Purpose: The aim of the study was to investigate the experiences of occupational therapists’ in supporting students with neuropsychiatric disabilities in elementary school. Method: During the data collection the authors used semi-structured interviews over the phone or video calls with five occupational therapists’ who had experience of supporting students with neuropsychiatric disabilities in elementary school. Results: From the results, the occupational therapists’ experiences was described in categories: The students difficulties and challenges in school, focus on the student in school, contextual conditions, collaboration with teachers, assessment of students functions and school environment, measures for increased participation and activity balance. Conclusion: The study showed that the occupational therapists’ fulfill an important role in elementary school to support students with neuropsychiatric disabilities, as they pay attention to the challenges that can arise for the students and what specific needs the students have on the basis of their difficulties. It enables the student to get conditions to complete school assignments. / Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i grundskolan. Metod: Vid datainsamlingen genomfördes semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal eller videosamtal med fem arbetsterapeuter som hade erfarenhet av att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i grundskolan.  Resultat: Av resultatet framkom arbetsterapeuternas erfarenheter i form av kategorierna: Elevernas svårigheter och utmaningar i skolan, fokus på eleven i skolan, kontextuella förutsättningar, samverkan med pedagoger, bedömning av elevers funktioner och skolans miljö, åtgärder för ökad delaktighet och aktivitetsbalans. Slutsats: Studien visade att arbetsterapeuterna uppfyller en viktig roll i grundskolan för att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, då de uppmärksammar de utmaningar som kan uppstå för eleverna och vilka specifika behov elever har utifrån deras svårigheter. Det möjliggör för eleven att få förutsättningar för en fungerande skolgång.

Inkludering är ett begrepp vilket kan antyda individens gemenskap med andra människor, en gemenskap baserad på upplevd ömsesidighet och delaktighet. Inkluderad kan även antyda att någon eller något ingår i en kontext, exempelvis att eleven är en del av gruppen eller att momsen är inkluderad i priset. Beroende på i vilken kontext begreppet används blir betydelsen olika. Inom svensk skolverksamhet ska alla barn erbjudas bildning samt stimuleras till livslångt lärande. Pedagoger inom skolverksamheten ansvarar för barn samt ungas bildning och ytterst ansvarig är rektor för att så sker. Forskning visar att inkludering är komplext inom svensk skolverksamhet och komplexiteten är till viss del utifrån hur pedagoger upplever funktionsnedsättningar och dels utifrån hur prioriteringar görs av rektor. Prioriteringar om budget, utbildning och tid till diskussion mellan pedagoger påverkar utfallet av den inkluderande skolverksamheten. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för en grupp pedagogers uppfattning om inkludering i syfte att skapa en djupare förståelse för en inkluderande skolverksamhet. För att uppnå syftet utformades forskningsfrågor om vilken betydelse en grupp pedagoger tillskriver begreppet inkludering och inkluderande verksamhet, hur pedagogerna förhåller sig till sitt uppdrag att arbeta inkluderande i sina olika roller samt vilken betydelse pedagogerna tillskriver de undervisningsstrategier de använder i den dagliga verksamheten. För att besvara studiens frågeställning genomfördes tre gruppintervjuer med pedagoger verksamma inom en inkluderande skolverksamhet. Vid två intervjutillfällen var respondenterna två till antalet och vid en var de tre. Intervjuerna genomfördes med frågor av en öppen karaktär. Resultatet har analyserats med hjälp av denna studies teoretiska ramverk med fokus på inkludering inom svensk skolverksamhet, vad som anses vara ett funktionshinder, en grupp pedagogers undervisningsstrategier i grupper med inkluderade elever samt en skolverksamhets lärande. Studiens resultat visar att rektor har en överhängande betydelse i hur skolverksamheten utformas och i hur en gemensam förståelse om en inkluderande skolverksamhet kan skapas. Dessutom visar resultatet att pedagogens och skolledningens uppfattning om mänskliga rättigheter samt förståelse för funktionsnedsättningar av varierande grad, kan påverka elevens lärande i en inkluderande skolverksamhet. Slutligen visar resultatet att skolledningen i sin tur påverkas av politiska beslut och statliga styrdokument i hur en inkluderande skolverksamhet kan utformas och utvecklas. / Inclusion is a term that can suggest the individual's community with other people, a community based on perceived reciprocity and participation. Included