Medborgarskapspolitik har varit och är fortfarande ett väl diskuterat område inom de svenska partierna, inte minst inom Sverigedemokraterna (SD). Under 2004 tillsattes en utredningsgrupp[1] av Socialdemokraterna vars främsta syfte var att se över medborgarskapslagstiftningen och utröna om det är möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap efter omprövning om det skulle visa sig att medborgarskapet förvärvats under felaktiga grunder eller på annat otillbörligt tillvägagångssätt. Förslaget kom sedermera att utmynna i SOU 2006:2, Omprövning av medborgarskap. Medborgarskapslagstiftningen har förändrats och setts över ett antal gånger innan ovan betänkande gavs ut. Till en början tilläts t.ex. inte en person som hade medborgarskap i ett annat land att ha kvar det medborgarskapet vid förvärv av ett svenskt medborgarskap för att undvika dubbelt medborgarskap[2] som vid den tiden var än mera strikt. Detta var också den enda situationen där en person kunde fråntas sitt svenska medborgarskap. Sveriges inträde i EU kom att förändra Sverige på en del områden bl.a. lämnades en del av den svenska beslutanderätten över till EU. Medborgarskapslagstiftningen kom dock inte att påverkas av detta. Detta betyder att Sverige har rätten att själva bestämma över reglerna om vem och vilka som får bli medborgare i landet. Och när det kommer till just medborgarskapslagstiftningen i ett medlemsland har inte EU något att säga till om vad gäller medborgarskapsfrågan utan den som är svensk medborgare är även unionsmedborgare, enligt FEUF art 20. Emellertid har det kommit att visa sig att EU ändå, under vissa omständigheter, blandar sig i angelägenheter som rör medborgarskapslagstiftningen på nationell nivå. Som med det mesta i ett samhälle finns det såväl motståndare till och förespråkare för hur de regler som rör medborgarskapspolitiken skall vara utformade. Den ena inställningen är inte alltid bättre än den andra men vad säger egentligen lagen? Var står jag i denna fråga? Syftet med uppsatsen är därför att analysera medborgarskapslagstiftningen så som den ser ut idag samt hur den tidigare har sett ut. Utifrån det klargör jag för mina egna ståndpunkter och reflektioner kring frågan om det efter omprövning skall gå att återkalla svenskt medborgarskap. I uppsatsen kommer jag även att analysera de konsekvenser som kan tänkas återspeglas ur införandet av ett återkallelseinstitut.

No description available.

Inom den allmänna förvaltningsrätten finner man huvudregeln om att gynnande förvaltningsbeslut inte kan återkallas. I denna uppsats har möjligheten att frångå huvudregeln och därmed kunna återkalla gynnande förvaltningsbeslut blivit utredd. Det har genom praxis fastställts tre undantag, dvs. tre principer för återkallelse. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida ytterligare en princip är under framväxt i svensk rätt samt hur en sådan skulle påverka rättsläget. För att besvara denna frågeställning har en rättsdogmatisk utredning av gällande rätt företagits. De erkända rättskällorna har omsorgsfullt granskats för att finna de tendenser som tyder på utveckling av en ny princip. Den framväxande principen hänför sig till situationer där de förutsättningar som låg till grund för beslutet i väsentlig grad har ändrats, vilket då skulle motivera en återkallelse. Möjligheten att återkalla beslut anses enbart vara tillämplig på beslut utan tidsbegränsning, s.k. “eviga beslut”. Principen är strikt till sin karaktär och bör även fortsättningsvis inta denna ställning.

