• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalieprodukter för att uppnå miljömålet "Giftfri miljö" : Ett exempel från vård- och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun

Özdes, Denise Seher January 2014 (has links)
Jag har valt att göra ett examensarbete för Alingsås kommun som går ut på att ta reda på vilka kemiska produkter som används inom vård och äldreomsorgen i Alingsås kommun samt komma med förslag och arbetsätt för Alingsås kommun att arbeta mer effektivt med deras utfasningsarbete. Genom att genomföra en litteratursammanställning av miljölagstiftningen, inventera kemikalie produkter som används i äldreboendena samt genomföra intervjuer om andra kommuners kemikaliearbete kan syftet med uppsatsen uppnås. Uppsatsen är en del av arbetet för att uppnå en del av Alingsås miljömål. Arbetet inleddes med en kemikalieinventering för samtliga äldre boenden där alla påträffbara rengöringsprodukter sammanställdes. De kemikalieprodukter som påträffades var rengöringsmedel för olika användningsområden. De rengöringsprodukter som inte var miljömärkta listades i en enskild lista och undersöktes. Meningen med undersökningen var att garantera att inga ämnen i produkterna var särskilt farliga för människors hälsa- och miljö. Resultatet av intervjuerna visade att det skiljer sig mellan olika kommuners kemikaliearbete men svaren visade också att alla kommuner arbetar med någon del som berör kemikaliearbetet men på olika nivåer. Litteraturstudien visar att miljömärkta produkter måste uppfylla en del krav för att bli miljömärkta, genom att använda sig av miljömärkta produkter bidrar man till att minska användingen av skadliga kemiska ämnen som påverkar miljö- och hälsa. Alingsås äldreboenden använder sig inte av några farliga rengöringsprodukter men en del av produkterna är inte miljömärkta som de borde vara enligt kommunens miljöpolicy och borde därför ersättas. Jämförelsevis utifrån de intervjuade kommunerna samt Alingsås kommun ligger Alingsås kommun på en bra nivå i sitt kemikaliearbete. En del bitar behöver utvecklas och med hjälp av enkla metoder kan man skapa ett bättre kemikaliearbete.
2

De kommunala miljöarbetet : En uppsats om miljömedvetenhet och medborgarskap

K. Maassen, Siri January 2007 (has links)
<p>The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies.</p><p>The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from.</p><p>The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding.</p><p>I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small.</p><p>Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.</p>
3

De kommunala miljöarbetet : En uppsats om miljömedvetenhet och medborgarskap

K. Maassen, Siri January 2007 (has links)
The work with Agenda 21 resulted in a larger focus on local participation and deliberation. The Swedish implementation of Agenda 21 is a result of these local governments´ political agendas and policies. The purpose with this paper is to examine the relationship between the citizen and the local government. It focuses on three theories of citizenship and how the view of "the environmental aware citizen”; in the local government’s municipalities policies differ and from which theory of citizenship do they come from. The analysis is of a valuing and comparing nature. The municipalities´ web pages have been the main source to generate an understanding of their view on the normative environmental work. A comparison with Simon Mattis´ examination of other local governments have been done to widen the empirical material and to strengthen the understanding. I have choosed to integrate the analysis with the presentation of the results to make the understanding of the comparisons easier. According to this thesis analysis and results, the differences between the governments are small. Finally the main suggestion is that even if there may be certain patterns between different kinds of government and their ideological views on citizenships, these results are marginal and vague. My opinion is that the municipalities’ environmental policy differs as a result of a non-ideological view based on an uncertainty of which kind of agenda that is most effective.
4

Örebro och Opole, lika som bär? : - En komparativ studie av miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen

Mikusinska, Martyna, Antonsson, Veronica January 2008 (has links)
<p>Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en</p><p>ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan</p><p>1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar</p><p>stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa</p><p>anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För</p><p>medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete</p><p>har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag</p><p>för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område.</p><p>I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen</p><p>ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ</p><p>analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med</p><p>personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom</p><p>har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är</p><p>hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s</p><p>miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De</p><p>områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt</p><p>energi.</p><p>En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden</p><p>Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet</p><p>i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som</p><p>otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än</p><p>EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i</p><p>Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan</p><p>betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i</p><p>Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i</p><p>fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU</p><p>har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala</p><p>miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete</p><p>komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots</p><p>skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.</p>
5

Örebro och Opole, lika som bär? : - En komparativ studie av miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen

Mikusinska, Martyna, Antonsson, Veronica January 2008 (has links)
Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan 1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område. I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt energi. En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.
6

Kompetens för hållbar utveckling : Professionella roller i kommunal planering.

Håkansson, Maria January 2005 (has links)
The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617

Page generated in 0.1181 seconds