The City of Stockholm has decided to invest in renewable energy and especially in photovoltaics. The objective of this thesis is to investigate the photovoltaic potential on roof areas that the city possesses and to further investigate some buildings of the Property Management Department. The thesis also compares some existing photovoltaic plants with the solar irradiance map which shows available roof area on each building in Stockholm. The report ends with a literature study about the climate impact and greenhouse gas emissions of photovoltaic. The total available roof area suitable for photovoltaic plants is estimated to 700 000 m2, with a potential electricity production of 110 GWh per year. This corresponds to 17 % of the City of Stockholm’s yearly electricity consumption. A selection of sport facilities and fire stations owned by the Property Management Department has been investigated and 13 of the 33 buildings have roof areas which are well suited for photovoltaics. The potential electricity production from these buildings is estimated to 1 050 MWh per year. The 5 existing plants investigated occupies on average 49 % of the roof area which is available according to the solar irradiance map. In a life cycle perspective, photovoltaics purchased on the global market are expected to cause greenhouse gas emissions of 45 g CO2-eq/kWh.

Den här uppsatsen redovisar en kvalitativ studie som har gjorts av nyliberal planering och hållbar stadsutveckling i Stockholms stad. Genom att studera plan- och visionsdokument utfärdade av staden är syftet med undersökningen att utreda hur nyliberal planering kan förenas med hållbar stadsutveckling. I undersökningen ingår också att utreda vad hållbar stadsutveckling faktiskt innebär utifrån olika perspektiv på hållbar utveckling, perspektiven som studeras är ekologisk modernisering, traditionell ekologi, miljörättviseperspektivet samt social hållbarhet. Resultatet av undersökningen visar att för att hållbar stadsutveckling ska vara ett resultat av nyliberal planering krävs att utvecklingen samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt alternativt stärker stadens konkurrenskraft.  Det innebär att nyliberal planering är lättare att förena med hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom ekologisk modernisering men också att hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom traditionell ekologi samt social hållbarhet åtminstone till viss del kan förenas med nyliberal planering. Utifrån ett miljörättviseperspektiv visar sig nyliberal planering vara svårare att förena med hållbar stadsutveckling. Resultatet visar också att nyliberal planering inte på ett fullvärdigt sätt kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att alla aspekter inom hållbar utveckling ska tillgodoses krävs något mer än nyliberal planering.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga. Samtidigt är det få vardagliga verksamheter framkommer. Arkitektdiskursen är iögonfallande inte bara visuellt utan även i texterna.

Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv.

Denna studie är en uppföljning på hur arbetet med vägledningen för kemikaliesmart förskola från Stockholms stad har fungerat. Syftet med detta var att ta reda på hur miljöförvaltningen iStockholms stad kan utöka sitt stöd till stadens förskolor inom detta arbete. Studiens metodinnefattade en enkätundersökning som skickades ut till alla förskolor inom Stockholms stad samttio semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom både kommunala och fristående verksamheter. Studiens resultat visar att Stockholms stads förskolor arbetar i hög utsträckning med åtgärderna i vägledningen vilket således tyder på att vägledningen har varit till hjälp för förskolorna. Studien visade dock även att det finns utmaningar i arbetet med att upprätthållamotivationen för kemikaliesmart förskola som avtagit under pandemiåren. Förskolorna beskriver till stor del liknande svårigheter med att hinna med att utbilda, öka kunskapen kring vilka material som är kemikaliesmarta att köpa in samt att få klarhet i hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan förskolorna, byggentreprenörer och fastighetsägare. Det påvisades däremot signifikant skillnad mellan de kommunala och fristående förskolorna i huruvida de känner till vägledningen, arbetarmed åtgärderna, om de utfört stadens webbutbildning samt vid utförandet av fyra av de 23 åtgärderna. Studien har tydliggjort att kemikaliefrågan är något som måste aktualiseras hela tiden på förskolan och att det är och behöver ses som ett pågående arbete en aldrig blir aldrig klar med.Resultatet från denna studie visar att förskolorna svarat mycket bra på de fysiska utbildningarna ochsammankomsterna som miljöförvaltningen hade innan pandemitiden samt att det spelat stor roll för förskolornas motivation att hålla arbetet i gång. I studien beskrivs även att andra riktlinjer och uppdrag uppifrån har betydelse för hur högt frågan med kemikaliesmart förskola prioriteras.Sammanfattningsvis indikerar studien därmed att en av de viktigaste stödfunktionerna frånmiljöförvaltningen är de fysiska utbildningar och sammankomster som de utfört tidigare ochstudien betonar således vikten av att återuppta detta efter pandemin.

