Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan hon ses som en kontroll och vårdkatalysator i hennes strävan efter ett gott liv för sitt barn där hon reglerar in och utflödet av nödvändig information och interaktion mellan det informella och professionella stödsystemen samt familjesystemet. Slutsatsen är att mödrarna behöver en tydlig och förtroendeingivande aktör att lämna över rollen som kontrollerande katalysator till för att minska hennes sammanlagda påfrestningar. De professionella måste jobba holistiskt samt så bör det informella stödsystemet av det professionella stödsystemet stärkas genom information, coachning och utbildning.

The FGLa/ASTs are one family of allatostatin peptides and share an amidated C-terminal sequence (FGL-amide). The inhibitory effect of FGLa/ASTs on juvenile hormone (JH) biosynthesis in Diploptera punctata led to their discovery, but there is a lack of allatostatic function across most insect species that suggests this function may not be their primary role. Rather, the FGLa/ASTs are implicated as brain/gut peptides, modulating gut physiology. This thesis demonstrates the pleiotropic nature of FGLa/ASTs in Locusta migratoria and emphasizes the role of FGLa/ASTs as brain/gut peptides involved in homeostatic processes. FGLa/AST-like immunoreactivity (FLI) is associated with the corpus cardiacum (CC) and corpus allatum (CA). FGLa/ASTs increase adipokinetic hormone release from the CC and alter JH biosynthesis from the CA, suggesting roles in energy utilization and in growth and metamorphosis. Each region of the gut exhibits FLI. The gut is dually innervated: neurons in the abdominal ganglia of the central nervous system (CNS) innervate the posterior gut and some contain FLI, while neurons within the stomatogastric nervous system (STNS) that innervate the anterior gut do not seem to contain FLI, indicating that source of FLI on the gut are cells within the CNS, which may release FGLa/ASTs at the gut to alter aspects of gut physiology. FGLa/ASTs are involved in peristalsis, neural control of foregut contractions, and ileal K+ transport. In particular, FGLa/ASTs inhibit contractions of each gut region and also modulate the rhythmic motor output of a central pattern generator within the ventricular ganglion of the STNS. FGLa/ASTs also inhibit ileal K+ efflux, suggesting a diuretic action and implicating FGLa/ASTs in fluid and ion homeostasis. This work provides a comprehensive picture of how FGLa/ASTs play an integral role in nutrient processing, energy mobilization, and growth and metamorphosis to contribute to the overall maintenance of homeostasis. This reinforces the role of FGLa/ASTs as brain/gut peptides and emphasizes their involvement in the flexibility of nervous communication and integration of the endocrine system with the CNS to achieve homeostasis.

The FGLa/ASTs are one family of allatostatin peptides and share an amidated C-terminal sequence (FGL-amide). The inhibitory effect of FGLa/ASTs on juvenile hormone (JH) biosynthesis in Diploptera punctata led to their discovery, but there is a lack of allatostatic function across most insect species that suggests this function may not be their primary role. Rather, the FGLa/ASTs are implicated as brain/gut peptides, modulating gut physiology. This thesis demonstrates the pleiotropic nature of FGLa/ASTs in Locusta migratoria and emphasizes the role of FGLa/ASTs as brain/gut peptides involved in homeostatic processes. FGLa/AST-like immunoreactivity (FLI) is associated with the corpus cardiacum (CC) and corpus allatum (CA). FGLa/ASTs increase adipokinetic hormone release from the CC and alter JH biosynthesis from the CA, suggesting roles in energy utilization and in growth and metamorphosis. Each region of the gut exhibits FLI. The gut is dually innervated: neurons in the abdominal ganglia of the central nervous system (CNS) innervate the posterior gut and some contain FLI, while neurons within the stomatogastric nervous system (STNS) that innervate the anterior gut do not seem to contain FLI, indicating that source of FLI on the gut are cells within the CNS, which may release FGLa/ASTs at the gut to alter aspects of gut physiology. FGLa/ASTs are involved in peristalsis, neural control of foregut contractions, and ileal K+ transport. In particular, FGLa/ASTs inhibit contractions of each gut region and also modulate the rhythmic motor output of a central pattern generator within the ventricular ganglion of the STNS. FGLa/ASTs also inhibit ileal K+ efflux, suggesting a diuretic action and implicating FGLa/ASTs in fluid and ion homeostasis. This work provides a comprehensive picture of how FGLa/ASTs play an integral role in nutrient processing, energy mobilization, and growth and metamorphosis to contribute to the overall maintenance of homeostasis. This reinforces the role of FGLa/ASTs as brain/gut peptides and emphasizes their involvement in the flexibility of nervous communication and integration of the endocrine system with the CNS to achieve homeostasis.

