Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies hos barn med autismspektrumtillstånd (AST) i jämförelse med barn utan detta tillstånd. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i den medicinska databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att i fyra av nio sammanställda artiklar var kariesförekomsten högre hos barn med AST jämfört med barn utan AST och i resterande fem artiklar visade resultatet lägre kariesförekomst hos barn med AST jämfört med barn utan samma tillstånd. Resultatet visade även att barn med AST hade flera riskfaktorer som kan öka risken för kariesförekomst. Slutsatsen är att litteraturstudien visade ett tvetydigt resultat avseende kariesförekomsten hos barn med AST i jämförelse med barn utan samma tillstånd. Det krävs mer forskning inom området.

Uppsatsen är en metodbeskrivning av musikterapimetoden Mötas i Musik (MiM) som har genomförts inom Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och riktats till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) och normal begåvning. Syftet med uppsatsen är att med stöd av grundad teori kartlägga, beskriva och analysera musikterapimetoden MiM. Resultatet visar att innehållet i MiM kan beskrivas utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod samt delad glädje. Avslutningsvis diskuteras innehållet i MiM i relation till andra musikterapeutiska metoder, hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST och normal begåvning samt hur innehållet i MiM kan ses i ljuset av uppsatsens teoretiska referensram Symbolisk interaktionism. / The essay is a method description of the music therapy method Meeting in Music (MiM) that has been carried out within the Adult Habilitation Unit at Region Örebro County. The method focused on individuals with autism spectrum disorder (ASD) with normal intelligence. The aim of the essay is to, using grounded theory, map, describe and analyze the music therapy method MiM. The result showed that the contents in MiM can be described based on the core category meeting and sub-categories structure, invitation, participation, interaction, challenge, adjustment, security, courage and shared joy. The content in MiM is discussed in relation to other music therapy methods, how MIM can meet the difficulties that are common among individuals with ASD with normal intelligence and how MiM can be viewed in the light of the theoretical framework Symbolic interactionism.

Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

I denna studie intervjuades två SVA-lärare (svenska som andraspråkslärare) somundervisade i SVA (svenska som andraspråk) och i studien lyfts deras beskrivningarav upplevelser av hur SVA-elever (svenska som andraspråkselever)andraspråksspråkinlärning påverkas av sitt autismspektrumtillstånd (AST). Dessutomundersöktes om de två SVA-lärarna ansåg att elevernas autism (AST) hade haft någoninverkan på elevernas förutsättningar att lära sig svenska som andraspråk. Jagundersökte också vilka pedagogiska handlingar de två SVA-lärarna utförde i syfte attstödja elever med autism i deras språkinlärning i klassrummet på gymnasiet. Elevermed autism möts av fler utmaningar än andra i sitt vardagliga liv där krav frånomgivning och skola blir påfrestande. Att dessutom hantera det sociala samspelet ochförstå olika sammanhang är svårt för elever med autism. Min studie hade detsociokulturella perspektivet som ingång och det genomfördes kvalitativa intervjuermed två SVA-lärare som undervisade SVA-elever med AST på gymnasiet.Resultatet av intervjustudien visade att informanterna upplevde att autismdiagnoseninte påverkade språkinlärningen märkbart. Dock visade de medverkandesarbetslivserfarenheter att vissa hjälpmedel som exempelvis bildstöd eller digitalahjälpmedel främjade språkinlärning för elever inom autismspektrat. Att använda ettlågaffektivt bemötande när eleven har visat ett utåtagerande beteende har också varitanvändbart (Hejlskov Elvén, 2018, 10). Utmaningen för de två SVA-lärarna blev istället att kunna urskilja en elev med en autismspektrumdiagnos, från en elev medendast svårigheter för det svenska språket. Möjligheterna ansågs vara många, delsrelationsskapandet med eleverna, dels deras kapacitet och viljan att lära, med ellerutan autism.

