Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns. Resultat visade på likhet mellan statliga styrdokument och forskningom didaktik och ADHD, inom följande områden: metoder oc htillvägagångssätt, medier, samt centralstimulerande mediciners inverkan på inlärningen. Resultaten visar att det fanns skillnader mellan statliga riktlinjer – i förhållande till forskning om didaktik och ADHD gällande: målet med inlärning, organisationsformer och undervisning, samt former för att kontrollera inlärningsresultat och inlärningssätt. Forskningen visar att det inte fanns någon generelllösning för hur man kunde förväntas undervisa elever med ADHD. Det fanns en mängd olika metoder och inlärningsstilar som alltid bör individanpassas till varje elev.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka insatser och vilket stöd som personer med ADHD respektive AST är i behov av, samt kan bistås med under sitt livslopp. Studien är en övergripande litteraturstudie som genom kvalitetsbedömda forskningsartiklar utvädrat dess effekt och långtidseffekt för psykisk och socialt liv. Resultat: samtliga studier visar att multimodal effekt, farmakoterapi i kombination med gruppbaserad behandling samt psykoedukation givit bäst effekt för att utveckla nedsatta förmågor och färdigheter användbara under för ett fungerande vardagsliv. Genom inlärning och psykoedukation för anhöriga har dessutom minskat stigma för denna målgrupp. Studiens slutsats är därmed att multimodal behandling både för individer med funktionsnedsättningar samt dess anhöriga är effektiva. / This degree projects aim was to examine the treatments and support that people with ADHD and ASD has proven need of during their lifetime. This study is a literary overview of current empirical studies examining treatments and interventions for people with ADHD and ASD. The result has shown no significant effect making any treatments effect generalizable on its own. However, this conclusion shows that combined psychosocial treatment alongside pharmacotherapy, as well as treatment including peers proven successful in establishing social skills, relationships and a functioning everyday life. Conclusion: multimodal treatments for both individuals with ADHD and ASD, alongside its peers is considered effective.

Background: Chronic pain is a condition that approximately 18% of the Swedish population suffers from. This condition affects many aspects of a person´s life and causes psychological, physiological and social suffering. Multimodal treatment is considered the most effective treatment for patients with chronic pain. Patient participation and motivation are very important to treatment. Aim: The aim of this study was to explore patients´ experience of a multimodal chronic pain treatment program regarding their experience of patient participation and interaction with the rehabilitation team. Method: An exploratory qualitative interview study with inductive approach. The data was collected through interviews with nine former outpatients at a pain clinic who underwent the multimodal rehabilitation program for patients with chronic pain. Data was analysed by using manifest content analysis. Results: The participants experienced that they had received a very good treatment from the team as a whole. They also had experienced participation during the rehabilitation program. The experience was built on some requirements being fulfilled, which directly or indirectly contributed to the feeling and experience of receiving help. Human, professional, external and inner conditions contributed to a positive experience regarding patient participation in the program and the good treatment and interaction with the rehabilitation team as a whole. Conclusions: There seem to be a connection between the participants´ experience of good treatment and the help they experience they have received. Apparently, for patients, there is no clear border between rehabilitation and feeling of receiving a good treatment. Participation in the program seems to be based on receiving a good treatment. / Bakgrund: Långvarig smärta är ett tillstånd som cirka 18 % av befolkningen i Sverige är drabbat av. Detta tillstånd påverkar många aspekter i patientens liv och medför stort lidande såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Multimodal rehabilitering har visat sig vara den mest effektiva behandlingen för patienter med långvarig smärta. Delaktighet och motivation är grundstenar i behandlingen. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka patienters upplevelse av multimodal smärtrehabilitering avseende bemötande och känsla av delaktighet i behandlingen. Metod: En explorativ intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamling skedde genom intervjuer med nio människor som genomgått multimodal rehabilitering. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna har upplevt genomgående ett mycket gott bemötande och en känsla av delaktighet i behandlingen på smärtrehabiliteringen. Upplevelsen bygger på att vissa förutsättningar uppfylls som direkt och indirekt bidrar till upplevelse av att man får hjälp. Mellanmänskliga, professionella, yttre och inre förutsättningar bidrar till en positiv upplevelse avseende bemötande och känsla av delaktighet. Slutsats: Det tycks finnas en tydlig koppling mellan upplevelse av ett gott bemötande och upplevelsen att ha fått hjälpt. Det tycks inte finnas, i deltagarnas livsvärld, en tydlig skiljelinje mellan rehabilitering och upplevelse av bemötande. Delaktighet tycks bygga på att man upplever ett gott bemötande.