may also indicate that someone or something is included in a context, for example, that the student is included in the group or the VAT is included in the price. Depending on the context used, the meaning becomes different. In Swedish schools all children should be offered education and stimulated to lifelong learning. Educators and the school principal in schools are responsible for children as well as young people's education. Research shows that inclusion is a complex issue in Swedish school arenas, and the complexity is partly based on how educators experience disabilities and partly by how priorities are made by the principal. Priorities on budget, education and time for discussion between educators affect the outcome of the inclusive school activities. The purpose of this study was to increase understanding of a group of educators' perception of inclusion with a view to creating a deeper understanding of inclusive school activities. In order to achieve this purpose, research questions were formulated about the importance that a group of educators attributed to the concept of inclusion and inclusive activities, how educators relate to the commitment to work with inclusion in their different roles and the importance of that educators attribute to the teaching strategies they use in their daily activities. To answer the study's questiona, three group interviews were conducted with educators working in an inclusive school. At two of the interviews, with open questions, the respondents were two in number and at the third they were three. The data has been analysed using the theoretical framework of this study focusing on inclusion in Swedish school. The data deal with issues of what is considered a disability, the pedagogues´ teaching strategies in groups with students with disabilities as well as in terms of a school's organisational learning. The results of the study show that the principal has a crucial role in the design of the school activities in the creation of a common understanding of inclusive school activities. In addition, the result shows that the educator's and the school leadership's perception of human rights and of disabilities can affect to varying degrees student learning in inclusive school activities. Finally, the result shows that the school leadership in turn is influenced by political decisions and policy documents in how an inclusive school activity can be designed and implemented.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera diskurser om ADHD så som de framträder i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter under perioden 2002-2011 och i utvalda dokument utfärdade av statliga myndigheter, samt att undersöka hur dessa diskurser korresponderar med varandra. Detta görs utifrån ett intresse av mediers påverkanskraft på samhälleliga diskurser i allmänhet och dagens patogenisering av människors psykiska tillvaro i synnerhet. Studien söker svar på frågan om vilka ADHD-diskurser som har konstruerats i Dagens Nyheter och i de utvalda statliga dokumenten samt vilken som har varit den hegemoniska ADHD-diskursen. Frågor om vad som har förmedlats om ADHD, av vem och på vilket sätt har ställts, dels i syftet att söka svar på vilken ADHD-identitet som har konstruerats och vilka aktörer som haft definitionsmakten, men också i syftet att urskilja olika typer av maktmekanismer.   Studien har diskursanalys som teoretisk ram där socialkonstruktivism, identitet och makt ingår som grundläggande begrepp. Analysen följer modellen för Kritisk diskursanalys som har skapats av sociologen Norman Fairclough. Samtliga av modellens tre dimensioner, `den diskursiva praktiken`, `textanalys` och `den sociala praktiken` ingår i studien, även om störst fokus ligger på den dimension som behandlar textanalys.  Datamaterial för dimensionerna `den diskursiva praktiken` och `textanalys` utgörs av 125 tidningsartiklar från Dagens Nyheter från perioden 2002-2011. Datamaterialet för den tredje dimensionen `den sociala praktiken` utgörs av tre dokument från statliga myndigheter, två från Socialstyrelsen och ett från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).  