Flickor inom autismspektrumtillstånd (AST) tenderar att missas eller diagnostiseras senare än pojkar inom AST. I Barnombudsmannens årsrapport från (2016) framkommer att det är fler pojkar jämfört med flickor som diagnostiseras med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och att flickor med NPF får sina diagnoser senare än pojkar. Flickors symtom uppmärksammas inte på samma sätt som pojkars, vilket kan leda till en del svårigheter för flickor som exempelvis depression, ätstörning och skolfrånvaro (Kopp, 2010). Det är av vikt att personal i förskolan har tillräckligt med kunskap kring flickor inom AST för att kunna upptäcka dem i god tid och erbjuda det stöd som behövs (Hedvall, 2014).Denna studies syfte är att synliggöra flickor inom AST i fem förskolor, detta genom att belysa pedagogers och specialpedagogers upplevelser kring skillnader i symptomspresentation mellan pojkar och flickor. Syftet är även att undersöka om det finns svårigheter med att upptäcka flickor med autism och vad de upplever att det kan bero på, samt specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet. Detta genom följande frågeställningar:•Vilken kunskap finns kring flickor inom autismspektrumtillstånd i de studerande förskolorna?•Finns det könsskillnader i upptäckten av förskolebarn med AST, om så är fallet vilka orsaker kan det bero på?•Hur arbetar specialpedagogen förebyggande i arbetet med flickor inom autismsspektrumtillstånd?Vi har knutit an vår studie till Thomas Brantes professionsteori och de fyra begreppen; legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi som beskriver olika professioners villkor. Professionsteorin gjorde att vi kunde koppla samman specialpedagogens roll och uppdrag till förskollärarnas syn på specialpedagogen och dennes kunskap.Studien är inspirerad av den vetenskapsfilosofiska ansatsen fenomenologi med livsvärldsansatsen som utgångspunkt. Det är en kvalitativ studie som består av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visar att förskollärarnas kunskapsnivå kring flickor inom AST varierar men att den överlag är låg. Detta kompletterar tidigare forskning som visar att lärare har en svag till acceptabel kunskapsnivå om AST (Haimour & Obaidat, 2013). Majoriteten av deltagarna lyfter fram att de mött fler pojkar än flickor inom AST och att pojkars symtom är lättare att känna igen än flickors. Båda professionerna upplever att de inte fått tillräcklig kunskap kring detta under sina utbildningar. Den kunskap som de införlivat har de inhämtat genom att de mött barn inom AST och att de själva sökt kunskap kring fenomenet. Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar att lärares egen kunskapssökning i området har en positiv påverkan på lärares kunskaper (Young, Mannix McNamara & Coughlan, 2017). Specialpedagogerna lyfter fram att de genom handelning och fortbildning arbetar förebyggande medan förskollärarna betonar att de saknar specialpedagogen som utbildare och kunskapsförmedlare. Det framkommer även att det saknas en samsyn om vad ett förebyggande arbetet innebär.Slutsatsen är att det behövs mer forskning kring flickor inom AST och en ökad kunskap hos förskolans personal. Utbildningarna bör inkludera kurser inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) för att kunna öka kunskapen hos förskollärarna och specialpedagogerna.

No description available.

Att kunna läsa och förstå text är en individuell rättighet som påverkar människors möjligheter i livet. Enligt Skollagen ska utbildningen beakta varje enskilt barns behov och ge stöd så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar att det är vanligt med läsförståelsesvårigheter hos elever med autismspektrumtillstånd. Låg måluppfyllelse, hög frånvaro och låg delaktighet leder till att dessa elever inte har en tillfredställande skolsituation. Undersökningar visar att en orsak till detta är att det finns brist på kunskap i skolan om autismspektrumtillstånd. Utifrån dilemmaperspektivet har studien belyst den komplexitet som finns i pedagogers arbete. Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap och resurser pedagoger har och vilka anpassningar som görs för att kunna ge det stöd som elever med autismspektrumtillstånd behöver i läsförståelseundervisning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa och kvantitativa enkäter och intervjuer av pedagoger i olika yrkesroller. Resultatet visade att det fanns kunskap om läsförståelse och autismspektrumtillstånd i skolan, men att det saknades fördjupad kunskap om sambandet dem emellan. Vidare visade resultatet att det gjordes många bra anpassningar i skolan för elever med AST, men att de inte var tillräckliga.

