Global ETD Search

1	Lagrådets inverkan på genomförande av EU-direktiv i Sverige / Council on Legislation’s impact on the implementation of EU directives in Sweden Brandt, Ludvig January 2012 (has links) Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida. Lagrådet EU-direktiv konstitutionell rätt normprövning
2	Unionsrättsliga uttryck i Lagrådets yttranden : En analys av hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets normprövning - 2012 och 2013 Hourani, Osama January 2014 (has links) Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll. Analysen har lett till att vissa mönster av unionsrättsliga uttryck har trätt fram. Lagrådets hänsyn till EU-rätten uttrycks framförallt i form av lagtekniska råd. Bakom dessa (enbart konsultativa) råd framhålls EU-rätten ibland explicit, medan det vid andra tillfällen endast finns implicita indikationer. Vidare i uppsatsen presenteras olika unionsrättsliga uttryck för vart och ett av de identifierade lagstiftningskategorierna. / The Swedish judicial review includes, inter alia, judicial preview by the Council on Legislation (Swedish: Lagrådet). The special status of the European Union law has led to an interest to study the Swedish judicial preview from a European Union legal perspective. In the essay, three categories of law proposals have been identified: laws for implementing EU-directives, laws for other EU-adjustment, and nationally initiated law proposals. The aim of the analysis has been to understand how EU law is expressed in the judicial preview of law proposals from these three categories. For this study, the basis of European Union law has been presented, and followed by a discussion on the activity and the role of the Council on Legislation. The analysis has led to the findings of some patterns of EU law expressions. The Swedish judicial preview regards the EU law foremost through (legal) technical advices. Behind these (merely consultative) advices the EU law is sometimes expressed explicitly, while other times there are only implicit indications. Furthermore in the essay, different expressions of EU law are presented for each of the identified categories of laws. Lagrådet normprövning lagprövning normkontroll eu-rätt unionsrätt
3	Lagrådet : - Maktdelning och Judikalisering - Andersson Darroudi, Kian January 2009 (has links) <p>Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.</p> Lagrådet Judikalisering Maktdelning Regeringsformen Laggranskning Normprövning Constitutional law Konstitutionell rätt
4	Lagrådet : - Maktdelning och Judikalisering - Andersson Darroudi, Kian January 2009 (has links) Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor. Lagrådet Judikalisering Maktdelning Regeringsformen Laggranskning Normprövning Constitutional law Konstitutionell rätt
5	Abstrakt normkontroll : En komparativrättslig studie av det svenska Lagrådet och den tyska författningsdomstolens tillämpning av den abstrakta normprövningen / Abstract norm control : a comparative legal study of the Swedish Council on Legislation and the German Constitutional Court's application of the abstract norm control Sari, Rukiye, El-Sayed, Rania January 2015 (has links) The scope of this thesis in public law discussed the abstract judicial review in Sweden and Germany, which is practiced by a specified organ. In Sweden, the abstract judicial review is practiced by the Council on Legislation, and in Germany by the German Federal Constitutional Court. This study focuses on how the Swedish Council on Legislation and the German Constitutional Court differ in the practice of the abstract norm control. Moreover, a theoretical discussion is applied to regarding whether the Swedish justice system is in need of setting up a constitutional court or whether the Swedish Council on Legislation should be in a stronger position. Throughout this study, we concluded that the Swedish legal system is not in need to establish a Constitutional Court or another organ for the maintenance of an adequate standard norm control in Sweden. To this end, we suggest that the abstract norm control in Sweden by the law's compatibility with the constitution should be strong, but that there may be reason to further strengthen the review of the Council on Legislation. For instance, enhancing the investigation could be done by creating a legal secretariat and subsequently emphasizing the council’s independence from the parliament and government. By reinforcing the council with legal expertise, such as linking draftsmen to the council, can thus make the council’s opinion legally binding. Public Law abstract judicial preview Council on Legislation Federal German Constitutional Court. Offentlig rätt abstrakt normprövning lagrådet federala tyska författningsdomstolen.
