Personer med autismspektrumtillstånd har en nedsatt social förmåga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sätt att se på och tolka information uttryckt i ansikten jämfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vår studie mätt förekomst av autistiska personlighetsdrag mätt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmåga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test där bilder på ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vänsterhalvprofil och uttryckta företrädelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjärt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska personlighetsdrag och minnesförmåga för ansiktsemotioner, där ett större antal autistiska personlighetsdrag var korrelerade med en sämre minnesförmåga. Vi fann också generellt en försämrad minnesprestation för de emotioner som främst uttrycks i övre delen jämfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men däremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vänster halvprofil. Inte heller framkom någon interaktionseffekt mellan autistiska personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen främst uttrycks.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur föräldrar till barn med autism kan påverka att deras barn får resurs på förskolan samt öka förståelsen för hur föräldrar påverkas av att ha ett barn med autism. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är inom autismspektrumtillståndet (AST). Resultat visar att det krävs mycket av föräldrarna för att barnet ska få rätt stöd, framförallt tar det väldigt mycket tid att planera och gå på möten vilket går ut över föräldrarnas jobb. Föräldrarna beklagade sig även över den autismkompetens resurspersonen saknar. Barnen i studien fick resurs innan diagnostiseringen stod klar men trots resurs anser föräldrarna att barnen inte får tillräckligt stöd. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samhället bygger på sociala interaktioner med varandra. Föräldrarna har liknande känslor av att ha ett barn med autism. Slutsatsen av studien är att det krävs mycket tid av föräldrarna och förskolan fungerar inte alltid som en inkluderande miljö. Mer autismkompetens behövs för att förskolan ska bli en miljö för alla.

Att leva som vuxen med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, ADHD, och/eller autismspektrumtillstånd, AST, kan vara en utmaning i vardagen. För att kunna hjälpa dem i deras vardag har därför ett produktkoncept tagits fram som löser ett vardagligt problem. De erhållna erfarenheterna från utvecklandet av produktkonceptet har sammanställts på ett sätt så att det kan användas av andra produktutvecklare och därmed kan produkter i framtiden bli mer utvecklade för målgruppen. För att ta fram produktkonceptet har teori om diagnoserna studerats samt befintliga riktlinjer för att designa för personer med diagnoserna. Även vardagliga kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden idag för personer med diagnoserna har studerats. Därefter har genomförandet bestått i idégenereringar, varav en med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, konceptutveckling med en konceptutvärdering med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, detaljdesign av valt koncept och användningstester varefter ytterligare modifikationer har kunnat göras. De slutsatser som dragits från arbetet är att det finns karaktäristiska drag för personer med diagnoserna som är relevanta vid utvecklandet av ett produktkoncept för dem. Det finns riktlinjer för design för vuxna personer med diagnos, men det är vanligare med riktlinjer för barn med diagnos. De riktlinjer som kunnat hittas är inom områdena inredningsdesign, användarcentrerad design och gränssnittsdesign. Dessa riktlinjer skapar dock inte en förståelse för individerna med diagnos utifrån både ett designperspektiv och ett psykologiskt perspektiv. Den insiktsammanställning som presenteras i det här arbetet kan användas av produktutvecklare som inte har kunskap om diagnoserna för att göra produkter mer anpassade för personer med ADHD och/eller AST i framtiden. / To live as an adult diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder, ADHD and/or autism spectrum disorder, ASD, can be a challenge in everyday life. To help them in their daily lives, a concept that solves an everyday problem has been developed. The experience acquired from the development of the product concept have been summarized in a way that it can be used by other product developers, and thereby make products in the future more adopted to people with ADHD and/or ASD. Different areas have been studied to enable development of the concept. These areas are information about the diagnoses, guidelines to develop products for people with ADHD and ASD as well as what kind of cognitive assistive technology there is on the market for people with ADHD and ASD that is useful in their everyday life. The development process has consisted of idea generations, one of those where executed with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, concept development with a concept evaluation with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, detailed design of chosen concept and usability testing after which further modification has been made. The conclusion drawn from this work is that there are characteristic features of ADHD and ASD that are relevant to the development of a product concept. There are existing guidelines for designers when designing for adults with the diagnoses, but it is more common with guidelines when designing for children with these diagnoses. The guidelines that have been identified are in the areas of interior design, user centered design and interaction design. These guidelines don’t create understanding for the individuals with diagnoses regarding both a design- and a psychological perspective. The compiled insights presented in this thesis can be used by other product developers without knowledge about the diagnoses and make products more adopted to people with ADHD and/or ASD in the future.

