I dagens samhälle exponeras vi dagligen för flera skadliga kemikalier. Frisörbranschen är en bransch där ett flertal skadliga ämnen används som exempelvis parafenylendiaminedia och resorcinol. Enligt svensk lag är användningen av skadliga ämnena inom frisörbranschen oreglerad. Detta på grund av att frisörsalonger inte är anmälningspliktiga verksamheter. En miljöcertifiering används av kunder som en försäkran om att en certifierad salong är ett miljövänligare alternativ. I denna uppsats undersöks frisörernas perspektiv på miljöcertifieringen Grön Salong och vad som påverkar certifieringens utbredning. Resultatet har nåtts genom en enkätundersökning och semi-strukturerade intervjuer med frisörsalonger med anknytning till Grön Salong. En intervju med en styrelsemedlem från Grön Salong har genomförts för att spegla organisationens perspektiv. Resultatet visar att Grön Salong har många brister som gör att frisörsalonger väljer att avstå från att fortsätta vara certifierade efter några år. Den brist som frisörerna mest lyfter fram är den dåliga kommunikationen. Organisationens kommunikation upplevs som dålig, både offentligt på hemsidan och enskilt mellan organisation och frisör.

Jag har valt att göra ett examensarbete för Alingsås kommun som går ut på att ta reda på vilka kemiska produkter som används inom vård och äldreomsorgen i Alingsås kommun samt komma med förslag och arbetsätt för Alingsås kommun att arbeta mer effektivt med deras utfasningsarbete. Genom att genomföra en litteratursammanställning av miljölagstiftningen, inventera kemikalie produkter som används i äldreboendena samt genomföra intervjuer om andra kommuners kemikaliearbete kan syftet med uppsatsen uppnås. Uppsatsen är en del av arbetet för att uppnå en del av Alingsås miljömål. Arbetet inleddes med en kemikalieinventering för samtliga äldre boenden där alla påträffbara rengöringsprodukter sammanställdes. De kemikalieprodukter som påträffades var rengöringsmedel för olika användningsområden. De rengöringsprodukter som inte var miljömärkta listades i en enskild lista och undersöktes. Meningen med undersökningen var att garantera att inga ämnen i produkterna var särskilt farliga för människors hälsa- och miljö. Resultatet av intervjuerna visade att det skiljer sig mellan olika kommuners kemikaliearbete men svaren visade också att alla kommuner arbetar med någon del som berör kemikaliearbetet men på olika nivåer. Litteraturstudien visar att miljömärkta produkter måste uppfylla en del krav för att bli miljömärkta, genom att använda sig av miljömärkta produkter bidrar man till att minska användingen av skadliga kemiska ämnen som påverkar miljö- och hälsa. Alingsås äldreboenden använder sig inte av några farliga rengöringsprodukter men en del av produkterna är inte miljömärkta som de borde vara enligt kommunens miljöpolicy och borde därför ersättas. Jämförelsevis utifrån de intervjuade kommunerna samt Alingsås kommun ligger Alingsås kommun på en bra nivå i sitt kemikaliearbete. En del bitar behöver utvecklas och med hjälp av enkla metoder kan man skapa ett bättre kemikaliearbete.

There are currently 300 foreign substances in our blood[1] that should not be there, and the count is increasing. Every day we are exposed to dangerous chemicals. We are exposed when we cover ourselves with body lotion, we take a dose when we eat out of our lunch box and take in some more on the sofa as we sit in front of the TV. They are everywhere in our homes and, as it stands; nobody knows exactly how they will affect us in the long run. Humans need to be aware of this problem for it to be­come prioritised on the political agenda. Until we have safe, globally functioning chemical legislation, people need to know about the alternatives in order to opt out of the worst chemical culprits. The focus of this project is on the kitchen items that comes into contact with our food. This is because it’s our mouth that presents the easiest access into our bod­ies for harmful chemicals. This is an exhibition where visitors get to interact, experience and be educated on the chemical problem, with focus on dangerous chemicals in the kitchen. The exhibition will tour different locations around Sweden. The aim is to engage and encourage people into action to reduce the number of dangerous chemicals in their homes.   [1]I Kemikalier i samhället, Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemikalier-i-samhallet - hämtat den 2016-07-15 / Just nu finns mer än 300 främmande ämnen i vårt blod[1] som inte ska vara där och de blir fler. Varje dag expo­neras vi för farliga kemikalier. Vi utsätts när vi smörjer in oss med bodylotion, får en dos när vi äter ur vår matlåda till lunch och intar lite i soffan framför TV:n. De finns överallt i våra hem och ännu vet ingen precis hur de påverkar oss i längden. Människor behöver bli medvetna om detta problem, för att frågan ska bli prioriterad på den politiska agendan. Tills vi har fått en säker och globalt fungerande kemi­kalielagstiftning bör folk känna till alternativen för att kunna välja bort de värsta kemikaliebovarna. Fokus i detta projekt ligger på produkter i köket som kommer i kontakt med maten vi äter. För det är via munnen vi lättast får i oss de farliga kemikalierna. Konceptet som är en utställning undersöker hur man kan synliggöra kemikalierna i köket för flera sinnen och göra dem mer påtagliga. Målet är att engagera folk till handling och uppmuntra människor till ett beteende som bidrar till att minska de farliga kemikalierna i sina hem. [1]Kemikalier i samhället, Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemikalier-i-samhallet - hämtat den 2016-07-15

