The main purpose of the study was to examine the significance of contextual factors from a patient / support person perspective in order to be able to achieve quality experiences in health care for patients with an autism diagnosis. The research study was based on a member survey of the interest group Autism and Asperger's Association, whose questions mainly concerned experiences of contact with health care. From the survey, free text responses from respondents have been processed with a qualitative thematic analysis where the results show that contextual factors such as competence, attitude, accessibility and continuity according to the respondent group can contribute to quality experiences in health care. The results from the analysis also showed a correspondence between these factors and the fundament on which the thesis' theoretical starting point, the theory of person-centered care, rests. This means that tools to meet the needs of autism patients are already available for professionals within the line of health care, but that these probably need to be complied to a greater extent and adapted to a greater extent to this patient group.This research study is relevant for the line of social work because as a professional in this widespread working area you often come across individuals which has an autism spectrum disorder. This may involve work with users and patients in areas such as health care, social psychiatry or social welfare. Regardless of the profession in which professionals meet people with autism, a general knowledge of associated disabilities and the related needs that may arise is needed. / Studien hade som sitt huvudsakliga syfte att ur ett patient/stödpersonsperspektiv undersöka kontextuella faktorers betydelse för att skall kunna uppnå goda vårdupplevelser inom hälso- och sjukvård för patienter med en AST-diagnos. Studien utgick från en medlemsundersökning av intresseorganisationen Autism- ochAsperger förbundet vars frågor främst berörde upplevelser av kontakt med hälso- och sjukvård. Från undersökningen har fritextsvar från respondenter bearbetats med en kvalitativ temaanalys där resultaten visar att kontextuella faktorer som kompetens, bemötande, tillgänglighet och kontinuitet enligt respondentgruppen kan bidra till goda vårdupplevelser. Resultaten från analysen visade även en överenstämmelse mellan dessa faktorer och de fundament som uppsatsens teoretiska utgångspunkt, teorin kring personcentrerad vård vilar på. Detta innebär att verktyg för att tillgodose AST-patienters behov redan finns att tillgå för vården men att dessa troligtvis behöver efterlevas i högre grad och anpassas i högre utsträckning efter den aktuella patientgruppen. Studien är relevant för socialt arbete då man som yrkesutövare inom detta breda yrkesområde ofta kommer i kontakt med individer som diagnostiserats med AST. Det kan handla om arbete med brukare och patienter inom områden som exempelvis hälso- och sjukvård, socialpsykiatri eller biståndshandläggning. Oavsett inom vilken profession som professionella möter personer med AST behövs en generell kunskap om tillhörande funktionsnedsättningar och till dessa kopplade behov som kan uppstå.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som påverkar social interaktion, kommunikation och beteende. Arbetsterapeutiska interventioner kan hjälpa barn och unga med AST att förbättra sin förmåga att delta i dagliga aktiviteter. Trots denna viktiga funktion, saknas fortfarande en sammanställning av forskning gällande vilka arbetsterapeutiska interventioner erbjuds i dagsläget för barn och unga med AST. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för barn och unga med AST. Metod: Denna studie är genomförd som en litteraturöversikt. En systematisk sökning genomfördes i databaser PubMed, CINAHL och AMED för att hitta relevanta studier. Endast kvantitativa studier inkluderades, där interventionerna utfördes av arbetsterapeuter. Dataanalysen för de 10 artiklarna i denna studie genomfördes i enlighet med Friberg (2022) och baserades på OTIPM:s (Fisher &Marterella, 2019) fyra interventionsmodeller som ett ramverk för att strukturera informationen. Resultat: Resultaten visade tre modeller av arbetsterapeutiska interventioner: pedagogisk modell, modell för aktivitetsträning och kompensatorisk modell. Pedagogisk modell inkluderade social färdighetsträning, coaching för aktivitetsutförande (OPC) och I-ADL träning med hjälp av teknik. Modellen för aktivitetsträning inkluderade sensorisk integrationsterapi med eller utan hjälpmedel och intervention med användning av ett robottdjur. Kompensatorisk modell inkluderade användning av teknik, anpassningar av miljön och användning av hjälpmedel. Slutsats: Studiens resultat visade att det finns en betydande inriktning mot föräldrar och anhöriga i de beskrivna interventionerna, vilket betonar deras viktiga roll. Möjligheten att kombinera olika interventionsmodeller och använda arbetsterapeutiska praxismodeller som stöd i interventionens planering och utförande har också identifierats. Dessa interventioner bör vara individanpassade och syftar till att skapa optimala förutsättningar för att uppnå önskade mål och förbättra livskvalitén för barn och unga med AST. / Background: Autism Spectrum Disorder (ASD) is a disability that affects social interaction, communication and behavior. Occupational therapy interventions can help children and adolescents with ASD to improve their ability to participate in daily activities. Despite this important function, there is still a lack of compiled research on which occupational therapy interventions are currently offered to children and adolescents with ASD. Objective: The purpose of this study was to compile and describe occupational therapy interventions for children and adolescents with ASD. Method: This study was conducted as a literature review. A systematic search was performed in databases PubMed, CINAHL and AMED to find relevant studies. Only quantitative studies were included, where the interventions were carried out by occupational therapists. The data analysis of the 10 articles in this study was conducted in accordance with Friberg (2022) and based on OTIPM's (Fisher & Marterella, 2019) four intervention models as a structure for organizing the information. Results: The results revealed three models of occupational therapy interventions: education and teaching model, acquisitional model for occupational skills training and compensatory model. Education and teaching model included social skills training, Occupational Performance Coaching (OPC) and technology-assisted I-ADL training. Acquisitional model for occupational skills training included sensory integration therapy with or without assistive devices and intervention utilizing a robotic animal. Compensatory model included the use of assistive technology, environmental adaptations, and assistive devices. Conclusion: The results of the study showed a significant focus on parents and caregivers in the described interventions, emphasizing their important role. The possibility of combining different intervention models and using occupational therapy practice models as support in the planning and carrying out of the intervention was also identified. These interventions should be individualized and aim to create optimal conditions for children and youth with ASD to achieve desired goals and improve quality of life.