Previous studies concerning the study of Curiosity have found the presence of a reward mechanism when Curiosity is satiated. This study aims to investigate whether this reward mechanism might be extrapolated to other cognitive systems, specifically that of long-term memory. The key hypothesis for this study is that correctly recalling distant memories is inherently satisfying. Additionally, the more uncertain an event is represented in memory, the more satisfying it should be to retrieve. A total of 30 participants (male = 8, female = 22, mean age = 29.9, standard deviation = 9.4) were recruited and had complete datasets. A within-subjects longitudinal design was employed. Participants were subjected to 5 sessions over a period of 7 days, performing an encoding and retrieval memory experiment hosted on Pavlovia.org with data handling through Proflic.com. Results were analyzed using advanced statistical methods including mixed-method generalized linear models and linear regression. Results show events encoded closer to the time of recall are more satisfying, a finding contrary to what was expected. A direct link between self-perceived confidence in a cognitive task and satisfaction was also observed. It is concluded that the current reward-driven theory of curiosity may need rethinking and future research should aim address this. / Tidigare studier angående nyfikenhet har funnit närvaron av en belöningsmekanism när nyfikenhet är mätt. Denna studie syftar till en undersökning om denna belöningsmekanism kan extrapoleras till andra kognitiva system, särskilt för långtidsminne. Nyckelhypotesen för denna studie är att korrekt återkalla avlägsna minnen är tillfredsställande i sig. Desto mer osäker händelse som är representativ i minnet, desto mer tillfredsställande bör den vara att hantera. Totalt 30 deltagare (hane = 8, hona = 22, medelålder = 29,9, standardavvikelse = 9,4) rekryterades och hade fullständiga datamängder. En longitudinell design inom individer använde. Deltagarna utsattes för 5 sessioner under en period av 7 dagar och utförde en kodning och hämtningsexperiment som var värd på Pavlovia.org med datahantering via Proflic.com. Resultatanalyser med hjälp av avancerade statistiska metoder inklusive generaliserade linjära modeller med blandad metod och linjär regression. Resultaten visar att händelser som är kodade närmare återkallelsestiden är mer tillfredsställande, ett fynd som strider mot vad som förväntades. En direkt koppling mellan självuppfattning förtroende för en kognitiv uppgift och tillfredsställelse observatörer också. Det dras slutsatsen att den nuvarande belöningsdrivna teorin om nyfikenhet kan behöva omprövas och framtida forskning bör syfta till att lösa detta.

No description available.

In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. For the revocation of a will, Swedish law only requires that the testator has unequivocally announced that the disposition no longer expresses his ultimate will. This is stated in the 5th Section of the 10th Chapter of the Swedish Inheritance Code. Under Swedish law, it is therefore only a question of proof whether the testator has revoked his will. However, it may be difficult to assess whether the testator has intended to revoke his will when the testator is alleged to have revoked his will informally. Therefore, the main purpose of this thesis is to examine how the assessment of whether the testator has intended to revoke his will is carried out under current Swedish law. To achieve the purpose of this thesis, a traditional legal dogmatic method is used. This means that the material used is limited to the traditional Swedish sources of law. These are legislation, preparatory works, case law and Swedish legal doctrine. Since Swedish law does not prescribe any formal requirements for revoking a will, a will can be revoked in an unlimited number of ways. It has therefore been necessary to limit the scope of this thesis to the most common ways of revoking a will. For this reason, this thesis only covers the revocation of a will by executing a new will, by physical destruction of a will, by strikeouts and inscriptions on the will, by oral statements made by the testator and by the revocation of a previously revoked will. Consequently, other ways of revoking a will are not closer analysed. The analysis shows that no general conclusions can be drawn on how to assess whether the testator intended to revoke his will. Instead, the assessment depends on the way in which the testator is alleged to have revoked his will. However, the analysis also shows that some more specific conclusions can be drawn. It can be concluded from Swedish case-law that a high standard of proof is required for a revocation allegedly made by an informal measure. However, this does not apply if the will has been destructed. In such cases, there is instead a presumption that the will has been destructed by the testator with the purpose of revoking the will. Consequently, the burden of proof is reversed when the will has been destructed. The analysis also shows that it often can be uncertain whether the testator has intended to revoke his will by an informal measure. This is because there may be no reliable evidence of the testator’s intention in such cases. Therefore, the con-clusion is that a testator who wishes to revoke his will should do so by executing a new will which expressly states that the will is revoked. By doing so, the testator significantly reduces the risk of future disputes concerning the validity of the will.

The present study investigated the impact of certain and uncertain socialinformation on pain perception and memory. We hypothesized that theuncertain feedback group would experience higher pain intensity. Further, thatthe uncertain group would remember fewer pictures than the certain group.Participants were 42 undergraduate students from a medium-sized universityin Sweden who received, depending on group assignment, either certain oruncertain feedback about the pain intensity in the upcoming cold-pressor test.Following feedback, the participants performed two categorization tasksduring which they had to indicate whether the picture showed a living thing oran object. During the second task they also had to perform the cold-pressortest. Thirty minutes after the cold-pressor test participants performed asurprise recall test with regard to the pictures presented during thecategorization tasks. The two groups did not differ in self-reported uncertaintyabout their expectation of pain during the cold-pressor test but the uncertainfeedback group expected the cold-pressor test to be more painful than thecertain feedback group. We found no differences between the groups in eitherperception or recall. Finally, recall was impaired for pictures presentedduring the cold-pressor test, independent of group. In sum, our hypotheseswere not supported. Suggestion for future research is to manipulate thefeedback in another way to make it clearer for the participants. / Den aktuella studien utredde betydelsen av osäker och säker socialinformation för smärtintensitet och minne. Studiens hypotes var att den osäkragruppen skulle uppleva högre smärtintensitet och att den osäkra gruppenskulle komma ihåg mindre bilder än den grupp som fick säker information.Deltagarna var 42 studenter på ett medelstort universitet i Sverige, beroendepå vilken grupp de hamnade i fick de antingen osäker eller säker socialinformation om smärtintensiteten på det kommande kallvattentestet. Efter densociala informationen utfördes två kategoriseringsuppgifter där de skulle angeom en bild föreställde något levande eller ett objekt, både före och underkallvattentestet, med ett överraskande minnestest 30 minuter efterkallvattentestet på de bilder som visades under kategoriseringsuppgiften. Detvar ingen skillnad på grupperna i osäkerheten om deras förväntan avkallvattentestet. Däremot förväntade sig den gruppen som fick osäkerinformation att kallvattentestet skulle vara smärtsammare än de som fick densäkra informationen. Vi hittade ingen skillnad mellan grupperna i varkensmärtupplevelsen eller minnet. Till sist, minnet försämrades för bilderna sompresenterades under kallvattentestet, oberoende av vilken grupptillhörighetdeltagarna hade. För att summera så stöddes ingen av våra hypoteser. Förslagför kommande forskning är att manipulera hur den sociala informationen gesför att göra det mer tydligt för deltagarna.