Resultatet av studien visar att två diskurser har konstruerats i Dagens Nyheter, en medicinsk och en psykosocial, vilket anslutar till tidigare forskning om ADHD-diskurser i media. I likhet med resultatet av analysen av de statliga dokumenten har det i Dagens Nyheter varit den medicinska diskursen som har varit den dominerande, vilket har resulterat i slutsatsen om Dagens Nyheter som återskapare av det senaste decenniets hegemoniska ADHD-diskurs. Den ADHD-identitet som har konstruerats i Dagens Nyheter är avvikande och exkluderande. Det avvikande består av mentala såväl som fysiska och sociala brister. Personer med ADHD likställs främst med andra avvikande samhällsgrupper så som kriminella, missbrukare samt personer med andra neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de framställs som en belastning för samhället. Det exkluderande består främst av utestängning från gemenskaper i nära relationer, mobbing och utestängning från arbetsmarknaden. En bild av både barn och vuxna i beroendeställning med behov av stöd, hjälp och behandling ingår i diskurserna. Företrädet att i Dagens Nyheter beskriva problembilden gällande ADHD har förbehålls den medicinska vetenskapen och de medicinska professionerna, något som samstämmer med resultatet av analysen av de statliga dokumenten. Studien drar därmed slutsatsen att det under det senaste decenniet har varit de medicinska professionerna som haft definitionsmakten om ADHD och att Dagens Nyheter har bidragit till en reproduktion av samhällets maktstrukturer. Det är företrädelsevis den vetenskapliga makten som har identifierats i diskurserna om ADHD, även om mekanismer som kan kopplas till pastoralmakt och social kontroll också har påvisats. / The purpose with this study is to describe and analyze discourses on ADHD regarding how the syndrome is presented in the largest Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter, during the years 2002 to 2011. The study also relates the discourses on the ADHD-syndrome to the existing overall context in society. Another issue is to view the influence from media on discourses in society in general and the trend to repudiate normality towards pathology regarding people’s psychological status.                                                                                                                                                                     This study is looking for discourses regarding ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and to find out which of them who has reached hegemony, and to see how it relates to the manifestation of the overall context in society. Questions have been asked on what is conveyed about ADHD, by whom and in what way. The purpose is to find answers about what identity on ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and who the actors are with the power to define the discourse. There is also a purpose to discriminate different types of mechanism of authority. The discourse analyze is a theoretical frame were social constructivism, identity and authority are included as essential concepts. The model used is the critical analyze of discourses that has been created by Norman Fairclough. His model has three dimensions, `discoursive practice`, `texts` and `the social practice`. All three are included in the study, but there is a main focus on the dimension regarding “text analyze”. The text material for the dimensions “the discourse in practice” and “text analyze” includes 125 articles from “Dagens Nyheter” during 2002 to 2011. The included material for the dimension “The social practice” is three documents who describes ADHD from a over viewing context of society, two from “Socialstyrelsen”  and one from “Statens beredning för medicinsk utvärdering” The result points out those two discourses have been designed by Dagens Nyheter, one medical based and one with a psychosocial focus. That confirms previous research on discourses regarding ADHD in media coverage.                                                                                                                                                      In similar with results from the analyze of the periods over viewing context in society, it has been the medical discourse that has been dominating. That confirms the conclusion that Dagens Nyheter has contributed to the last decays hegemony in the discourse regarding ADHD. The identity about ADHD designed by Dagens Nyheter is divergent and excluding. The divergent part includes mental, physical and social shortcomings. Individuals with ADHD are placed on level with other groups in society as criminals, drug addicts and people with other neuropsychiatric diagnoses, and they describes as a burden for society. The excluding part is exclusion from close relations and working life and also a high risk for bullying in school. A picture of both children and adults in a state of dependence with great needs of support, help and treatment is prominent in the discourses. The medical science and profession have had the precedence to describe the ADHD syndrome in “Dagens Nyheter”. That is consensual with the results from the over viewing context of society for the actual period. The study concludes hereby that during the last decay the medical profession has gained permission to define ADHD and that Dagens Nyheter have contributed to a reproduction of the society’s structure of power. It is primary the field of medical science that has been identified in the discourses on ADHD, even if mechanism connected to pastoral and social control also have been visible.