Introduktion: Autismspektrumtillstånd (AST) är en komplex neurologisk funktionsnedsättning som börjar tidigt i livet, under spädbarnsåldern eller i barndomen. De största utmaningarna för individer med AST ligger inom områden för social interaktion och kommunikation med andra människor, samt repetitivt beteendemönster. Syfte: Att utforska föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd (AST). Metod: En beskrivande allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes enligt Friberg (2017). Litteraturöversikten baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar. Teoretisk referensram var Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.  Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier: Brist på kunskap och förståelse, beskriver föräldrars erfarenheter av diagnosprocessen. Hälsa och autismens påverkan på familjen, beskriver föräldrars hälsa och upplevelser i det vardagliga livet. Välbefinnande, beskriver föräldrars sätt att kunna återhämta sig och få respit.  Slutsats: Denna studie visade att föräldrar till barn med AST upplever stor stress och arbetsbelastning, både psykiskt och fysiskt, vilket beskrivs i studien som osynligt för samhället. I studien framkommer det att inom hälso- och sjukvården är det svårt att få en tidig diagnos, på grund av brist på kunskap och förståelse hos vårdpersonalen och när diagnosen väl var fastställd kunde det vara svårt för vissa föräldrar att hantera situationen. Föräldrar i studien upplevde utmaningar i olika miljöer, inklusive hemmet, offentliga platser, hälso- och sjukvården samt skolan. Studien visade på samhällets brist på förståelse för AST och dess stereotypa syn på barns beteende, vilket bidrar till att föräldrar känner sig dömda, missförstådda och isolerade. Trots detta har majoriteten av föräldrarna en stor motståndskraft (resiliens) och flera föräldrar i studien beskrev att ha ett barn med AST bidrog till att de har fått en ökad personlig utveckling, en mer jordnära livssyn på livet samt en glädje för barnets framsteg i livet. / Introduction: Autism Spectrum Disorder (ASD) is a complex neurological impairment that begins early in life, during infancy or childhood. The greatest challenges for individuals with ASD lie within the areas of social interaction and communication with other people, as well as repetitive behavior patterns.  Aim: To explore parent’s experiences and perceptions of being a parent to a child with autism spectrum disorder (ASD). Method: A descriptive literature review with a qualitative approach was conducted according to Friberg (2017). The literature review was based on ten original scientific articles. Antonovsky’s theory, sense of coherence, SOC was used as the theoretical framework. Results: The results are presented in three categories: Lack of knowledge and understanding, which describes parent’s experiences of the diagnostic process. Health and the impact of autism on the family, which describes parent’s health and experiences in everyday life. Well-being, which describes parent’s ways of being able to recover and get respite.  Conclusion: This study demonstrated that parent’s of children with ASD experience significant stress and workload, both mentally and physically, which is often invisible to society. The study reveals that within healthcare, it is often challenging to get an early diagnosis due to a lack of knowledge and understanding among healthcare professionals. Once the diagnosis is established, it can be difficult for some parent’s to handle the situation. The parent’s in this study experienced challenges in various environments, including the home, public places, health care, and school. The study highlights society’s lack of understanding of ASD and stereotypical views on children’s behavior which contribute to parent’s feeling judged, misunderstood, and isolated. Despite this, most parent’s demonstrate a resilience for adversity, an enhanced personal growth, a more realistic perspective on life, and a joy for their children’s achievements in life.

Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.