This study aims to investigate what accessibility looks like in the city of Stockholm from wheelchair users and from a human rights perspective. The study also aims to shed light on how the Traffic Office in Stockholm works with accessibility. I have chosen to do a qualitive study where the empirical data was obtained from three different source materials. Partly via individual semi-structured interviews with the Traffic Office and with three wheelchair users who live in the city of Stockholm. Partly via two participant observations with a wheelchair user. Finally, from the swedish handbook Stockholm - en stad för alla (2008), written by the Traffic Office, which is based on laws and guidelines of how to make an environment useful for people with disabilities. The study shows that there are environmental barriers for people with disabilities in Stockholm. These can be lack of architectural structures (e.g. ramps, elevators), obstacles in the environment as well as inaccessible buildings. The study also shows that the functioning body as a norm is constantly present and much in our society is adapted accordingly. Based on Crip-theory, the study focuses on wheelchair users perspectives and their experiences of when their disability in relation to the environment becomes a functional limitation.

Moment 22 är skriven av Lilian Gillegård och Alexandra Adler. Uppsatsens syfte är att utveckla och fördjupa förståelsen för hur samverkan mellan ideella organisationer och offentlig verksamhet kan se ut kring hemlöshet. Vidare består syftet av att undersöka dessa verksamheters olika metoder och arbetssätt i deras arbete med hemlöshet. Utifrån ett governance-perspektiv och en organisationsteori formades ett antal analytiska frågor för att undersöka detta. Studien bygger på tio intervjutillfällen med individer som arbetar inom frivilliga organisationer i Stockholm och stadsdelsförvaltningar inom Stockholms stad. Resultatet visar att stadsdelsförvaltningar och frivilliga organisationer har fokus på förebyggande arbete och konsekvenser av hemlöshet. Vidare visar resultatet att samarbeten mellan dessa kan se olika ut och det råder även vissa brister. När det gäller nära samarbeten mellan stadsdelsförvaltningarna och frivilliga organisationer är det ibland svårt att urskilja vem som faktiskt är ansvarig och vem som styr verksamheten. När det handlar om samarbete  med övriga myndigheter som exempelvis vårdenheter kan det förekomma oenighet om vem som har ansvaret för klienten i fråga. Våra respondenter påstår att det uppstår ett så kallat ”moment 22” läge och klienten kan då inte få den rätta hjälpen. / The aim of this essay is to develop and deepen the understanding on how voluntary organizations and public sector cooperate when working with homelessness. Furthermore, to investigate these organizations different methods and approaches used in their work with homelessness. A number of analytical questions were formed based on a governance perspective and an organizational theory. The study is based on ten interviews carried out on individuals that work in voluntary organizations in Stockholm and district administrations in Stockholms stad.  The results show that the district administrations and voluntary organizations focus on the preventions and the consequences of homelessness. Furthermore, the result shows that the cooperation has several appearances which have some flaws. As for the close co-operation between the district administrations and the voluntary organizations, it is sometime difficult to ascertain who is responsible and who controls the organization. When it comes to collaboration with other agencies such as health care units, there may be disagreements regarding who takes the responsibility of the client. Our respondents describe this act as a ”catch 22” situation where the client does not get the right help.

I denna rapport undersöks olika system för hanteringen av forskning och utvecklingsprojekt som Stockholms stad kan använda som en gemensam plattform med syfte att sprida information och kunskap gällande projekt. Målet med rapporten var att hitta en anpassad kravspecifikation som summerade de tre kontorens gemensamma arbetsprocesser. Kravspecifikationen var ett hjälpmedel för att finna och utvärdera olika system som främjar hanteringen av Stockholms stads forskning och utvecklingsprojekt. En kravspecifikation har tagits fram i syfte att informera Stockholms stad om hur ett generellt arbetssätt ser ut bland de olika forskning och utvecklingskontoren. Genom informationsspridning internt pa kontoren kan effektiviteten öka då målkonikter kan undvikas och ett samarbete kan leda till ett bättre resultat. Att lagra informationen kopplade till ett projekt i en relationsdatabas visade sig passa kontoren bäst och skulle kunna möjliggöra vidare anpassning. Ytterligare en aspekt med systemen som utvärderades i rapporten var att de skulle kunna förbättra Stockholms stads kunskapsöverföring. Det kan medföra att innovativa och hållbara ideer sprids i större utsträckning än med kontorens nuvarande hantering av forskning- och utvecklingsprojekt. Resultatet av rapporten var två rekommendationer som togs fram utifrån utvärderingen av de utvalda systemen. Den kortsiktiga lösningen var att använda Excel med delad arbetsbok och den långsiktiga lösningen var att använda SharePoint Server som en gemensam kommunikationsplattform. / The purpose of this report is to find and evaluate different systems that can be used as a central platform for publishing information and knowledge about Stockholms stad's various projects spanning several agencies. The goal of this report was to present a requirement specification which summarize the three chosen agencies common work pattern. The requirement specification was used to find and evaluate the different systems that improves Stockholm's stads management of research and development projects. A requirement specification has been defined to help Stockholms stad to acknowledge a common work pattern for the three agencies presentation of project information. By increasing the dissemination of information internally, the efficiency will increase when goal conflicts are avoided and a formal cooperation can lead to better work results. A relational database was proven to be the best option for the agencies and could allow further development and adjustments to the agencies. One advantage with the systems evaluated in this report is that they could help Stockholms stad's transferal of knowledge. This could result in a wider spread of innovative and sustainable ideas than Stockholms stad's current system for managing research and development projects. The final recommendation from the evaluation of the selected systems gave Stockholms stad two possible solutions. The short-term solution was to use Excel with a shared workbook and the long-term solution was to use SharePoint Server as a common platform for communication.