Syftet med denna undersökning är att ta del av hur fritidspedagoger arbetar med elever som har en neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i fritidshem. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innefattar olika diagnoser exempelvis ADHD och autismspektrumtillstånd. Det finns olika metoder att hjälpa dessa elever på, som exempelvis bemötandet, inredningen samt miljön på fritidshemmen. Tanken är att det ska vara en skola för alla där alla elever blir inkluderade, oavsett om eleven har en nedsättning eller inte. Som det ser ut idag blir många elever exkluderade på grund av bland annat att eleverna inte klarar av att vara i storgrupp. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade frågeställningar. Respondenterna använder sig av olika hjälpmedel för att eleverna ska få en lugn effekt samt få en högre koncentrationsförmåga. Vissa skolor får handledning genom stöd från rektor eller en person från en organisation hur personalen ska bemöta dessa elever. Något som genomsyrar resultatet i denna undersökning är tydlighet. Respondenterna anser att de måste vara tydliga för att eleverna ska kunna ta in vad pedagogerna säger samt förstå det.

The aim of this bachelor’s thesis in sociology was to understand the situation on the labor market for people with a neuropsychiatric disability (NPD) with the question: “How can one understand, based on the views of a group of formal actors (officials responsible for establishing people in society and in the labor market), what opportunities and obstacles exist for people with an NPD to establish themselves in the labor market in a medium-sized municipality in Sweden?”. The objective is thus to shed light on the situation, as previous research shows vulnerability of disabled people; both in school and on the labor market. The thesis is based on a study with hermeneutic methodology of qualitative character, consisting of semi-structured interviews with eight people whom have work-related experience with people with NPD and whom work for organisations that makes it possible for people to establish themselves in society and in the labor market. The theories used in the thesis are: Peter L. Berger and Thomas Luckmann's theory of social constructions, Hartmut Rosa's theory of acceleration and Jan Inge Jönhill's theory of inclusion and exclusion. The results show that the reasons to why people with NPD become excluded from the labor market mainly originates from employers' attitudes and lack of knowledge about neuropsychiatric diagnoses. There is a generalized perception of the diagnosis function, which can be problematic, since the diagnoses vary from person to person. We refer to this phenomenon as generalizing competence blindness.

The study describes educators´ perceptions of reading comprehension for students with intellectual disabilities and neuropsychiatric disabilities in compulsory special school grades 7–9 for students who read the subject Swedish. The study also sheds light on the strategies educators´ use to make texts comprehensible and provide support in reading comprehension. Based on the educators´ descriptions, the opportunities and challenges the educators face are highlighted.    The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with educators active in upper secondary school. All informants teach the subject Swedish. The theoretical framework for the study consists of the socio-cultural perspective and a cognitive science perspective. The result is analyzed on the basis of concepts taken from the two theoretical starting points.   Based on the educators' descriptions, it appears that reading comprehension teaching takes place as a group activity, couple activity but also as an individual work. The educators attach great importance to getting the students involved in conversations to guide the students through the text. In teaching, the educators work to create a background knowledge of the text and to explain words and concepts. The strategies described are based on the educators modeling and thinking aloud about how the student can find answers in a text and make inferences. A large part of the teaching is based on finding texts and working methods that motivate and make the text comprehensible. In their work, the educators use creative methods with theatrical working methods and a personal commitment to get students' attention and create motivation. An important basis is to get to know the student, starting from a survey of the student's level and then find adapted material. The results also show that a large part of the student group has difficulty with decoding and language / listening comprehension, which are important factors for reading comprehension.   The study shows that reading comprehension is not only a cognitive ability, but motivation and how one sees oneself as a reader is of crucial importance.   The study's special pedagogical relevance shows that educators need to be active in text conversations and strategies to engage students in reading comprehension teaching.

