Global ETD Search

1	Våldtäktsbrottet över tid : En yttre rättshistorisk analys av våldtäktsbrottet från 1734 års lag till och med lag 2018:618 / The crime of rape over time : An external legal historical analysis of the crime of rape from the Code of 1734 to act 2018:618 Lidström, Fanny January 2022 (has links) Under 1734 års lags tillämpningsperiod var våldtäktsbrottets syfte att skydda ära och heder. Det innebar att kvinnor som av rättsväsendet och samhället sågs som osedliga inte erhöll samma skydd som ärofulla kvinnor. Medan män förväntades ha ett ansvarslöst sexuellt beteende så delades kvinnor in i två grupper, de kyska skyddsvärda och de osedliga icke skyddsvärda. För att bli betraktad som en skyddsvärd kvinna så skulle man vara ren och oskuldsfull. Under lagens tillämpningsperiod blev det svårare och svårare för kvinnor att leva upp till kraven för de skyddsvärda då beskrivningen av den ideala kvinnan inte längre var mänsklig. Det ledde till att kvinnor riskerade att själva anses ansvariga för den våldtäkt de utsatts för, en osedlig kvinna kunde nämligen locka män till att begå otuktiga handlingar. När 1734 års lag ersattes av strafflagen år 1864 ansågs våldtäktsbrottets syfte vara att skydda kvinnan som individ, äran fick ändock en framträdande roll då en kvinnas otuktiga leverne utgjorde en förmildrande omständighet vid påföljdsbestämmandet i ett våldtäktsmål. Vissa ansåg dessutom att osedliga kvinnors nej sällan var allvarligt menat. Hade den våldtagna kvinnan haft samlag tidigare ansåg man således att hon hade samtyckt även till framtida sexuella handlingar. Kvinnlig sexualitet förknippades med sjukdomar som hysteri, kleptomani och nervsvaghet, medan manlig sexualitet var en naturlig, aktiv, otålig och aggressiv drift som behövde tillfredsställas. Män skulle erövra kvinnor, men om kvinnan visade intresse för sexuellt umgänge så skulle mannen bli avtänd. För att våldtäktsparagrafen skulle anses vara tillämplig krävdes att mannen hade utövat absolut våld, vilket var ett våld som utplånade alla kvinnans försök till motstånd. Om kvinnan inte hade gjort så mycket motstånd att hon dog eller blev medvetslös så ansågs hon många gånger inte ha blivit tvingad till samlaget, en våldtäkt hade då inte skett. Vid brottsbalkens tillkomst år 1965 angavs att syftet med våldtäktsbrottet var att ge ett skydd för kvinnans integritet i sexuellt hänseende mot vissa grövre angrepp. Om kvinnan hade en relation till den man som våldtagit henne var det en förmildrande omständighet som ändrade brottsrubriceringen från våldtäkt till våldförande. Under början av lagens tillämpningsperiod ansågs kvinnan fortfarande kunna vara medskyldig till den våldtäkt hon utsatts för vilket korrelerar med den samhälleliga uppfattningen om att kvinnor kunde locka män till att begå övergrepp genom att göra dem upphetsade men sedan inte vilja fullfölja händelseförloppet med ett samlag. I och med brottsbalkens senaste revidering år 2018 är våldtäktsbrottets syfte att skydda varje individs rätt till sexuellt självbestämmande. Brottet bygger nu på frivillighet och förlegade föreställningar om manlig och kvinnlig sexualitet har inte längre något utrymme i rättstillämpningen. Våldtäktsbrottet har således undergått stora förändringar sedan 1734 års lag. Brottet formades länge av patriarkala föreställningar om sexualitet och kön men har nu tagit ett steg in i en mer jämställd och fördomsfri framtid i och med lag 2018:618. våldtäkt våldtäktsbrottet våldtäktsbrottets utveckling 1734 års lag strafflagen brottsbalken kvinnohistoria rättshistoria yttre rättshistorisk analys sexualitet och könsroller Law Juridik