6	Lagförslagsgranskning: en tandlös tiger? : En komparativrättslig studie om lagförslagsgranskning i Sverige och Nederländerna Bibo, Jamilla, Salem Habib, Saly January 2018 (has links) This comparative legal thesis discusses abstract judicial preview in Sweden and the Netherlands. Both countries have Councils of State in place that are tasked with advising government on legislation and governance to maintain a congruent judicial system. The aim of the analysis is to examine, describe and compare the judicial preview of law proposals carried out in Sweden and the Netherlands. By applying a legal-dogmatic method and a comparative law method the results show that abstract judicial preview of law proposals in Sweden and the Netherlands share both similarities and differences. The primary similarity infers that the judgements of the Councils of State have no binding effect for the legislator. Regarding the differences, the Swedish Council of State mainly focuses on advising the government on legislation, whilst the Dutch Council of State consists of two divisions that operate under the same name. The Administrative Jurisdiction Division is the country’s highest general administrative court and the Advisory Division, as implied by its name, advises the government and Parliament in matters regarding legislation and governance. Finally, one of the surprising conclusions show that an official from the relevant Swedish department of state recites a bill before the Council of State. This differs from the Netherlands, where the Council of State operates behind closed doors when a bill is put forward. Meaning that it does not occur that an official or any other outsider is involved in assessing bills and other requests for advice. In conclusion, abstract judicial preview in Sweden and the Netherlands plays a fundamental role in contributing to a harmonious legal order and norm hierarchy. Judicial preview Law proposals Comparative public law Council of State Lagrådet Raad van State Sweden The Netherlands Law Juridik
7	Lagrådets inverkan på lagstiftningsprocessen : En kvalitativ analys av Lagrådets samverkan med riksdag och regering Rosell, Hugo January 2023 (has links) Inte på någon myndighets hemsida, står det angivet hur stor Lagrådets påverkansmöjlighet är. Den som läser mellan raderna kan emellertid skönja en myndighet utan någon större direktavgörande makt i lagstiftningsprocessen. Lagrådets roll i lagstiftningsförfarandet finns lagstadgad i regeringsformen, men trots det finns det oklarheter i vad Lagrådets reella inflytande faktiskt är i det samtida Sverige. Den senaste tiden går det att se en tendens i regeringens samverkan med Lagrådet där regeringen allt som oftast lämnar över propositioner till Lagrådet för remiss, men sedan väljer att bortse från den kritik som Lagrådet bidrar med. En sådan tendens kommer att undersökas i denna studie i syfte att kartlägga Lagrådets roll och inflytande. Utan ett starkt Lagråd, eller motsvarande granskande myndighet, riskerar rättsväsendet och rättsstaten Sverige att urholkas. För att undersöka detta fenomen analyseras propositioner, lagrådsyttranden, myndigheters webbplatser, och doktrin. Lagrådet Lagrådets roll Lagrådets inflytande Lagrådets makt lagstiftningsprocessen Law Juridik
8	Att skapa utökad abstrakt normkontroll och lagprövning. : En rättsvetenskaplig studie utifrån svensk juridisk rättstradition Petersson, Anna Fatima Charlotte January 2019 (has links) Detta arbete visar en möjlig väg för skapandet av en utökad norm/lagprövning genom att öka lagrådets befogenheter samt självständighet, där den lagstiftande församlingen samt den dömande och uttolkande myndigheten får en tydligare gräns än tidigare, där lagprövning står i fokus. Detta görs utifrån svensk rättstradition, där tidigare lagar omarbetats samt omplacerats utifrån traditionell rättsutredning. Lagrådet har givits en egen personalbudget vilket tidigare låg under Högsta domstolen samt ett eget kapitel i Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform - RF. Lagrådets befogenheter och sammansättning har utökats samt deras tillsättning har överförts från politisk tillsättning till domarnämnden vilket omfattas av flera grupper från samhället, inte bara av politiker. Dessa sammanlagda åtgärder ger ett ökat tryck på parter att göra rätt från början i ett lagarbete, men det ger också möjlighet till att i efterhand granska och omarbeta fel som visat sig på vägen i ett konkret arbete. Detta systematiska sätt att arbeta ger en ökad öppenhet samt rättssäkerhet kring lagskapande och granskande arbete på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. / This work shows a possible path for the inception of an expanded norm / law review by increasing the powers for Council of law and its independence, where the legislative government and the judging law reviewing parts will have a clearer boundary than before, where legal reviewing is in focus. This is done on the basis of Swedish legal tradition, where previous laws have been revised and repositioned based on traditional legal