No description available.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper om dels vilka förutsättningar bildlärare har att möta elever med NPF-diagnoser i undervisningen, dels vilka strategier bildlärare använder sig av för att möjliggöra lärande för elever med NPF-diagnoser. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare deltog. Intervjuerna analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att de förutsättningar som bildlärare har skiljer sig åt mellan skolor och att de lärare som har små undervisningsgrupper har bättre förutsättningar än de lärare som undervisar i stora klasser. De lärare som arbetar på specialiserade skolor som gymnasiesärskola och resursskola har även bättre förutsättningar att anpassa lärmiljön efter de behov som elever med NPF kan ha och mer tid till att bygga goda relationer till eleverna. Framträdande framgångsrika strategier i undervisningen är att ha god struktur, använda steg för steg-strategier, ha tydliga ramar, ett experimentellt förhållningssätt och att skapa goda relationer mellan lärare och elever.

Les piles à combustible sont des convertisseurs électrochimiques. Elles convertissent l’énergie chimique en une énergie électrique directement disponible grâce à une réaction d’oxydoréduction. Dans notre cas, nous nous intéressons aux piles à membrane protonique plus communément appelées PEMFC (Proton Exchange Membrane Fuel Cell) qui fonctionne à l’hydrogène. Ce type de pile domine le marché puisqu’elles conviennent à de nombreuses applications portables et stationnaires. Si l’on s’intéresse aux PAC pour des utilisations stationnaires, des durées de vie supérieures à 10 000 h peuvent être atteintes. Cependant, celles-ci se réduisent significativement pour des applications de type transport avec de fréquents arrêts et démarrages ainsi que d’importantes variations de puissance : dans ce cas, 3000 h de fonctionnement semblent constituer une limite difficile à dépasser. En régime instationnaire, les fluctuations de puissance impactent les conditions opératoires de la pile et génèrent des phénomènes locaux accélérant son vieillissement. L’intérêt de l’hybridation est d’élargir le champ d’application des systèmes pile à combustible en les rendant capables de répondre aux exigences des applications de type transport. Dans notre cas, il s’agit d’une structure parallèle, avec comme source d’énergie principale, une pile à combustible assistée d’un moyen de stockage, les supercapacités. A travers nos travaux, nous avons recherché à déterminer les avantages que peut offrir l’hybridation en termes de simplification de système : identifier les composants ou sous-systèmes qui limitent la dynamique de la pile à combustible, comprendre les mécanismes mis en jeu et étudier les solutions que peut offrir l’association des SC à la PAC. L’ajout de supercapacités, en tant que sources secondaires, permet d’obtenir une densité de puissance plus élevée et ainsi d’adapter le système PAC à des applications instationnaires. Nous avons également observé qu’il est possible de concevoir des systèmes fiables en limitant le vieillissement des piles. Les travaux ont permis de tester des supercapacités planes élaborées par l’IMN. L’intérêt est de pouvoir produire des supercapacités planes performantes à bas coût et non néfaste pour l’environnement / Fuel cell are an electrochemical devices wich convert chemical energy into electricity. In this study we focus on PEMFC Proton Exchange Membrane Fuel Cells fede by hydrogen and air. This kind of fuel cell has many advantages and show extensive application potentials. If PEMFC exhibits good power capability during steady-state operation, the slow response during transient peak power demands has restrained them for being used in large-scale and high-power transportation applications, such as automobive. To overcome these difficulties, a variety of research has been carried out on the development of hybrid systems based on supercapacitors or batteries. In this work, we study the effect of passive hybridization to improve the system performance and reliability, more specifically during steep load variations. We show that SC can provide a sufficient amount of power to the system during the short time needed by the gas supply lines to respond to an increase in power or current density. This makes it possible to always feed the fuel cell with the right amount of gas without anticipating current peaks or load variations. Flat supercapacitors were also designed and made within the framework of this project. The aim was to design cheap and safe SC with materials like activated carbon electrode and LiNO3 as the electrolyte. In this study we also showed how a direct passive hybridization of PEMFC with small aqueous supercapacitors brings to the design of more efficient, simple and reliable FC systems. By using transient load (Heaviside steps), we showed that the direct hybridization of PEMFC with SC allows to extend its lifetime