The purpose of this study was to investigate the migration of chemicals from products and food containers into food and determine the health issues of those chemicals. The study was made to help make a risk assessment of the chemicals that migrate from the products and food containers. The study was done by researching the internet and books and having interviews with suppliers, producers and resellers of the containers by e-mail or over the phone. The different materials in the food packages and products that were researched had different chemicals that were added to give the material a certain property such as colour, density and flame resistance. The result shows that a lot of our products and food containers contain a variety of chemicals. Some of the chemicals proved to be in direct correlation with the health issues of our hormone- and reproductive systems and others had a direct effect on our bigger organs. The plastic food containers and products proved to have the most additives and health issues from the added chemicals compared to the other materials. The risk assessment that was made ranged from 1 to 4 in which 1 is an indication that the material and/or chemical is toxic, a 2 indicates that it is not sure whether or not the material and/or chemical is toxic, a 3 indicates that the material and/or chemical is not toxic and a 4 indicates that more studies have to be done to be sure of the materials and/or chemicals toxicity.

The purpose of this study is to understand which health effects that occur from exposure of asbestos and material containing quartz and if interactions with smoking leads to increased risk of lung cancer. The construction workers on site often lack knowledge about the risk of cancer when exposed to asbestos or quartz. The issue that I am going to discourse is, which health effects occur when exposed to asbestos or quartz? Does the risk of lung cancer increase when exposed to smoking, asbestos and quartz? Which measures can be used to prevent and reduce exposure of asbestos and quartz and how does the work handling asbestos looks today?  The work is based on a literature review and an interview as a complement. Results of the study have been shown that smoking is associated with asbestos- or silica exposure and doubles the risk of lung cancer. To reduce and prevent exposure of asbestos, quartz and decrease the risk of lung cancer the measures that can be used are; encouragement of quitting smoking, use of the respirators and training for handling asbestos and quartz. The conclusions are that smoking is associated with asbestos- or silica exposure that increases the risk of lung cancer and that younger employees do not have similar knowledge as older of the consequences of exposure and management.

Det är allmänt känt att stora mängder kemikalier används i textilindustrin och även om det är att föredra att återanvända och återvinna textil kommer oönskade kemikalier stanna kvar i det cirkulära kretsloppet. Vid sortering av textil behöver de varor med giftiga, miljö- och hälsofarliga ämnen sorteras bort och uteslutas ur kretsloppet. Det finns ännu ingen icke destruktiv portabel metod utvecklad för att skilja på textil med respektive utan farliga kemikalier. I det här arbetet har analysmetoderna Fourier transform infrarödspektroskopi (FTIR) och röntgenfluorescensdetektion (XRF) undersökts för möjlighet till användning i en sorteringsprocess. Testerna som utfördes var oförstörande tester, utan provberedning, på textila prover. Obehandlade samt färgade respektive fluorkarbonbelagda prover testades. I analyserna av testresultaten jämförs de behandlade proverna med de obehandlade. De testade proverna har också matchats mot två olika befintliga generella materialbibliotek, för att identifiera provets materialinnehåll. Ett materialbibliotek uppfördes med alla de textila material som testats. Mot detta bibliotek matchades ett antal använda klädesplagg med syfte att undersöka potentialen för ett textilanpassat materialbibliotek. FTIR-tester utfördes på ett stationärt instrument medan det för XRF användes ett portabelt instrument, dock finns båda teknikerna att tillgå som handhållna, portabla instrument. Testresultaten visar att XRF inte kan detektera textila fibrer men kan detektera kemikalier innehållande vissa tyngre grundämnen. Däremot gick det inte i testerna att indikera svavelinnehåll i ullproverna, vilket hade förväntats på förhand. Testerna med FTIR visade att det går att skilja på de vanligaste fibrerna inom fiberklasserna cellulosa, protein och syntet; bomull, ull och polyester. Däremot går det inte att skilja olika cellulosafibrer från varandra, vilket även inkluderar regenererade fibrer. Polyamid och polyester är mycket olika och går att skilja åt, dock är polyamid svår att skilja från silke och ull då deras kemiska struktur är mycket lika varandra. I undersökningarna gick det inte att se någon skillnad mellan de färgade proverna och deras respektive referensprov, inte heller gick det att skilja det fluorkarbonbelagda provet från ett obelagt. Matchningarna av de använda kläderna mot det textila materialbiblioteket visade goda resultat då majoriteten av plaggen matchades mot önskat material.