I denna studie är syftet att undersöka hur respondenter från olika verksamheter upplever ansvarsfördelning och samverkan kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Vidare undersöks vilka faktorer som orsakar skolfrånvaro samt hur skolorna konkret arbetar förebyggande för att elever inte ska bli frånvarande från skolan. I Sverige finns 5500 barn som inte går till skolan och som därmed inte når kunskapsmålen. Följden av en problematisk skolfrånvaro kan innebära psykisk ohälsa hos eleven, men även påverka elevens framtid negativt i form av marginalisering och utanförskap. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en systemteoretisk ingång, har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma inom skola samt barn- och ungdomspsykiatrin. I resultatet framgår vikten av samverkan och tydliga rutiner kring ansvarsfördelning för att skolor och barn- och ungdomspsykiatrin ska ha möjlighet att arbeta förebyggande kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Resultatet lyfter att trygghet, delaktighet, struktur och relationer är avgörande för att elever ska vilja komma till skolan. Slutsatsen pekar på att det finns strukturella brister i det gemensamma ansvaret mellan skola, vårdinstanser och föräldrar kring barn och unga med en problematisk skolfrånvaro. Den visar även betydelsen av en omgivning eleven kan känna förtroende för. / The purpose of this study is to examine how professionals from different organisations experience collaboration and division of responsibilities when it comes to pupils with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. Furthermore, the purpose is to examine what causes school absence and how the professionals describe their preventive work towards pupils with the above described difficulties. Sweden has 5500 children absent from school not fulfilling the educational knowledge requirements. A problematic school absence can cause mental illness during the school years but also marginalise the individual in the future. The empirical material has been collected via semi-structured interviews with professionals within school and psychiatric care for children and youth. The result has been analysed using systems theory. The result indicates the importance of collaboration between professions. To enable the preventive work of schools’ and the psychiatric care for children and youth, the need for a clear division of responsibilities is crucial. The result shows that pupils are more likely to be present in school if they feel safe and are given the opportunity to influence. Structure in the school environment and relations are also described as important. The conclusion indicates structural shortcomings in the responsibilities shared between schools, healthcare and parents regarding children with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. It also shows the importance of creating a surrounding the pupil can trust.

Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author’s translation from Swedish to English) (Asperger & Frith, 1998, s. 21)   This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability. We will briefly describe how the Asperger syndrome is described in the literature and what facilities are offered within the Swedish health care system. A diagnosis refer to a deviation from what is assumed to be the normal, therefore we will put forward theories concerning the norm of normality and normativity. We have tried through a theoretical discussion to deepen our understanding of identity formation and found the following arguments are reliable individual identity is shaped by three sub-aspects of identity; the identity of biological, psychological identity and social identity. Based on these theoretical arguments, a reasoning regarding how this affects what people with Asperger syndrome will and can tell us about when they talk about how they perceive their life before and after they have been diagnosed. Our intention is to critically discuss how identity formation is affected and how normality are handled and experienced by a group people with this diagnosis. / Normala barn tillägnar sig nödvändiga sociala vanor utan att vara medvetet uppmärksamma på detta, de lär sig instinktivt. (Asperger & Frith, 1998, s. 21) Denna uppsats handlar om människor som inte lär sig sociala vanor instinktivt utan att säger sig att göra det genom medveten intellektuell inlärning. I den här uppsatsen har vi intervjuat tre vuxna med diagnosen Asperger syndrom för att kunna belysa vad det kan innebära att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi kommer kortfattat att beskriva hur Asperger syndrom beskrivs i litteraturen och vilka hjälpmedel som erbjuds inom svensk sjukvård. En diagnos refererar till en avvikelse från vad som antas vara normalt och därför kommer vi att resonera kring det normala och normativitet. Varje individ skapar sig en identitet och i den här studien har vi utgått från förklaringar baserade på tre delaspekter; biologisk, psykologisk och social identitet. Vi har också sökt teoretiska resonemang för att fördjupa förståelsen kring identitetskapande. Med utgångspunkt i dessa teoretiska resonemang har vi resonerat kring hur detta kan påverka vad människor med Asperger syndrom berättar om när de talar om hur de upplever sitt liv före och efter att de har fått diagnosen. Vår avsikt är att kritiskt resonera kring hur identitetskapande påverkas och hur normalitet kan hanteras och upplevas av några människor med denna diagnos.  Studien har resulterat i ett resonemang kring hur diagnosen kan förstås dels som en förutsättning för att få de hjälpmedel dessa människor behöver för att leva ett normalt liv, dels vad just normalitet innebär och hur detta kan förstås påverka dessa människor utifrån de tre normativa aspekterna för identitetskapande. Vi menar att det är viktigt att kritiskt förhålla sig till vad som betraktas som normalt. Vidare att det behövs en förståelse för vad denna normalitet innebär och upplevs som av människor som avviker eller inte uppfyller de normativa kraven i det samhälle som de lever i.