Bakgrund: Stigmatisering har påtagliga negativa konsekvenser för individer inom autismspektrumtillstånd (AST). De har ett beteende som stämplas som normbrytande eftersom de inte följer de sociala normerna. Det gör att individer inom AST blir exkluderade, stämplade och diskriminerade för att de beter sig annorlunda, jämförelsevis med en “neurotypisk”, en individ utan diagnos inom AST. Dessa negativa stämplar och stereotyper från omgivningen gör att individer inom AST har högre risk att få en psykisk ohälsa än de “neurotypiska” och de hamnar i att stigmatisera sig själva, d.v.s. självstigmatisering. Syftet: Syftet är att ta reda på vilken kunskap som finns kring stigmatiseringsprocessen och stigmatiseringens konsekvenser. Metod: Jag har använt mig av en scoping study för att kartlägga den forskning som har gjorts kring stigmatiseringens konsekvenser för individer inom AST. Resultat: Stigmatisering har negativa konsekvenser för individer inom AST. Deras livsvillkor försämras när de blir stigmatiserade och lever i större utsatthet för exkludering på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, inom vården, ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap. De lägger stor vikt på att kamouflera sig i sociala sammanhang vilket ökar risken för utmattning och psykisk ohälsa. Genom kamouflering bidrar det till instabil identitet och lägre självkänsla. Den instabila identiteten medför en sämre självbild och försöker istället att uppfylla de stereotyper som finns kring AST. / Background: Stigmatization has tangible negative consequences for individuals with autism spectrum conditions (AST). They have behavior that is labeled as norm-breaking because they do not follow the social norms. This means that individuals within AST are excluded, labeled and discriminated against because they behave differently, compared to a "neurotypical", an individual without a diagnosis within AST. These negative labels and stereotypes from the environment mean that individuals within AST have a higher risk of getting a mental illness than the "neurotypical" and they end up stigmatizing themselves, i.e. self-stigmatization. The purpose: The purpose is to find out what knowledge exists about the stigmatization process and the consequences of stigmatization. Method: I have used a scoping study to map the research that has been done around the consequences of stigma for individuals within AST. Results: Stigmatization has negative consequences for individuals within AST. Their living conditions deteriorate when they become stigmatized and live in greater vulnerability to exclusion in the labor market, the housing market, in healthcare, economic vulnerability and social exclusion. They place great emphasis on camouflaging themselves in social contexts, which increases the risk of exhaustion and mental illness. Through camouflage, it contributes to a disturbed identity and lower self-esteem. The identity disturbance leads to a worse self-image and instead tries to fulfill the stereotypes that exist around AST.

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST. / Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.

Syftet med den här studien är att undersöka om de kommunikativa svårigheter som kännetecknar barn med autismspektrumtillstånd (AST) leder till svårigheter i den nu rådande kommunikationsinriktade matematikundervisningen. Efter att den senaste skollagen trädde i kraft har inte barn med AST längre samma rättighet som tidigare att gå i grundsärskolan (såvida de inte också har en utvecklingsstörning) utan i inkluderas i grundskolan.  Samtidigt som denna skollag började gälla fick grundskolan en ny läroplan med en ny kursplan i matematik. Denna kursplan lägger stort fokus på kommunikation. Detta kan bli problematiskt för elever med AST på grund av de kommunikationssvårigheter som ingår i diagnosen. I den här studien intervjuades fem lärare med erfarenhet av matematikundervisning av elever med AST i årskurs 4-6. I resultatet framkommer att samtliga lärare uppger att de elever med funktionsnedsättningen som de har erfarenhet av att undervisa uppvisar eller har uppvisat svårigheter med den kommunikativa förmågan i matematikundervisningen. Tre av de intervjuade lärarna uppgav även att de anser sig ha otillräckliga kunskaper om AST för att kunna tillgodose behoven hos eleverna med diagnosen i matematikundervisningen.

