Sweden is experiencing major problems with the management of waste from nearly every industry within the country. There is I big waste of waste materials which are placed in landfill when they have potential of being reused. Landfills usually leach contaminated water leading to the contamination of soils and watercourses. Lime mud from the paper industry is currently at 133 000 tones. The purpose of this paper is to study the Sweden’s environmental legislation to see if it has flaws that may explain why the lime mud is not re-used even though it may have potentially useful properties. The result is based on an analysis of documents of legal provisions and completed schemes interpreted against the mesa content. The answer is that the law is neither an obstacle and opportunities and it is not possible to provide for law neither promotes nor prevents lime reuse. It is also clear that there is little research on the environmental gains and losses that would arise if the mesa came in contact with nature. What is clear is that there is an unclear division of responsibilities between authorities regarding Environmental Protection Agency and the County administrative boards of Sweden that might complicate the reuse of lime mud.

Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

Universiẗat, Diss., 2005--Paderborn.

No description available.

Debatten i Sverige kring EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive, har sedan den kom varit skarp och förväntansfull. Det råder oenighet mellan Boverket och Energimyndigheten om hur stränga kraven ska vara i BBR, Boverkets Byggregler. En nära nollenergibyggnad enligt definitionerna är en byggnad med hög energiprestanda som till stor del ska försörjas med förnybar energi. Varje medlemsland får sätta sin egen definition på vad en sådan byggnad är och staterna får ta hänsyn till landets ekonomiska-, tekniska- och miljömässiga aspekter. Frågeställningarna i den här rapporten är: Vilka kriterier/ krav kan ett NNE- hus innehålla? vilka konsekvenser kommer av NNE- hus? och hur har man gjort i våra grannländer? Syftet med rapporten är att förbereda småhusbranschen på vad som kommer att krävas av dem när det gäller kommande energikrav. Målet med denna rapport är att reda ut begreppet NNE och att ge exempel på tekniska lösningar samt konsekvenser som det kan få. Den stora delen av rapporten är en dokumentanalys för att besvara frågorna ”Vilka kriterier/krav kan ett NNE-hus innehålla?”, ”Vilka konsekvenser kommer av NNE-hus?” och ”Hur har man gjort i våra grannländer?”. Av dokumentanalyserna har en hypotes tagits fram. En fallstudie är gjord där tre olika husstorlekar av VästkustVillans husmodeller har använts för en jämförelse mellan de olika kraven i zonerna. Det står inte klart hur de framtida reglerna i BBR kommer att bli. Demonstrationsobjekt har uppförts och ska utvärderas så att tillförlitlig fakta om lågenergihus och passivhus ska ligga till grund för framtidens krav. Klassning av byggnader finns även i BBR 19, kap. 9:8 som det också gör i den danska ”energirame” BR 15 och 20. Konsekvenserna kommer inte att bli så stora. Tekniken har funnits på marknaden länge. Nya regler kräver tid för omställning hos företagen vilket kan innebära kostnader för att sätta sig in i de nya kraven och reglerna samt att ställa om produktionen. För att klara kraven kommer det att krävas förnybara energikällor, ett exempel är solenergi, vilket sänker den specifika energianvändningen. Jämförelsen mellan våra grannländers byggregler är komplexa. Hänvisningar till olika underliggande standarder gör att det blir svårt att på ett korrekt sätt jämföra. Danmark har förberett sin byggindustri på kommande lagskärpningar till år 2015 och 2020 i sina byggregler. Branschen har således god tid på sig att förbereda inför det som kommer, så är inte fallet för den svenska byggindustrin. Finland har redan infört beräkning om viktad energi i sina byggregler, vilket förespråkas i direktivet. / The debate about the EU-directive EPBD2, Energy Performance of Buildings has been direct and anticipatory in Sweden. The dissension between Boverket and the Swedish Energy Agency about how strict the energy regulations in BBR should be. A nearly-zero-energy building by the definition should be a building that has a high energy performance and has a high amount of renewable energy. Each member state is free to define what such a building is and may consider the countries financial-, technical and environmental aspects. Questions that is asked in this rapport is: Witch criteria will an nearly- zeroenergy- building content? Witch consequences will follow with the new nearlyzero- energy- building? And how have our neighbor countries done? The cause with this rapport is to prepare the building companies of detached houses of what the coming energydirective will require of them. Denmark has prepared their construction industry for coming changes in the law in 2015 and 2020. The trade has a lot of time to prepare for what is coming. That is not the issue for the Swedish market. Literature in this subject was not to be found all tough indirect literature close to the subject was found. Studies have been done of authority publications, the energydirective, memorandums and construction rules which has dealt whit the subject in this rapport. Elderly rapport in this subject has also been helpful and a complement. Interviews have been done with authorities and with people in the branch who have given a review in the subject of NNE- buildings. The consequences will not be that great. The technology has been on the market quite a time. New rules takes time and demands adaptation at the companies which can implicate costs for learn them and to adapt them in the process. To meet the requirements renewable energysources will be demand such as solar power. This for reduce on the bought energy and to lower the energy consumption. The future construction rules in BBR is not set. Demonstration objects will be put up and analyzed and evaluated so that reliable fact about low energy buildings and passive houses can be provided for future requisites. Classifications of buildings exists even in BBR 19, chapter 9:8 just as in the Danish “energirame” BR 15 and 20.