Syftet med uppsatsen var att utifrån arbetsförmedlares uppfattning undersöka förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts för att uppnå studiens syfte. Fem intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas genom de tre perspektiven individuell, strukturell samt organisatorisk nivå. Studien visar att enligt arbetsförmedlare har personer med funktionsnedsättning trots fördjupat stöd från Arbetsförmedlingen svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett centralt skäl till att personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden finns på strukturell nivå då rädsla och okunskap bland arbetsgivare bidrar till en exkluderande arbetsmarknad för kategorin. Vidare upplever arbetsförmedlare att det fördjupade stöd som finns på Arbetsförmedlingen fungerar men att standardiserade styrdokument och ökande administration utgör en begränsning på organisatorisk nivå för kategorin. Arbetsförmedlare uppger att få begränsningar finns hos den arbetssökande enskilda individen. / The purpose of the study was to, based on the perspective of employment officers, examine the conditions for people with disabilities to establish themselves on the labour market. A qualitative method was used to achieve the purpose of the study. Five employment officers were interviewed. Individual, structural and organizational level were used as the essay’s theoretical approach. The study showed that even though people with disabilities are given enhanced support from Arbetsförmedlingen, they are still excluded from the labour market. One reason people with disabilities are excluded is because of employers’ fear and lack of knowledge of the meaning of disabilities. The employment officers stated that the enhanced support given by Arbetsförmedlingen operates well but strict regulations and administration were described as limitations on an organizational level. Employment officers stated there were few reasons on the individual level as to why people with disabilities are excluded from the labour market.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som inte bara har ökat bland barn, utan även hos vuxna. Enligt Socialstyrelsen beror denna ökning på att det finns en större kunskap om diagnosen och symtomen märks tydligare i och med att vi nu lever i ett informationssamhälle med högre kognitiva krav. I framförallt USA har det blivit populärt att använda sig av ADHD-coacher som ett komplement till medicin och terapi. Metoden existerar i Sverige, men den ingår inte som en behandlingsform som erbjuds eller föreslås till individer som får diagnosen ADHD. Syftet med denna studie är att ge mer kunskap om ADHD-coaching samt att jämföra denna metod med andra behandlingsalternativ som ges till en individ med ADHD diagnos. Jag har utgått ifrån ett salutogent perspektiv med Antonovskys KASAM som stöd, då jag tittat på det kognitiva området och vidare empowerment i förhållande till det psykosociala stödet. Resultatet av studien visar på att det finns effektiva behandlingsmetoder för ADHD, men att införa ADHD-coaching som metod kan motiveras då denna metod är specifikt inriktad på ADHD och visar på effekt i U.S.A. Empirin i studien består av vetenskapliga artiklar och facklitteratur i ämnet. Det framgår också i studien att det finns behov av fler vetenskapliga studier både om ADHD-coaching som metod och om andra behandlingsmetoder för framförallt vuxna med ADHD diagnos. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric impairment that not only has increased in children but also in adults. It is considered by the Swedish National Board that the increase directs us to a greater knowledge of the diagnosis and the symptoms are more noticeable now since we live in an information society with higher cognitive demands. Foremost in USA, it has become popular to use ADHD coaches as a method complementary to medicine and therapy. The method does exist in Sweden, but it is not a treatment that individuals are informed of or even suggested as a complementary. The purpose of this study is to increase awareness of ADHD Coaching and comparing the method to other treatments for people with ADHD. The results showed that there are effective methods for ADHD, but ADHD Coaching would be a good complementary as it is tailored for the symptoms of ADHD. Viewed from Antonovskys salutogenic perspective, I have used KASAM to support the cognitive aspect and I have used empowerment to support the psychosocial aspect of treatments. My studies and empirical material includes peer reviewed articles and literature on the subject. The results show a need for more empirical studies of ADHD Coaching as well as therapeutically methods for adults with ADHD in particular.