Antibiotic resistant bacteria are threatening human health, and the resistance is progressingfaster than the development of new antimicrobial compounds. Antibiotic resistant infections cost enormous sums of money and resources, but most importantly human lives. Therefore, early prediction and detection of antibiotic resistance in bacteria are research areas of high priority. The use of analytical instruments such as matrix-assisted laser desorption/ionization time of flight (MALDI-TOF) mass spectrometry (MS) is a powerful tool for research in antibiotic resistant bacteria, both as quick microbe identification and for other areas in the field.Due to its relatively easy interpretable spectra provided by the soft ionization technique, and ability to ionize macromolecules without compromising sample integrity, it has also been used for biomarker screening for detection of antimicrobial resistance. Although these studies have shown promising results, the area is still progressing and needs further method development and standardized protocols. This study aimed to use MALDI-TOF MS for carbapenemaseassociated screening in Klebsiella oxytoca. The presumed key spectral peaks would derive from presence of the enzyme Verona integron-encoded metallo-β-lactamase, type 1 (VIM-1), and would not be found if VIM-1 were absent. The isolates, carrying the enzyme, used in the study were isolated from wastewater and river water in Örebro, Sweden. Bacteria genus and species was determined by MALDI-TOF identification, whereupon the microbes were tested for antibiotic susceptibility using the disk diffusion method. Carbapenem hydrolysis assay was used to confirm the presence/absence of functional carbapenemase. A genotypic confirmation was performed by polymerase chain reaction and gel electrophoresis. Mass spectra from MALDI-TOF were compared for identification of possible biomarker peaks that could indicate carbapenem resistance. Nine key mass spectral peaks were found that could potentially be used as biomarkers in future studies. The peaks differentiated two groups of Klebsiella oxytocaisolates, one group producing functional carbapenemase and one group that did not, consistent with the aim of this study.

Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.

No description available.

Being a woman and living with autism spectrum disorder (ASD) involves double difficulties. Women need to put up with gender-normative demands on how women should be and women with ASD also face difficulties when trying to live “as others”, despite their symptoms. In this thesis we aim to, from an intersectional perspective, study how women with ASD handle gender-normative demands in combination with the maintenance of a good self-image and relationships with others. Our study is a qualitative literature study in which the empirics are based on autobiographies written by, or in collaboration with, women with ASD. The results, concerning the difficulties that women with ASD face, go hand in hand with what previous studies show; women with ASD are shown to mask and imitate their surroundings and theirself-image often change when being diagnosed. Our addition to previous studies is the critical approach to how researchers refer to and study women with functional variation. We find a unilateral perspective insufficient and stress that an intersectional perspective is needed to understand the difficulties women with ASD face. Functional variation or gender alone does not give a full perspective. In our study we therefore have an intersectional, multidimensional, perspective and show that the difficulties women with ASD experience are not only related to their diagnosis but also to their gender.