2	Återkallelse av testamente : Särskilt om bedömningen av om testator har avsett att återkalla sitt testamente / On the Revocation of Wills : Especially regarding the assessment of whether the testator has intended to revoke his will Steen, Johan January 2023 (has links) In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. For the revocation of a will, Swedish law only requires that the testator has unequivocally announced that the disposition no longer expresses his ultimate will. This is stated in the 5th Section of the 10th Chapter of the Swedish Inheritance Code. Under Swedish law, it is therefore only a question of proof whether the testator has revoked his will. However, it may be difficult to assess whether the testator has intended to revoke his will when the testator is alleged to have revoked his will informally. Therefore, the main purpose of this thesis is to examine how the assessment of whether the testator has intended to revoke his will is carried out under current Swedish law. To achieve the purpose of this thesis, a traditional legal dogmatic method is used. This means that the material used is limited to the traditional Swedish sources of law. These are legislation, preparatory works, case law and Swedish legal doctrine. Since Swedish law does not prescribe any formal requirements for revoking a will, a will can be revoked in an unlimited number of ways. It has therefore been necessary to limit the scope of this thesis to the most common ways of revoking a will. For this reason, this thesis only covers the revocation of a will by executing a new will, by physical destruction of a will, by strikeouts and inscriptions on the will, by oral statements made by the testator and by the revocation of a previously revoked will. Consequently, other ways of revoking a will are not closer analysed. The analysis shows that no general conclusions can be drawn on how to assess whether the testator intended to revoke his will. Instead, the assessment depends on the way in which the testator is alleged to have revoked his will. However, the analysis also shows that some more specific conclusions can be drawn. It can be concluded from Swedish case-law that a high standard of proof is required for a revocation allegedly made by an informal measure. However, this does not apply if the will has been destructed. In such cases, there is instead a presumption that the will has been destructed by the testator with the purpose of revoking the will. Consequently, the burden of proof is reversed when the will has been destructed. The analysis also shows that it often can be uncertain whether the testator has intended to revoke his will by an informal measure. This is because there may be no reliable evidence of the testator’s intention in such cases. Therefore, the con-clusion is that a testator who wishes to revoke his will should do so by executing a new will which expressly states that the will is revoked. By doing so, the testator significantly reduces the risk of future disputes concerning the validity of the will. revocation revocation of wills formal requirements will testator Swedish Inheritance Code case-law återkallelse återkallelse av testamente återkallelse genom nytt testamente överstrykningar påskrifter muntliga uttalanden återkallelse av återkallelse testamentsrätt successionsrätt testationsfrihet testationsfriheten den fria återkallelserätten testator testatrix arvlåtare arvsrätt testamentstagare testamentsgivare presumtionsregel presumtion bevisbörda beviskrav ÄB 1686 års testamentsstadga 1734 års lag 1930 års testamentslag ärvdabalken 10 kap. 5 § 10 kap. 5 § ÄB 10 kap. 5 § ärvdabalken Högsta domstolen HD Lagrådet SOU 1929:22 prop. 1930:10 NJA 1930 s. 78 NJA 1944 s. 78 NJA 1948 s. 214 NJA 1948 s. 768 NJA 1952 s. 99 NJA 1959 s. 658 NJA 1960 s. 227 NJA 1963 s. 512 NJA 1966 s. 270 NJA 1974 s. 646 NJA 1977 s. 168 NJA 1977 s. 479 NJA 2017 s. 362 NJA 2022 s. 509 Law (excluding Law and Society)

Search results

Våldtäktsbrottet över tid : En yttre rättshistorisk analys av våldtäktsbrottet från 1734 års lag till och med lag 2018:618 / The crime of rape over time : An external legal historical analysis of the crime of rape from the Code of 1734 to act 2018:618

Återkallelse av testamente : Särskilt om bedömningen av om testator har avsett att återkalla sitt testamente / On the Revocation of Wills : Especially regarding the assessment of whether the testator has intended to revoke his will