Bakgrund: Animal Assisted Therapy (AAT) har i tidigare studier visat sig vara en effektiv metod inom äldrevården och pediatriken för att öka känslan av sammanhang och livskvalité. En person med autism behöver ha en anpassad miljö runtomkring sig för att bibehålla bland annat kognitiva funktioner som i sin tur kan främja hälsa och skapa livskvalité. Ett djur skulle kunna vara ett sätt att anpassa miljön omkring barnet med autism, då det visat sig att djurs närhet har en positiv effekt inom andra vårdområden. Djurterapins huvudområde är att minska sociala, emotionella och kognitiva problem i patientens handlingsplan. När ett barn har någon form av diagnos, blir hela familjen involverad i vården av barnet. Barnet med autism har också särskilt svårt att berätta om sina egna känslor och upplevelser, därför bygger den föreliggande studien på familjernas erfarenheter av djurens betydelse. Syfte: Att beskriva familjers erfarenheter av vilken betydelse djur har för barn med autism. Syftet var också att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes. Genom att använda sig av inklusionskriterier, exklusionskriterier och limits, valdes elva artiklar ut - nio kvantitativa och två tvärvetenskapliga - och granskades utifrån frågeställningarna som satts upp. Huvudresultat: Resultatet visade att djurterapi har stor betydelse för barnets sociala förmåga. Även positiva resultat sågs angående kommunikation, problemlösningsförmåga, repetativa beteenden, fysisk styrka och motorik. Undersökningsgrupperna var ojämna, då de hade en ojämn könsfördelning. Slutsats: Resultatet visade att djurterapi haft en positiv betydelse för barn med autism och deras sociala liv. Vidare forskning behövs göras för att göra djurterapi till en evidensbeprövad behandlingsform i framtiden. / Background: Previous research has shown that Animal Assisted Therapy (AAT) is an efficient method to increase the Sense of Coherence and Quality of Life in pediatric- and geriatric care. A person with autism needs to have an adapted environment to maintain cognitive functions which can promote health and promote Quality of Life. In this case, animals could be a means to create environmental adaptation for a child with autism, since animals have proven to have a positive effect on patients in other areas of care. The main purpose of the AAT is to reduce social, emotional and cognitive problems in the care-plan of the child. When a child has some kind of diagnosis, the whole family gets involved in the caring process. The child with autism also have difficulties to share feelings and life experiences. Therefore the present study is based on the experience of families regarding the importance of animals. Aim: To describe families experiences of the importance of animals for children with autism. The aim was also to describe the methodological aspect study group in the included articles. Method: A descriptive literature study was conducted. By using inclusion- and exclusion criterias and limits, eleven articles were chosen – nine with quantitative approach and two with interdiciplinary approach – and were reviewed on the basis of the chosen questions. Main result: The result has shown that AAT is of great importance for the childs social abilities. Also, positive results were shown in communication, problem solving skills, repetative behaviour, physical strength and motor skills. The study groups were uneven, as they had a gender bias. Conclusion: The results showed that AAT have had a positive effect for children with autism and their social life. More research is needed to make AAT an evidential form of treatment in the future.

Autism spectrum disorder (ASD) is a developmental disorder that limits one’s ability to engage in a mutual, social interaction. Joint attention, imitation and social involvement are social abilities together with other cognitive functions that determine speechdevelopment. These abilities can be less developed in children with ASD compared to typically developing children and therefore children with ASD may have difficulties acquiring various social skills. Applied behaviour analysis (ABA) is a science which can be used to train language skills, for instance, the ability to request (mand) something or to label (tact) something. The purpose of this study was to investigate if the ability to mand and tact increased after intensive training. Three children participated in this study, where the amount of mands and tacts were calculated before training and 7–9 weeks after training had begun. The results confirmed that communicative initiatives increased among all participants. It is not possible to exclude that other factors may have affected the outcome, such as the learning effect of the experimenters or the maturation of the children during the course of this study. The results have not been significantly tested and therefore cannot be generalized to the population. More research is needed within the area. / Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som begränsar bland annat förmågan till ömsesidig social interaktion. Delad uppmärksamhet, imitation och socialt engagemang är sociala förmågor som tillsammans med andra kognitiva förmågor ligger till grund för språkutvecklingen. Dessa förmågor kan vara mindre utvecklade hos barn med AST jämfört med typiskt utvecklade barn. Barn med AST kan således uppvisa svårigheter med att tillägna sig vissa språkliga förmågor. Tillämpad Beteendeanalys (TBA) är en vetenskap som kan användas för att träna språkliga färdigheter, bland annat förmågan att begära något (mand) och förmågan att benämna något (tact). Studiens syfte var att genom observation undersöka ifall förmågan att begära och benämna ökar efter intensiv beteendeanalytisk träning. Tre barn deltog i studien där antalet begära- och benämnatillfällen räknades innan påbörjad träning samt 7–9 veckor efter påbörjad träning. Resultatet visade att antal kommunikativa initiativ ökade hos samtliga deltagare. Det går inte att utesluta att andra faktorer kan ha påverkat resultatet, såsom inlärningseffekt hos testledarna eller mognad hos barnen under studiens gång. Resultaten har inte signifikansprövats och kan därmed ej generaliseras till populationsnivå. Mer forskning behövs inom området.

The purpose of this study is to examine depictions of individuals diagnosed with autism spectrum disorder (ASD) to reach an understanding of how they perceive their diagnosis. Furthermore the purpose of this study is to reach an understanding of how sense of stigmatisation can be related to the diagnosis and how depictions of ASD can affect the individual’s sense of stigmatisation. The study is based on narrative analysis of autobiographies by individuals diagnosed with ASD. The study is also based on document analysis of material containing facts about ASD. The theoretical approach used in the study is stigma theory. The study shows that individuals diagnosed with ASD perceive their diagnosis as part of their personality. Furthermore the study shows that receiving the diagnosis contributes to sense of stigma, but also contributes to self perception. The analysis discusses how knowledge of perceptions of stigma related to the diagnosis can be useful to professionals working with individuals with ASD.

No description available.