva svårigheter förekommer i barnavårdsutredningar och är ofta i behov av mer och långvarigare stöd från socialtjänsten.Professionellas förhållningssätt kan påverka omfattningen och kvaliteten på det stödföräldern erbjuds. Studien utgick ifrån att se hur professionella förhåller sig till olika kontextuella faktorer vid bedömningen av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar där en förälder har kognitiva svårigheter. Detta görs utifrån Feldmans kontextuella –interaktionella modell som kompletteras med Bronfenbrenners utvecklingsekologiskamodell och BBIC (Barns behov i centrum). Metoden är kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju med tematisk analys. Modeller som BBIC och Signs of safety kan ha betydelse för socialsekreterarens förhållningssätt. Resultaten visar att förhållningssättet till tidigare nämnda modeller är flexibelt. Skillnader i förhållningssättet framträder utifrån vilken betydelse förälderns egna behov och välmående ges i utredningen och synen på kärlek som ett skydd för barnet. Kontextuella faktorer som ses som viktiga varierar från familjens unika fall och avgörs utifrån om de ses påverka förälderns förmåga att tillgodose barnets behov och på så sätt utgöra en risk eller ett skydd. Förälderns egenskaper, förälderns historia, livskriser i familjen och sociala nätverket är kontextuella faktorer som generellt ses som extra viktiga. Studien visar att det sociala stödets kvalitet har stor betydelse. Socialsekreterarens förmåga att beakta flera kontextuella faktorer och förälderns kognitiva svårigheter för att utifrån dessa samverka med andra professionella, släkt och vänner omkring föräldern har potential att skapa stöd av hög kvalitet för föräldern och barnet.

In recent decades, numerous prominent scholars have highlighted the fact that small and medium sized firms in general, and new technology-based firms in particular, represent an important source of innovation and economic growth. The success of new technology-based firms is further argued to be closely linked to innovation capacity and performance, which in turn depends on the context in which the company is located. This study investigates how contextual factors affect the performance of new technology-based firms in Sweden. This was done through a multiple case study, where a data set of 48 new technology-based firms were analysed both quantitatively and qualitatively. The quantitative analysis outlined correlations between the firms’ context and their respective change in market value over time. The qualitative analysis examined these correlations in more detail by evaluating how firms were affected by specific contextual factors. This analysis was based on semi-structured interviews conducted with a sample of 11 firms from the data set. The result indicates that firms located in metropolitan cities and university cities, on average, have a higher proportion of high-performing firms compared to firms from other cities. Stockholm further stands out with the highest proportion of firms among the top performing firms and the lowest proportion of firms among the bottom performing firms. The result further highlights three main contextual factors that were consistently emphasised by interviewees as being particularly important for their firm performance; these factors were local access to 1) skilled and specialisedworkforce followed by 2) risk capital and finally 3) customer proximity. / Under de senaste decennierna har många framstående forskare konstaterat att små och medelstoraföretag i allmänhet, och nya teknikbaserade företag i synnerhet, utgör en viktig källa till innovation och ekonomisk tillväxt. Nya teknikbaserade företags framgång anses vidare vara nära sammankopplat med deras innovationskapacitet och prestation, som i sin tur har visat sig bero på den kontext som företaget befinner sig i. Denna studie undersöker hur kontextuella faktorer påverkar företagsprestationen för nya teknologibaserade företag i Sverige. Detta gjordes genom en flerfallstudie, där en datamängd på 48 nya teknikbaserade företag analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa analysen undersökte samband mellan vilken kontext företagen befunnit sig i och hur deras respektive marknadsvärde förändrats över tid. Den kvalitativa analysen utforskade sedan dessa samband mer ingående genom att utvärdera hur företagen påverkats avspecifika kontextuella faktorer. Denna analys grundades på semi-strukturerade intervjuer med elva företag från datamängden. Resultatet indikerar att företag belägna i storstäder och universitetsstäder i genomsnitt har en högre andel högpresterande företag jämfört med företag från andra stadstyper. Stockholm utmärker sig vidare med den högsta andelen företag bland de bäst presterande företagen i datasetet, och den lägsta andelen företag bland de sämst presterande företagen. Resultatet belyser vidare tre huvudsakliga kontextuella faktorer som konsekvent betonades vara bland de viktigaste för företagets prestation; dessa faktorer motsvarade lokaltillgång till 1) skicklig och specialiserad arbetskraft följt av 2) riskkapital och slutligen 3) kundnärhet.