reviewing method. The law council has been given its own staff budget, which was previously under the Supreme Court, and it has been given a separate chapter in The (1974:152) Instrument of government- RF. The council's powers and composition have been expanding and their appointment has been transferred from political appointment to the judicial committee, which is covered by several groups from society, not just by politicians. These aggregated measures give a total increase in pressure on parties to do right from the start, but also give the opportunity to retrospectively review and rework errors that have proven themselves in court’s rulings. This systematic way of working provides increased transparency and legal certainty of reviewing and creating of new law in a positive economic way. Judicial review Legal norm review Abstract and concrete norm review Council of law Extended law review The Instrument of government Public law Lagprövning juridisk normprövning abstrakt och konkret normprövning Lagrådet utökad lagprövning Regeringsformen Offentlig rätt Law Juridik
9	Återkallelse av testamente : Särskilt om bedömningen av om testator har avsett att återkalla sitt testamente / On the Revocation of Wills : Especially regarding the assessment of whether the testator has intended to revoke his will Steen, Johan January 2023 (has links) In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. For the revocation of a will, Swedish law only requires that the testator has unequivocally announced that the disposition no longer expresses his ultimate will. This is stated in the 5th Section of the 10th Chapter of the Swedish Inheritance Code. Under Swedish law, it is therefore only a question of proof whether the testator has revoked his will. However, it may be difficult to assess whether the testator has intended to revoke his will when the testator is alleged to have revoked his will informally. Therefore, the main purpose of this thesis is to examine how the assessment of whether the testator has intended to revoke his will is carried out under current Swedish law. To achieve the purpose of this thesis, a traditional legal dogmatic method is used. This means that the material used is limited to the traditional Swedish sources of law. These are legislation, preparatory works, case law and Swedish legal doctrine. Since Swedish law does not prescribe any formal requirements for revoking a will, a will can be revoked in an unlimited number of ways. It has therefore been necessary to limit the scope of this thesis to the most common ways of revoking a will. For this reason, this thesis only covers the revocation of a will by executing a new will, by physical destruction of a will, by strikeouts and inscriptions on the will, by oral statements made by the testator and by the revocation of a previously revoked will. Consequently, other ways of revoking a will are not closer analysed. The analysis shows that no general conclusions can be drawn on how to assess whether the testator intended to revoke his will. Instead, the assessment depends on the way in which the testator is alleged to have revoked his will. However, the analysis also shows that some more specific conclusions can be drawn. It can be concluded from Swedish case-law that a high standard of proof is required for a revocation allegedly made by an informal measure. However, this does not apply if the will has been destructed. In such cases, there is instead a presumption that the will has been destructed by the testator with the purpose of revoking the will. Consequently, the burden of proof is reversed when the will has been destructed. The analysis also shows that it often can be uncertain whether the testator has intended to revoke his will by an informal measure. This is because there may be no reliable evidence of the testator’s intention in such cases. Therefore, the con-clusion is that a testator who wishes to revoke his will should do so by executing a new will which expressly states that the will is revoked. By doing so, the testator significantly reduces the risk of future disputes concerning the validity of the will. revocation revocation of wills formal requirements will testator Swedish Inheritance Code case-law återkallelse återkallelse av testamente återkallelse genom nytt testamente överstrykningar påskrifter muntliga uttalanden återkallelse av återkallelse testamentsrätt successionsrätt testationsfrihet testationsfriheten den fria återkallelserätten testator testatrix arvlåtare arvsrätt testamentstagare testamentsgivare presumtionsregel presumtion bevisbörda beviskrav ÄB 1686 års testamentsstadga 1734 års lag 1930 års testamentslag ärvdabalken 10 kap. 5 § 10 kap. 5 § ÄB 10 kap. 5 § ärvdabalken Högsta domstolen HD Lagrådet SOU 1929:22 prop. 1930:10 NJA 1930 s. 78 NJA 1944 s. 78 NJA 1948 s. 214 NJA 1948 s. 768 NJA 1952 s. 99 NJA 1959 s. 658 NJA 1960 s. 227 NJA 1963 s. 512 NJA 1966 s. 270 NJA 1974 s. 646 NJA 1977 s. 168 NJA 1977 s. 479 NJA 2017 s. 362 NJA 2022 s. 509 Law (excluding Law and Society)

Search results