Stockholms stad är examensarbetets uppdragsgivare i ett samarbete mellan Exploateringskontoret, Kemikaliecentrum och Trafikkontoret. Studien syftar i huvudsak till att undersöka lekplatsmaterial ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Åtskilliga studier visar att lekplatsmaterial kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Barn är dessutom särskilt känsliga för exponering av kemikalier genom sitt beteende och fysiska förutsättningar. Stockholms stads miljöprogram och kemikalieplan prioriterar barns exponering för kemikalier och har utarbetat särskilda kriterier med barnfokus. För att systematiskt arbeta med kemikalieplanens mål används miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen. Ett huvudsyfte med studien var att granska Stockholms stads leverantörers sortiment av lekplatsmaterial i miljöbedömningssystemet och utvärdera hur väl systemet harmoniserar med stadens kemikaliekriterier för barnspecifika miljöer. En kemikaliesmart produktlista skapades också som ett resultat av analysen i Byggvarubedömningen. Leverantörernas miljö- och kemikaliearbete granskades likaså i en enkätstudie. Stadens aktörer tar hänsyn till ekonomi, säkerhet, platsanpassningar, tillgänglighet, miljökrav, drift, unik utformning och funktionskrav utöver miljö- och hälsoaspekter vid anläggning av lekplatser. Examensarbetet utreder också dessa olika aspekter och hur stadens aktörer kan resonera vid val av markbeläggning på lekplats i litteraturstudie baserad på intervjuer med byggprojektledare och landskapsarkitekter. Resultatet visar att Byggvarubedömningen till stor del uppfyller stadens kemikaliekrav utöver att produkter med SBR – gummi och ett fåtal hormonstörande ämnen inte filtreras. Produktlistan är ett positivt hjälpmedel ur det avseendet då det krävs kunskap om kemikalier och kriterier för att sortera ut de produkter som inte uppfyller kraven. Listan behöver dock uppdateras då fler bedömda produkter tillkommer kontinuerligt, vilket är en tids- och kunskapskrävande uppgift. Merparten av de deltagande leverantörerna i enkätstudien arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Kemikaliekompetens och arbete med livscykelanalys var generellt låg hos leverantörer. Det är svårt att dra slutsatser om hur leverantörerna granskar sin egen leverantörskedja vad gäller produkternas kemikalieinnehåll. Litteraturgranskning och analysen i Byggvarubedömningen uppmärksammade också att EPDM - gummi som används i stället för återvunna däck kan innehålla oönskade ämnen. Gummimaterialen är komplexa och innehållsdeklareras också felaktigt och sparsamt i vissa fall. Dessvärre omfattas inte heller offentlig lekplatsutrustning av Leksaksdirektivets strängare kemikalie- och dokumentationskrav eller CE-märkning. Vid val av markbeläggning på lekplats är intressekonflikter främst relaterade till kombinationen säkerhet, tillgänglighet och miljö- och hälsoaspekter. Det finns inga formella hinder för användning av gummi som markbeläggning i staden (exkl. återvunnet gummi eller gummi som bedöms som ”Undviks” i Byggvarubedömningen). Studiens resultat visar dock att det kan finnas anledning att vara försiktig med användningen av gummi. Fallskyddsgummi kan vara befogat på ytor där kombinationen säkerhet och tillgänglighet bör uppfyllas. I övrigt tyder lekvärden, graden av fysisk aktivitet och tillgänglighetsaspekten på att gummit kan bytas ut till material som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Att undersöka alternativa material som uppfyller säkerhet, tillgänglighet och miljöaspekter är också angeläget.