No description available.

No description available.

67-årsregeln återfinns i 32 a § LAS och innebär att en arbetstagare har rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder. Efter 67 års ålder är det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren får behålla sin anställning eller om anställningen avslutas. Regeln blev uppmärksammad genom ett fall från tingsrätten som genom överklagande hamnat hos AD. En anställd, vars anställning upphörde vid 67 års ålder, ansåg att regeln utgjorde åldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansåg att de frågor som tingsrätten hänsköt till EU-domstolen var relevanta och att frågan om 67-årsregeln strider mot EU-rätten kvarstår. För att avgöra om 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten måste arbetslivsdirektivet vara tillämpligt. Arbetslivsdirektivet är tillämpligt om regeln rör exempelvis anställningens längd. 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten om syftet med regeln är berättigat och om medlen för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga. Syftet är berättigat om det exempelvis främjar sysselsättningen och arbetsmarknaden. Regeln ska även använts oberoende av sociala och demografiska förhållanden och oavsett hur arbetsmarknaden har sett ut. Medlen är lämpliga och nödvändiga om regeln inte tvingar en arbetsgivare att ersätta en äldre arbetstagare med en yngre, inte resulterar i obligatorisk pensionsavgång, inte resulterar i att arbetstagaren förlorar sitt diskrimineringsskydd, gör skillnad på avslutande och upphörande och slutligen beaktar den ekonomiska situationen som uppstår efter anställningens avslutande.

No description available.

A new proposal for an EU Directive on mandatory due diligence for companies was presented by the European Commission on February 23, 2022. The question, however, is whether the law will be as powerful as many are hoping. When a company locates its production in a state where human rights are not respected, there is currently no binding international framework regulating the company's activities. The UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP), a non-binding framework for corporate human rights due diligence, and the OECD Guidelines for Multinational Enterprises are the most prominent soft law regulations right now. However, since voluntary, non-binding due diligence has had a limited impact on preventing business-related human rights abuses, national legislative initiatives on the issue have increased. Apart from the new EU Directive proposal, in 2014 the UN created the Open-ended Intergovernmental Working Group on Transnational Corporations and Other Business Enterprises with respect to Human Rights (IGWG) with a mandate to develop an international legally binding instrument.  The purpose of this study is to examine the current global regulatory framework, with a specific focus on the new EU directive proposal, on corporate responsibility for human rights, and to what extent it entails legally enforceable binding responsibilities. The method used is mainly an analytical legal method and the study is based on the argument that companies currently do not have a legally enforceable social responsibility and that a new international binding regulatory framework is needed to create a generally accepted minimum standard. Clearly enforceable and internationally accepted accountability rules are needed to address the problem of corporate human rights abuses.  Furthermore, the study concludes that soft law can have an overall positive impact in preventing and holding companies accountable for human rights violations in global value chains, but that it is not enough to create the necessary change. The proposed EU Directive could achieve this, and the new EU standards could possibly even go beyond the EU in the context of global value chains and the EU's status as a policy maker. However, there are still several things to be desired about the proposed EU-directive, including the limited scope and several loopholes that have been identified.