Syftet med denna rapport är att belysa hur matematikundervisningen för elever med ASD/Aspergers syndrom och matematiksvårigheter organiseras. Dessutom undersöka hur elever med denna problematik kan inkluderas i matematikundervisningen utifrån relevant och aktuell forskning. Rapporten utgår från en kvalitativ grund där två lärare har intervjuats och observerats. Resultatet visar att lärarna använder aktuell forskning som de upptäcker genom kollegialt lärande och olika media som lärarforum på internet, forskningsrapporter samt böcker. Eleverna får arbeta med grupparbeten vilket skapar en social tillhörighet och eleverna har tidigt fått stödstrukturer för att hjälpa varandra. Eleverna arbetar utifrån sina förkunskaper och sin kunskapsnivå. Lärarna och eleverna ser olikheter som en tillgång och är positiva till alla elever oavsett om de har problematik eller inte och arbetar utifrån att eleverna ska få en social och kunskapstillägnande inkludering, inte bara en rumslig sådan. Detta gör att lärarna kan släppa taget istället för att hålla handen genom matematikundervisningen.

Neuropsykiatriska diagnoser hos barn och vuxna ökar. Två av de mest förekommande diagnoserna är ADHD och Autismspektrumtillstånd (AST). Båda dessa diagnoser innefattar symptom inom socialt samspel och kognitiv prestation, vilket inverkar på individens vardag, självbild och identitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka individens upplevelse av hur identiteten påverkas av att få och leva med en neuropsykiatrisk diagnos. Elva deltagare i åldersspannet 15 till 30 år rekryterades. Genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys i två delar; en induktiv och en deduktiv, framkom sammanlagt tolv teman. Resultatet beskriver positiva aspekter med diagnosen såsom identifikation, stöd och förståelse, samt negativa aspekter såsom fördomar, diskriminering och en upplevelse av att vara annorlunda. En teoretisk analys utifrån identitetsteori visade att problemen huvudsakligen uppstod i mötet med omgivningen och att omgivningens syn på och förhållningssätt till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver diskuteras för att skapa förändring.

<p> </p><p>Renovate a program is always a hard work and full of problems. It requires a good knowledge of the old program and research and investigation. RECODER is a tool for supporting static metaprogramming of Java program sources. This tool has been patches over and over again since the new versions of Java were coming out. Because of that the code starts to be dirty and with a lot of patches. In order to clean up the implementation the code should be renovated.</p><p>In this thesis, we present the changes that were introduced to the grammar and the implementation of the new parser for RECODER using a different technology.</p><p> </p> / RECODER

No description available.

Syftet med studien var att undersöka lärarnas uppfattning kring vilka arbetssätt som används för att inkludera elever med autismspektrumtillståndet och vilka resurser som krävs. Genom kvalitativ metod har studien via semistrukturerade intervjuer undersökt hur lärare i fritidshemmet arbetar med inkludering av elever med autism. Studien har utgått från ett riktat urval där fyra legitimerade lärare inom fritidshemmet har blivit intervjuade. Resultatet visade arbetsmetoder som är fungerande för att inkludera elever med autism i fritidshemmet. Ett exempel på en fungerande arbetsmetod med elever inom autism kan vara i form av visuella stöd. Resultatet visade också att det fanns bristande resurser för att inkludera elever med autism. Resultatet visade bristande kompetens bland fritidslärarna i inkluderingsarbetet med autism elever.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies hos barn med autismspektrumtillstånd (AST) i jämförelse med barn utan detta tillstånd. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i den medicinska databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att i fyra av nio sammanställda artiklar var kariesförekomsten högre hos barn med AST jämfört med barn utan AST och i resterande fem artiklar visade resultatet lägre kariesförekomst hos barn med AST jämfört med barn utan samma tillstånd. Resultatet visade även att barn med AST hade flera riskfaktorer som kan öka risken för kariesförekomst. Slutsatsen är att litteraturstudien visade ett tvetydigt resultat avseende kariesförekomsten hos barn med AST i jämförelse med barn utan samma tillstånd. Det krävs mer forskning inom området.

No description available.