Uppsatsen är en metodbeskrivning av musikterapimetoden Mötas i Musik (MiM) som har genomförts inom Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och riktats till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) och normal begåvning. Syftet med uppsatsen är att med stöd av grundad teori kartlägga, beskriva och analysera musikterapimetoden MiM. Resultatet visar att innehållet i MiM kan beskrivas utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod samt delad glädje. Avslutningsvis diskuteras innehållet i MiM i relation till andra musikterapeutiska metoder, hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST och normal begåvning samt hur innehållet i MiM kan ses i ljuset av uppsatsens teoretiska referensram Symbolisk interaktionism. / The essay is a method description of the music therapy method Meeting in Music (MiM) that has been carried out within the Adult Habilitation Unit at Region Örebro County. The method focused on individuals with autism spectrum disorder (ASD) with normal intelligence. The aim of the essay is to, using grounded theory, map, describe and analyze the music therapy method MiM. The result showed that the contents in MiM can be described based on the core category meeting and sub-categories structure, invitation, participation, interaction, challenge, adjustment, security, courage and shared joy. The content in MiM is discussed in relation to other music therapy methods, how MIM can meet the difficulties that are common among individuals with ASD with normal intelligence and how MiM can be viewed in the light of the theoretical framework Symbolic interactionism.

Hur landets skolpolitik bör utformas och implementeras är en återkommande fråga i den politiska debatten. Den jämlika skolan, som bottnar i likvärdighet, menar regeringen är målet. Den jämlika skolan uppnås enligt regeringen främst genom riktade ekonomiska resurser till de skolor med elever som är socioekonomiskt utsatta men också genom en fortsatt satsning på inkluderingsarbetet i skolmiljön. Vad inkludering egentligen innebär och hur det vardagliga arbetet med inkludering bör se ut finns det dock lite olika uppfattningar om i inkluderingsforskningen.                       Den här studien undersöker en skolpersonals uppfattningar av inkludering samt hur denna personal ser på skolans AST-verksamhet i förhållande till begreppet. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskaperna av inkludering och utifrån det diskutera hur begreppet kan kopplas till idéer om jämlikhet inom utbildningen. Studien använder sig av en kvalitativ ansats, där intervjuer utförts utifrån tre olika frågeområden med fem stycken utav de i skolpersonalen som har undervisning med eleverna från skolans AST-klasser. Resultatet av studien visar på skilda uppfattningar av såväl inkluderingens innebörd som hur ett effektivt inkluderingsarbete bör se ut. Av resultatet framgår även att det finns skilda uppfattningar i huruvida en ökad grad av inkludering är något eftersträvansvärt när det gäller elevgruppen i AST-klasserna – som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder- autism. Studiens resultat överensstämmer väl med tidigare inkluderingsforskning som visar på stora oenigheter i synen på inkludering i skolmiljön. Skolrelaterad forskning påvisar också att skilda uppfattningar av begrepp, som inkludering, påverkar de pedagogiska förhållningssätten gentemot elever och i undervisningen – vilket i sin tur kan försämra förutsättningarna för likvärdighet och jämlikhet inom utbildningen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med elever med autismspektrumtillstånd (AST) och med elevernas möjligheter till inflytande i undervisningssituationen. Elever med AST uppvisar begränsningar i utvecklingen av socialt samspel och ömsesidig kommunikation, samt med repetitiva och stereotypa beteendemönster och begränsade intressen. De här svårigheterna kan påverka elevernas skolprestationer och leda till skolsvårigheter. Forskning visar att antal elever med diagnosen AST i samhället markant ökar vilket gör AST till en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna i Sverige idag. Fram till att den nya skollagen trädde i kraft 1 juli 2010 mottogs elever med diagnos inom AST i grundsärskolan. Därefter tillhör de den ordinarie grundskolan och enligt Lgr 11 skall läroplanen anpassas efter respektive elevs förutsättningar. Mycket av den forskning som finns idag kring elever med AST och skolsvårigheter fokuserar till stor del på generella anpassningar utifrån funktionsnedsättningen, men det finns begränsat med forskning kring vad eleven själv har för inflytande i olika undervisningssituationer kring sina behov. Studien grundas på intervjuer med tio lärare i grundskolans årskurs 4-6, därefter gjordes en kvalitativ analys av innehållet i det insamlade empiriska materialet. Resultatet visar på att lärarna upplever sitt arbete med elever med AST som utvecklande, och att lärarna i hög grad använder sig av olika typer av pedagogiska strategier för att lyckas i undervisningen. Lärarna beskriver såväl generella som individuella anpassningar. Lärarna beskriver svårigheter gällande delaktighet och inflytande hos eleverna i olika undervisningssituationer. I studien framkommer en tydlig önskan om ökad kunskap hos lärarna inom AST, möjlighet till kollegialt lärande och mer tid till att anpassa sin undervisning. Den begränsade forskning som finns om skolsvårigheter hos elever med AST och den tidsbrist som lärarna upplever, kan i kombination utgöra eventuella hinder i arbetet med elever med AST i olika undervisningssituationer.

Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

Cycling to school is one way of minimising the negative environmental effects of car use, on the one hand, and increasing children’s exercise on the other. Cycling can also be challenging in winter as bicycle paths need keep a certain standard to be cyclable (e.g. cleared of snow). An assumption is made that cycling in winter can affect the accessibility as less maintained roads will not be as cyclable. This study looks at the case of Umeå, in northern Sweden that has a long winter season and have prioritized bicycle paths in terms of maintenance. Through service area analysis in ArcGIS software, accessibility in terms of travel time is measured to the closest primary and lower secondary school in 10-minute intervals and in two seasonal scenarios. By applying soft restrictions and speed differences, the priority in the bicycle network is considered in the winter scenario. The number of children between 7 – 15 years who live within each service area is also calculated. The results show that 98 % of children in the study area can cycle to their closest school regardless of education level or season. Slight seasonal differences were found but are not significant. This is positive in terms of children’s general accessibility to school by bicycle but also in the potential possibilities for children to cycle to school all year round. The challenge now lies primarily in the individual components of accessibility and whether children are authorised to cycle by their parents/guardians.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka insatser och vilket stöd som personer med ADHD respektive AST är i behov av, samt kan bistås med under sitt livslopp. Studien är en övergripande litteraturstudie som genom kvalitetsbedömda forskningsartiklar utvädrat dess effekt och långtidseffekt för psykisk och socialt liv. Resultat: samtliga studier visar att multimodal effekt, farmakoterapi i kombination med gruppbaserad behandling samt psykoedukation givit bäst effekt för att utveckla nedsatta förmågor och färdigheter användbara under för ett fungerande vardagsliv. Genom inlärning och psykoedukation för anhöriga har dessutom minskat stigma för denna målgrupp. Studiens slutsats är därmed att multimodal behandling både för individer med funktionsnedsättningar samt dess anhöriga är effektiva. / This degree projects aim was to examine the treatments and support that people with ADHD and ASD has proven need of during their lifetime. This study is a literary overview of current empirical studies examining treatments and interventions for people with ADHD and ASD. The result has shown no significant effect making any treatments effect generalizable on its own. However, this conclusion shows that combined psychosocial treatment alongside pharmacotherapy, as well as treatment including peers proven successful in establishing social skills, relationships and a functioning everyday life. Conclusion: multimodal treatments for both individuals with ADHD and ASD, alongside its peers is considered effective.

Flickor med svårigheter inom området Essence kan vara svåra att upptäcka då deras signaler kan misstolkas och förringas med konsekvenser som psykisk ohälsa, skolfrånvaro och utanförskap i förlängningen. Studiens syfte var att synliggöra och analysera fyra pedagogers och fyra vårdnadshavares erfarenheter och upplevelser omkring de signaler som flickor uppvisar, kopplat till konstaterade eller misstänkta svårigheter inom Essenceområdet. Förhoppningen var att kunna bidra till ökad kunskap om vikten av tidig identifikation och därigenom ökad möjlighet till lämplig stöttning av dessa flickor på deras väg genom livet. Med intervju som metod genomfördes en kvalitativ studie där resultatet bland annat visade att återkommande signaler hos flera flickor visat sig som stora svårigheter i relationsskapande, samt att behärska många av de vardagliga moment som livet och skolan innebär. Resultatet visar också att vårdnadshavarna ofta tidigt identifierar svårigheter medan pedagoger i de flesta fall avvaktar, kompenserar och i vissa fall fördröjer utredningar.