Det finns många jämställdhetsmål som planeringen idag ska jobba efter, såväl globala, nationella som kommunala. Likaså finns jämställdhetsmål som planeringen av fysiska miljön kan på ett indirekt sätt bidra till att uppnå. Bland annat finns idag både en viss ojämställdhet i individers rörelsemönster, i deltagandet i det offentliga rummet och i deltagandet i planeringsprocessen och beslutsfattande. I denna uppsats studeras hur samverkan mellan civilsamhälle och planering kan bidra med ny kunskap och nya perspektiv som kan användas för att främja jämställdhetsperspektivet i planeringen. Detta görs i en fallstudie av upprustningen av Husby Centrum. I samband med upprustningen av Husby Centrum har flertalet dialoger förts. Ett av de var projektet Praxagora, där kvinnor från civilsamhället bjöds in för att delta i fem workshops om vad ett jämställdhetsperspektiv i upprustningen av centrumet skulle innebära. Resultatet visar på att samverkan kan bidra med ny kunskap, både lokal kunskap som kan bidra till nya perspektiv i planeringen, men även ny generell kunskap för de som arbetar med planering. Samverkan påverkas bland annat av vilket förtroende som finns mellan civilsamhället och planeringen i området, hur väl kommunikationen mellan aktörerna fungerar samt hur resultatet från dialogen tas till vara på. / Urban planning today has several equality goals to work toward, both international, national as well as municipal. Among other things, there is both a certain inequality in individuals’ movement patterns, in participation in the public space as well as in participation in the planning process and decision making. This essay studies how collaboration between the civil society and the planners can contribute to new knowledge and new perspectives which then can be used to promote the gender equality perspective of the urban planning. This is conducted in a case study of the renovation of Husby Centrum. In connection to the renovation of Husby Centrum, several dialogs have been conducted, as well as project, Praxagora, where women from the civil society were invited to participate in five workshops on what gender perspective in the renovation of the center could mean. The results show that collaboration can contribute with new knowledge, both local knowledge that can contribute to new perspectives in the planning, but also general knowledge for the planners. Collaboration is affected, among other things, by the level of trust that exists between the civil society and the planning in the area, how well the communication between different participating actors work, as well as in which way the results are taken care of.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex. Jag har även tillämpat en del av den interpersonellameta funktionen däri analys av modalitetsmarkörer har stått i fokus. Med hjälp av den språkvetenskapliga metoden har jag kommit fram till följande: samtliga deltagare i texterna har rollen agent som utgör påverkan. Agenterna har blivit mer preciserade iprogrammet, där till exempel kommunikation har preciserats med intern och extern samtidigt som agenterna har blivit färre i kommunikationsprogrammet. Dessa agenter skiljer sig åt i policyn och programmet och det finns passiva satser där ansvariga deltagare undandöljs. Analysen har påvisat att kommunens syn på sig själv har förändrats och har gått mer åt att framställa sig själv som ett varumärke i kommunikationsprogrammet. Benämningen ”vi” och ”vår” relaterade till sig själv och kommunikationen har blivit ”Stockholms” och ”Stockholmsstads varumärke” samtidigt som kommunen uttrycker sig alltmer i form av förpliktelser. Kommunikationskriterierna kan genomsyras av attribut som uttrycker gemensamma värderingar. Kommunikationsprogrammet innehåller även mer den vägledande prepositionen ”genom” som utrymmer kommunens generella riktlinjer för kommunikationen. De kommunikationskanaler som ska användas är inte preciserade, varken i kommunikationsprogrammet eller i kommunikationspolicyn. På grund av det föga antal studier om kommunikationspolicyer i svenska kommuner har mitt arbete baserats mest på den teoretiska grunden snarare än den empiriska. Som tillägg till de studier som finns om styrdokument för kommunikation redogör jag för en granskning av kommunikationspolicyn som Stockholms stad genomförde innan det nya styrdokumentet togs fram år 2012.