Autismspektrumtillstånd kännetecknas av kärnsymtomen stereotypa, repetitiva beteenden samt nedsatt förmåga att kunna hantera sociala relationer. Diagnostisering försvåras dock av att inga biomarkörer finns tillgängliga än. Forskning pågår för att få klarhet i patofysiologiska mekanismer, där funna defekta gener ger en bild av ökade svårigheter för nervcellen att reglera signaler efter behov. Behandling som riktar sig mot kärnsymtomen vid autismspektrumtillstånd finns ej, men forskning pågår för att hitta lämpliga läkemedel. Syftet med detta arbete var att sammanställa senaste forskningen inom detta område, via sökning efter dubbelblinda randomiserade kontrollerade studier, för att utvärdera om något läkemedel kommer finnas på marknaden inom en snar framtid. Studier med D-vitamin, bumetanid (diuretikum), suramin (antipurinergt), memantin ”extended release” (mot Alzheimers sjukdom), metylerad vitamin B12 och celecoxib (anti-inflammatoriskt) som adjuvans till risperidon (neuroleptikum) utvärderades för effekten på kärnsymtom vid autismspektrumtillstånd. Bumetanid, som är ett loop-diuretikum, var det läkemedel som kommit längre än övriga. Om även fas 3 ger positiva resultat så finns möjligheten att detta kan släppas på europeiska marknaden om några år för behandling av kärnsymtom vid autismspektrumtillstånd. Övriga substanser var i ett mycket tidigt utvecklingsstadium. / Autism spectrum disorder is characterised by the core symptoms stereotypic, repetitive behaviors and impaired ability to handle social relationships. Diagnostics, however, is complicated by the fact that no biomarkers are available yet, i.e. one cannot take a blood test to decide if the individual can be diagnosed with autism spectrum disorder. Research, however, is ongoing in this field hopefully also leading to markers that can be used when evaluating degree of severity during clinical research where potential pharmaceuticals are evaluated in humans. Research is ongoing to clarify pathophysiological mechanisms. Identified clusters of defective genes suggest increased difficulties of nerve cells to regulate signals as needed. For example, excitation or inhibition of nerve cells can be enhanced. Treatment aimed at the core symptoms of autism spectrum disorder is not available, but research is ongoing to find suitable drugs. The purpose of this work was to compile the latest research in this area through a search for doubleblinded randomized controlled studies to evaluate whether any drug will be available on the market in the near future. Studies with vitamin D, bumetanide (diuretic), suramin (antipurinergic), memantine “extended release” formulation (Alzheimer’s disease drug), methylated vitamin B12 and celecoxib (anti-inflammatory) as adjuvant to risperidone (neuroleptic) were evaluated for the effect on core symptoms in autism spectrum disorder. Bumetanide, which is a loop-diuretic, is the drug that has come further than the rest. If the continued development of this drug also gives positive results, there is the possibility that this drug can be released on the European market in a few years, for treatment of core symtoms. The other substances evaluated were at a very early stage of development. Some of these, however, can be of extra interest. For example D‑vitamin which can have some potential effect. Also it gives minimal side effects.

This study is both quantitative and qualitative in nature. In order to support or discard the hypothesis that high-functioning, autistic upper secondary school students speak more freely in English than in their native language Swedish, an experiment with a narrative format was conducted with students both within and without Autism Spectrum Disorder (ASD). Measurements of lexical density, hesitations and long pauses in the narrative were applied to assess the quality of produced speech. A questionnaire survey for teachers of this age category of students was also carried out. The analyses of the results are primarily quantitative, but a portion of the questionnaire is also thematically analysed. The study shows that there is initial support for the hypothesis. / Denna studie är båda kvantitativ och kvalitativ i sin natur. För att stödja eller förkasta hypotesen att högfungerande, autistiska gymnasieelever talar engelska mer obehindrat än deras modersmål svenska, genomfördes ett experiment med ett berättande format med studenter både inom och utanför Autismspektrumtillstånd (AST). Mått på lexikalisk täthet, tvekan och långa pauser i berättandet användes för att utvärdera kvalitén av producerat tal. En enkätundersökning för lärare av denna ålderskategori av elever genomfördes också. Analyserna av resultaten är primärt kvantitativa, men en del av enkäten är också tematiskt analyserad. Studien visar att det föreligger ett initialt stöd för hypotesen.