Studien ger fördjupad förståelse för hur konsumenter resonerar i fråga om farliga kemikalier ihygienprodukter respektive miljövänliga hygienprodukter. Förslag presenteras på hur RegionSkåne kan gå tillväga för att stödja konsumenter att göra hållbara val vad det gäller farligakemikalier i hygienprodukter. Undersökningsmetoderna som studien tillämpar är en kvalitativintervjuundersökning samt en kvantitativ enkätundersökning. Resultaten visar att deltagarnahar olika kunskaper och attityder i fråga om farliga kemikalier i hygienprodukter respektivemiljövänliga hygienprodukter samt att konsumenter som värderar hälsa och miljö påvisarpositiva attityder till ändrade konsumtionsvanor. Resultaten visar även att fokus bör läggas påhälso- och miljöaspekten vid utformning av stöd, då dessa visar sig vara väsentliga förändrade konsumtionsvanor. / This study concerns consumers reasoning over the appearance of hazardous chemicals inpersonal care products. The study provides deeper understanding of how consumers reasonwith regard to hazardous chemicals in personal care products and on the other handenvironmentally friendly personal care products, as well as to present suggestions for howRegion Skane can support consumers in making sustainable choices regarding hazardouschemicals in personal care products. Methods used in this study are one qualitative interviewsurvey and one quantitative questionnaire survey. The study´s results show that theparticipants in the study have varied knowledge and attitudes towards hazardous chemicals inpersonal care products and correspondingly environmentally friendly personal care products.Consumers who value health and environment show positive attitudes towards changing theirconsumer habits. The study’s results also show that focus should be placed on health andenvironmental aspects in the formulation of support, since these aspects have been found tobe essential for changing consumption habits.

Everywhere in our surroundings, the people face all kind of chemicals. Some of these chemicals can be a health risk to the humans. The preschool environment is one place where many children are surrounded by these subjects and children are even more sensible to these chemicals than the grown-ups are. Children are usually closer to the floor than adults are, and the chemicals accumulate in dust on the floor, which increases the risk of exposure to chemicals for the children. Children also have their hands in their mouth more often than adults, which makes it easier for them to get exposed to the chemical through the mouth. An objective regarding a preeschool free from harmful chemical substances was suggested by the municipality of Växjö 2017. To be able to create a guidance and actionplan the municipality of Växjö realized that they needed more overview regarding the preschool teachers’ perception of chemicals in the preschool environment since the preschool teachers need to have knowledge about these chemicals to be able to make changes and work together to make the preschool environment less toxic. The purpose of this study was to investigate if preschool teachers working in the municipality of Växjö had enough knowledge, motivation and prerequisites to prevent this kind of environment for the kids. The method used was an internet-based questionnaire. The results showed that the preschool teachers’ knowledge regarding the chemicals was close to non-existence. According to the data most of the preschool teachers has medium to high motivation to do something about the chemical environment. More than half of the preschool teachers claimed that they had ability to make changes to the chemical environment. With more knowledge, more time, and more money it would be easier for the preschool teachers to reach the goal, a preschool free from harmful chemical substances.

Denna studie är en uppföljning på hur arbetet med vägledningen för kemikaliesmart förskola från Stockholms stad har fungerat. Syftet med detta var att ta reda på hur miljöförvaltningen iStockholms stad kan utöka sitt stöd till stadens förskolor inom detta arbete. Studiens metodinnefattade en enkätundersökning som skickades ut till alla förskolor inom Stockholms stad samttio semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom både kommunala och fristående verksamheter. Studiens resultat visar att Stockholms stads förskolor arbetar i hög utsträckning med åtgärderna i vägledningen vilket således tyder på att vägledningen har varit till hjälp för förskolorna. Studien visade dock även att det finns utmaningar i arbetet med att upprätthållamotivationen för kemikaliesmart förskola som avtagit under pandemiåren. Förskolorna beskriver till stor del liknande svårigheter med att hinna med att utbilda, öka kunskapen kring vilka material som är kemikaliesmarta att köpa in samt att få klarhet i hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan förskolorna, byggentreprenörer och fastighetsägare. Det påvisades däremot signifikant skillnad mellan de kommunala och fristående förskolorna i huruvida de känner till vägledningen, arbetarmed åtgärderna, om de utfört stadens webbutbildning samt vid utförandet av fyra av de 23 åtgärderna. Studien har tydliggjort att kemikaliefrågan är något som måste aktualiseras hela tiden på förskolan och att det är och behöver ses som ett pågående arbete en aldrig blir aldrig klar med.Resultatet från denna studie visar att förskolorna svarat mycket bra på de fysiska utbildningarna ochsammankomsterna som miljöförvaltningen hade innan pandemitiden samt att det spelat stor roll för förskolornas motivation att hålla arbetet i gång. I studien beskrivs även att andra riktlinjer och uppdrag uppifrån har betydelse för hur högt frågan med kemikaliesmart förskola prioriteras.Sammanfattningsvis indikerar studien därmed att en av de viktigaste stödfunktionerna frånmiljöförvaltningen är de fysiska utbildningar och sammankomster som de utfört tidigare ochstudien betonar således vikten av att återuppta detta efter pandemin.