Antalet miljödirektiv fortsätter att öka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. ÅF har tillsammans med industrin och dess leverantörer utvecklat ett verktyg, ÅF PRS, för att handskas med de problem direktiven skapar för företagen. Syftet med detta arbete var att identifiera företags nuvarande processer för hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och föreslå förbättringar av PRS i linje med det som identifierats. 10 företag valdes ut baserat på omsättning och antalet anställda. Ett krav var att de skulle vara verksamma på den svenska marknaden. Bland företagen återfanns både sådana verksamma inom industrin och detaljhandeln. Metoden som valdes för arbetet var kvalitativa intervjuer av ansvariga inom miljöområdet. PRS, Product Regulatory Support, är ett webbaserat verktyg för företag att samla in information från sina leverantörer. Det hjälper företagen genom att automatisera insamlingen av information och möjliggör för företagen att snabbt få överblick om dess produkter är compliant – uppfyller lagar och regler. Studien visade att företag inom detaljhandeln kommit längre i sitt arbete med complaince än de inom industrin. Detaljhandelsföretagen menade att de kommit långt i sitt arbete och att de flesta av de produkter de sålde uppfyllde de olika direktiven. Bland industriföretagen var processen att implementera miljöarbetet i organisationen mycket olika långt gånget. Det fanns exempel på dem som precis startat men även ett som ansåg sig ha full information om alla sina inköpta artiklar. Analysen av det insamlade materialet visade tydligt att ÅF PRS fyller ett syfte på marknaden. Intervjuerna visade dock att verktyget kunde utvecklas ytterligare för att bemöta de olika företagens behov och företagsstrukturer.

<p>Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en</p><p>ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan</p><p>1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar</p><p>stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa</p><p>anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För</p><p>medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete</p><p>har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag</p><p>för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område.</p><p>I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen</p><p>ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ</p><p>analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med</p><p>personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom</p><p>har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är</p><p>hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s</p><p>miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De</p><p>områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt</p><p>energi.</p><p>En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden</p><p>Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet</p><p>i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som</p><p>otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än</p><p>EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i</p><p>Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan</p><p>betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i</p><p>Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i</p><p>fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU</p><p>har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala</p><p>miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete</p><p>komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots</p><p>skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.</p>

Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå en ekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan 1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbar stadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europa anslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. För medlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbete har EU en viktig roll att spela. Genom att unionen ställer krav samt ger riktlinjer och bidrag för utveckling av miljöarbete sker successiva framsteg inom detta område. I denna uppsats har vi undersökt hur miljöarbetet i två medelstora städer i Sverige och Polen ser ut, samt hur det påverkas av EU:s miljödirektiv. Undersökningen utgörs av en komparativ analys av städernas miljöarbete. Det material som vi främst använt oss av är intervjuer med personer som arbetar med miljöfrågor inom respektive stads lokala myndigheter. Dessutom har vi undersökt båda städernas översiktsplaner. Begrepp som är av betydelse i uppsatsen är hållbar utveckling, ekologisk modernisering samt Polluters Pay Principle. Inom EU:s miljöpolitik har vi valt att inrikta oss på områden som är relevanta för miljöarbetet i städer. De områden som innefattas i arbetet är renare luft, avfallshantering, vattenskydd och avlopp samt energi. En viktig slutsats vi dragit utifrån det material vi använt är att miljöarbetet i den polska staden Opole styrs mer av EU:s miljödirektiv än det i Örebro. Detta har att göra med att miljöarbetet i Örebro ligger långt fram i utvecklingen och EU:s direktiv i flera fall uppfattas som otillräckliga. Örebro kommuns egna mål innebär alltså i flera avseenden strängare krav än EU:s direktiv. Ett resultat av detta är att insikten om EU:s miljödirektiv är mycket lägre i Örebro jämfört med Opole, där större delen av miljöarbetet styrs utifrån direktiven. En annan betydande slutsats vi kommit fram till är att miljöfrågans omfång ses ur olika perspektiv i Örebro och Opole. I Örebro finns mer utrymme för en global syn, där klimatfrågan står i fokus, medan miljöarbetet i Opole har en mer lokal inriktning. I och med Polens inträde i EU har miljöarbetet i landet tagit fart, inte minst på lokal nivå. Allteftersom de lokala miljöproblemen i Opole åtgärdas kan fler av skillnaderna mellan städernas miljöarbete komma att suddas ut. Redan idag, vilket vi kommit fram till i detta arbete, finns trots skillnaderna även flera likheter i städernas miljöarbete.