The teacher certification system was introduced in Sweden on July 1, 2011,through the Act (2011: 189), reforming the Swedish Education Act. The purposeof the new certification system was to increase the quality of Swedish schools, toraise the status of the teacher profession and to clarify what preschool andschoolteachers can teach. As a result of this new system, only certified preschooland schoolteachers can be permanently employed in Swedish schools, and onlycertified schoolteachers are able to set grades on their own.The certification of preschool and schoolteachers can be revoked if at leastone of the conditions stated in Chapter 2, Section 23, Paragraph 2 in the SwedishEducation Act (2010:800) is met. The Teachers Responsibility Board (Lärarnas-ansvarsnämnd) was formed, in part, in order to make decisions regarding revo-cations of teacher certifications. The Teachers Responsibility Board´s decisionscan be appealed to the Administrative Court.The purpose of this essay is to investigate whether Chapter 2, Section 23, Par-agraph 2, in the Swedish Education Act about revocation of preschool andschoolteacher’s certification fulfills the requisites of clarity and predictability,which follow from the constitutional principle of legality.Case laws from the Teachers Responsibility Board and from the Administra-tive Court have been used, to a large extent, in this essay to examine how thedecision-making bodies have interpreted and applied the aforementioned legalprovision.The conclusion is that Chapter 2, Section 23, Paragraph 2, in the SwedishEducation Act doesn´t fulfill the requisites of clarity and predictability that followfrom the constitutional principle of legality because this legal provision is vagueand ambiguous.The teacher certification system is a relatively new system, and there is a lackof research on the subject, which justifies the need to investigate this topic fur-ther.

The issue of food scandals originating from unsafe food has in recent years caught the attention of the public. Consequently, the number of food recalls has increased, and food retailers and food producers are getting questioned regarding their ability to provide consumers with safe food products. Thus, because the primary responsibility to deal with this problem is the food business operators who have real control over the products within the Food Supply Chain (FSC). Even though food safety has received more interest from academic researchers and practitioners in the latter years, we could identify that previous literature still lacks research on food recalls. In addition, prior research interprets food recalls as generalizable within the FSC and does not have its various product flows in mind. In order to fill the research gap, this study seeks to gain a deeper understanding of food recalls in the context of the different product flows within the FSC from a retailer perspective. Therefore, the purpose of this study was to investigate how the occurrence and the consequences of food recall differ across various product flows within the FSC by focusing on four elements. The elements include the challenges within the FSC to ensure food quality, the reasons behind food recall, the types of food recall, and the consequences they infer. The current study had finally answered the following research question: “How do the occurrence and the consequences of food recalls differ across various product flows within the FSC?” In order to answer the research question and address the purpose of the thesis, a qualitative study was conducted by focusing on Swedish food retailers and conducting interviews with responsible Purchasers within each of the product flows, and additionally, Quality Assurance Managers. The sample of the semi-structured interviews was selected based on the position and experience of food recalls within the retailers. This to assure that the interviewees possessed sufficient insights regarding the studied field to fulfill the purpose of the study and answer its research question. From the gathered data, several themes were derived through the thematic analysis, and the analysis and discussion regarding the elements led us to a conclusion. The result confirmed that the various product flows, and in some cases, even specific products within the flows, need to be taken into consideration when the occurrence and the consequences of food recalls are addressed within the FSC. This is because the different product flows include different products with different characteristics making them more or less complex to handle along the chain and when carrying out food recalls. Even though previous theories assume a general approach, the findings still confirmed the theories regarding the challenges within the FSC to ensure food quality, the reasons behind recalls, the types of recalls, and the consequences the recalls can infer. However, the main differences found between our study and prior research regarding the FSC were that supply chain-related reasons are more commonly related to food reclaims and that environmental consequences are considered an additional consequence of food recalls.