Context: Software testing is expensive, labor intensive and consumes lot of time in a software development life cycle. There was always a need in software testing to decrease the testing time. This also resulted to focus on Automated Software Testing (AST), because using automated testing, with specific tools, this effort can be dramatically reduced and the costs related with testing can decrease [11]. Manual Testing (MT) requires lot of effort and hard work, if we measure in terms of person per month [11]. Automated Software testing helps to decrease the work load by giving some testing tasks to the computers. Computer systems are cheap, they are faster and don‘t get bored and can work continuously in the weekends. Due to this advantage many researches are working towards the Automation of software testing, which can help to complete the task in less testing time [10]. Objectives: The main aims of this thesis is to 1.) To systematically classify contributions within AST. 2.) To identify the different benefits and challenges of AST. 3.) To identify the whether the reported benefits and challenges found in the literature are prevalent in industry. Methods: To fulfill our aims and objectives, we used Systematic mapping research methodology to systematically classify contributions within AST. We also used SLR to identify the different benefits and challenges of AST. Finally, we performed web based survey to validate the finding of SLR. Results: After performing Systematic mapping, the main aspects within AST include purpose of automation, levels of testing, Technology used, different types of research types used and frequency of AST studies over the time. From Systematic literature review, we found the benefits and challenges of AST. The benefits of AST include higher product quality, less testing time, reliability, increase in confidence, reusability, less human effort, reduction of cost and increase in fault detection. The challenges include failure to achieve expected goals, difficulty in maintenance of test automation, Test automation needs more time to mature, false expectations and lack of skilled people for test automation tools. From web survey, it is observed that almost all the benefits and challenges are prevalent in industry. The benefits such as fault detection and confidence are in contrary to the results of SLR. The challenge about the appropriate test automation strategy has 24 % disagreement from the respondents and 30% uncertainty. The reason is that the automation strategy is totally dependent on the test manager of the project. When asked “Does automated software testing fully replace manual testing”, 80% disagree with this challenge. Conclusion: The classification of the AST studies using systematic mapping gives an overview of the work done in the area of AST and also helps to find research coverage in the area of AST. These results can be used by researchers to use the gaps found in the mapping studies to carry on future work. The results of SLR and web survey clearly show that the practitioners clearly realize the benefits and challenges of AST reported in the literature. / Mobile no: +46723069909

Autism Spectrum Disorder (ASD) is a neuro-developmental diagnosis that occurs around four times more often in males compared to females. Most of what is known about ASD, as well as diagnostic criteria and screening tools are therefore based on male expressions. Little is known if females differ from males and how female specific expressions of ASD looks like. The aim of this study is therefore to investigate the explanations of the male bias and increase the understanding of these sex differences and female expressions of ASD. My research provides a systematic review of 35 articles that has examined these areas. By conducting a thematic analysis I found that females and males diagnosed with ASD in general show similar expressions but that there is small evidence for female specific expressions. By using the theory of gender stereotyping I am discussing these results and argue that research in the area is caught in a looping effect. The reviewed articles use predominantly male samples while researching sex differences and are therefore reproducing the male bias. Because the stereotypical male expressions persist, females need to express more severe symptoms in order to be detected and correctly diagnosed. I suggest that by increasing the number of female participants in research, the female expression of ASD will be better understood which can aid social workers to detect and provide adequate support and interventions for females. / Autismspektrumtillstånd (AST) är en utvecklingsrelaterad neuro-diagnos som förekommer fyra gånger så ofta hos män som hos kvinnor. Det mesta av den nuvarande kunskapen om ASD samt diagnoskriterier och screening-verktyg är därför baserade på manliga uttryck. Huruvida kvinnor skiljer sig från män och hur kvinnliga uttryck ser ut är fortfarande relativt outforskat. Min studies syfte är att undersöka den manliga snedfördelningen som finns i diagnosen för att öka förståelsen för könsskillnader och kvinnliga ASD uttryck. Detta sker genom en systematisk forskningsöversikt av 35 artiklar som avhandlar nämnda områden. Genom att genomföra en tematisk analys fann jag att kvinnor och män överlag uppvisar liknande uttryck men att det trots det finns bevis för vissa kvinnospecifika uttryck. Jag belyser dessa resultat vidare genom en teori om könsstereotyper och argumenterar för att forskningen på området är fast i en looping-effekt. Då de granskade artiklarna använder övervägande manliga forskningsobjekt när de utforskar könsskillnader så återskapas den manliga snedfördelningen. På grund av detta så fortlever den stereotypiska manliga bilden vilket gör att kvinnor behöver uppvisa starkare symptom för att bli upptäckta och få en korrekt diagnos. Jag föreslår därför att forskningen ökar antalet kvinnliga deltagare så att kvinnliga ASD-uttryck kan bli bättre förstådda vilket kan hjälpa professionella i socialt arbete and enklare upptäcka och bistå med adekvata interventioner och stödprogram för dessa kvinnor.