I uppsatsen utreds vad försäkring är samt vad affärsrisker är och hur de försäkras inom ramen för ansvarsförsäkringen. Viktiga frågor är var, och varför, gränsen för affärsriskers försäkringsbarhet dras som den gör, samt huruvida en ny struktur och systematik kan ge upphov till en mer ändamålsenlig gränsdragning. För att kunna förstå och argumentera kring behandlingen av affärsrisker i ansvarsförsäkringen, samt för att kunna omfamna ämnessfären med ett helhetsgrepp, måste först en relation till försäkringens väsen byggas. Kunskapen om vad försäkring är och varför försäkring finns utgör oumbärliga fundament i argumentationen om affärsriskers försäkringsbara vara eller icke vara. De försäkringsrättsliga principerna och den normativa bas som bygger upp rättsområdet synliggör ramen för försäkringsavtalsparternas förhållande och rekvisiten för försäkringsbarheten. Dessa principer och normer utgör sedermera bakgrunden som affärsriskerna ses emot i analysen. Ansvarsförsäkringen täcker den försäkrades skadeståndsansvar. En uppdelning kan göras mellan hur täckning sker av kontraktuella skadestånds- och ersättningsansvar respektive utomobligatoriska skadeståndsansvar. I och med att professions- och rådgivningsansvaret behandlas annorlunda än ansvaret i andra tjänsteverksamheter finns det en principiell vinst i att belysa det separat. Affärsriskerna leder fram till ett eventuellt ansvar och hur de behandlas kan ses i de omfattnings- och undantagsvillkor som återfinns i den vanliga ansvarsförsäkringen och i GLI-försäkringen. I uppsatsen genomgås följande utvidgande och undantagande villkor: undantaget för ren förmögenhetsskada, undantaget för omhändertagen egendom, undantaget för garantier och utfästelser, undantaget för förutsebar skada, undantaget för skada på levererad egendom, tillägget för ren förmögenhetsskada, återkallelsetillägget, tillägget för ingrediens- och komponentskada, åtkomst- och återställandetillägget samt goodwilltillägget. Gränsdragningen för täckning av affärsrisker i ansvarsförsäkringen är spretig och förefaller inte utgå ifrån en bakomliggande systematik. De gemensamma nämnarna analyseras dock, vilket ger en uppfattning av de syften som försäkringsbranschen vill uppnå med avgränsningen mot vissa affärsrisker. Med erfarenheter från vad försäkringens väsen är, hur och varför gränsdragningen görs samt dess, ur ändamålssynpunkt, inte helt tillfredställande resultat, kan en ny struktur och systematik föreslås. Förhoppningsvis leder det till en mer genomtänkt och förståelig hantering av affärsrisker i ansvarsförsäkringsfrågor. / In this thesis, I examine what insurance is, together with what business risk is and how business risks are insured in the context of liability insurance. Important questions are where, and why, the boundaries of the insurability of business risks are set as they are, and also whether a new structure and systematics could give rise to a more suitable delimitation. To be able to understand and argue about how business risks are treated in the context of liability insurance, and also to be able to approach the sphere of the subject holistically, a relation to the essence of insurance must first be built. The knowledge about what insurance is and why it exists is an indispensable foundation for the argumentation around the insurability of business risks. The principles and the normative base that make up the legal area of insurance law reveal the framework of the relationship between the parties of the insurance contract and the requirements of insurability. These principles and norms subsequently form the background against which the business risks are seen in the analysis. The liability insurance covers the liability of the insured. A distinction can be made between how the insurance covers contractual liability and non-contractual liability. Since professional liability, such as the liability of advisors, is treated differently from the liability of other service businesses, there is a principal benefit in elucidating it separately. The business risks lead to a potential liability, and how they are treated can be seen in the regular and global liability insurance policies. In this thesis, the following expanding and excluding policies are covered. Exclusion of pure financial loss, property in trust, promise or guarantee, foreseeable damage and damage to delivered property. Addition of pure financial loss, recall, claims due to ingredients or components, access and restoration costs, and goodwill. The boundary of coverage of business risks in the context of liability insurance is fuzzy and does not appear to be set based upon any underlying systematics. The common denominators are, however, analyzed which gives an idea of the ends that the insurance industry wants to achieve through the delimitation against certain business risks. With knowledge of what constitutes the essence of insurance, of how and why the boundaries are set as they are and of their, from a purpose-oriented point of view, not entirely satisfactory results, a new structure and systematics can be proposed. Hopefully, it leads to a more thought-out and comprehensible treatment of business risks in matters regarding liability insurance.